Julkaisut
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/161140
2024-03-29T07:40:39ZSuomen kansantalouden materiaalivirrat ja niiden vaikutukset : Toteutunut kehitys ja kiertotalouden skenaariot vuodelle 2035
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165490
Suomen kansantalouden materiaalivirrat ja niiden vaikutukset : Toteutunut kehitys ja kiertotalouden skenaariot vuodelle 2035
Savolainen, Hannu; Niemistö, Johanna; Heikkinen, Mari; Seppälä, Jyri; Springare, Saana; Salminen, Jani; Savolahti, Mikko; Soimakallio, Sampo; Ruokamo, Enni; Koljonen, Tiina; Harlin, Ali; Keränen, Janne; Vainio, Terttu; Vainio-Kaila, Tiina; Kivikytö-Reponen, Päivi; Orko, Inka; Karhu, Marjaana; Lehtonen, Heikki; Joutsjoki, Vesa; Niemeläinen, Oiva; Kivinen, Mari; Eerola, Toni; Heino, Neea; Kaariaho, Tuomas
Tutkimuksen tavoitteena oli lisätä ymmärrystä kiertotalouden potentiaalista vaikuttaa Suomen luonnonvarojen käyttöön ja niistä aiheutuviin ympäristö- ja talousvaikutuksiin.
Viimeaikaisen kehityksen lisäksi arvioitiin kolmea luonnonvarojen käytön skenaariota vuodelle 2035. Niihin lisättiin kiertotaloustoimenpiteitä vaiheittain siten, että kunniahimoisin skenaario pyrki saavuttamaan Suomen kiertotalouden strategisen ohjelman luonnonvaratavoitteiden lisäksi myös Suomen hiilineutraalisuustavoitteen.
Tulosten perusteella kiertotalouden strategisessa ohjelmassa asetut luonnonvaratavoitteet ovat osin saavutettavissa. Tällöin Suomen raaka-aineiden kokonaiskulutus vuonna 2035 ei ylitä vuoden 2015 tasoa, ja materiaalien kiertotalousaste kaksinkertaistuu vuodesta 2015. Myös hiilineutraalisuus voidaan saavuttaa vuoteen 2035 mennessä työssä hahmoteltujen oletuksien ja lisätoimien toteutuessa. Puhdas energiasiirtymä vähentää Suomen päästöjä ja luonnonvarojen käyttöä merkittävästi jo nykyisten päätösten toteutuessa perusskenaariossa. Kiertotaloustoimenpiteet edistävät edelleen päästöjen laskua ja vahvistavat nieluja.
Suomen raaka-aineiden kulutus asukasta kohden säilyy kiertotaloustoimenpiteistä huolimatta globaalisti erittäin korkealla tasolla ja resurssituottavuudessa jäädään kauas EU-maiden keskiarvosta. Kiertotalouden toteutukseen tarvitaan lisää kunnianhimoa ja toimintaa tukevia ohjauskeinoja.
Julkaisu on päivitetty 22.3.2024, s. 21, 23, 43, 89.
2024-03-12T00:00:00ZFinland’s National Roadmap : EU Digital Decade Policy Programme 2030
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165438
Finland’s National Roadmap : EU Digital Decade Policy Programme 2030
The EU’s Digital Decade programme sets common targets for Europe’s digitalisation until 2030. The programme obliges Member States to prepare their own national road maps for realising these targets.
Finland’s road map is based on the <a href=http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-609-9>Government Report</a> on digital compass (VNS 10/2022 vp), implementation plan preparations and the Government Programme of Prime Minister Orpo’s Government and budget decisions. The road map was drafted under the guidance of the ministerial working group on social transformation at the Coordination Group Digital Office where all of the ministries are represented.
The key targets include competence, digital infrastructure, businesses and public services. The plan describes the current state and targets of Finland’s digitalisation and the measures to support the EU’s common targets in digitalisation.
The road map takes into account the first European Commission report on the state of the Digital Decade and the recommendations for necessary development measures. The European Commission will publish a report annually. The road map would be updated for the first time in 2024, and every two years after that.
In addition, there is a broader implementation plan for the national digital compass that will guide the development of digitalisation. This is scheduled to be completed by the end of 2023.
2024-02-09T00:00:00ZValuma-aluesuunnittelun tiekartta vuoteen 2030
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165409
Valuma-aluesuunnittelun tiekartta vuoteen 2030
Rytkönen, Anne-Mari; Ahopelto, Lauri; Helkimo, Johanna; Olin, Sini; Keto, Antton; Leinonen, Antti; Häggblom, Olle
Valuma-aluesuunnittelun tiekartan tavoitteena on määritellä periaatteet monitavoitteiselle valuma-aluesuunnittelulle sekä toimenpiteet valuma-aluesuunnittelun valtavirtaistamiseksi vuoteen 2030 mennessä. Valuma-alue on maastonmuotojen rajaama alue, jolta joki, puro tai uoma kerää sille sataneen veden. Valuma-alueen ominaisuudet ja maankäyttö vaikuttavat vesien tilaan, vesimääriin ja niiden vaihteluun sekä vesistä riippuvaisiin elinympäristöihin.
Eri toteuttajatahojen vastuulla olevat toimenpiteet, joilla parannetaan maa- ja metsätalouden ja yhdyskuntien vesienhallintaa ja muuttuvaan ilmastoon sopeutumista, hillitään maankäyttösektorin ilmastopäästöjä, vaikutetaan pinta- ja pohjavesien tilaan sekä lisätään vesiympäristöjen monimuotoisuutta ja kalakantojen elinvoimaisuutta, liittyvät toisiinsa. Valuma-aluesuunnittelu voi tarjota ratkaisuja näiden erilaisten tavoitteiden yhteensovittamiseen, yhteisvaikutusten hallintaan sekä vaikuttavuuden ja kustannustehokkuuden parantamiseen.
Valuma-aluesuunnittelun tiekartta on laadittu maa- ja metsätalousministeriön ja ympäristöministeriön yhteistyönä. Tiekarttaan on koottu jo käynnissä olevia toimenpiteitä ja uusia avauksia, jotka on koottu kolmen päätavoitteen alle. Tavoitteiden ja niihin liittyvien toimenpidekokonaisuuksien avulla ministeriöt sidosryhmineen voivat tukea valuma-aluesuunnittelun yleistymistä.
2024-01-29T00:00:00ZTalent Boost 2023–2027 : Åtgärdsprogram för arbets- och utbildningsrelaterad invandring
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165406
Talent Boost 2023–2027 : Åtgärdsprogram för arbets- och utbildningsrelaterad invandring
Arbets- och näringsministeriet; Undervisnings- och kulturministeriet
Talent Boost är ett förvaltningsövergripande åtgärdsprogram för internationell rekrytering och arbets- och utbildningsrelaterad invandring som samordnas av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. Utgångspunkten för programmet är att i Finland bygga upp ett ekosystem som överskrider organisationsgränserna och där olika aktörer arbetar kundorienterat mot gemensamma mål. Det föregående programmet Talent Boost godkändes sommaren 2020 och dessutom färdigställdes hösten 2021 färdplanen för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring. Det förnyade Talent Boost-programmet för 2023–2027 följer prioriteringarna i statsminister Orpos regeringsprogram och syftar till att effektivisera de pågående åtgärderna.
Statens åtgärder för internationell rekrytering riktas tydligare än tidigare till vissa målländer och vissa branscher i enlighet med regeringsprogrammet. Talent Boost består av tre delområden: 1) Finlands dragningskraft: främjande av kompetens och tillgång till kompetent arbetskraft samt främjande av Finlandsbilden, 2) smidiga och kontrollerade processer för uppehållstillstånd samt fungerande efterhandsövervakning och förebyggande av missbruk, 3) stärkande av Finlands kvarhållningskraft. En viktig del av helheten är också bekämpning av arbetsrelaterat utnyttjande, i fråga om vilket det utarbetas ett separat åtgärdsprogram.
Det centrala syftet med Talent Boost-programmet är att säkerställa att de förvaltningsövergripande helheterna framskrider konsekvent. Beredningen och genomförandet av programmet styrs, samordnas och följs av en förvaltningsövergripande styrgrupp, som leds turvis av kanslicheferna vid arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. I gruppen ingår företrädare för ministerier och ämbetsverk som är väsentliga med tanke på arbets- och utbildningsbaserad invandring samt företrädare för kommuner, städer och högskolor. En halvtidsrapport om genomförandet och effekterna av programmet utarbetas i mitten av regeringsperioden för ministerarbetsgruppen för sysselsättning och företagande. Dessutom utarbetas under våren 2024 indikatorer för uppföljningen och rapporteringen av programmets genomförande.
2024-01-26T00:00:00ZTalent Boost 2023–2027 : Programme for international recruitment and work-based and education-based immigration
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165399
Talent Boost 2023–2027 : Programme for international recruitment and work-based and education-based immigration
Ministry of Economic Affairs and Employment; Ministry of Education and Culture
Talent Boost is an intersectoral programme for international recruitment and work-based and education-based immigration coordinated by the Ministry of Economic Affairs and Employment and the Ministry of Education and Culture. The programme seeks to build a Finnish ecosystem across organisational boundaries in which different parties can work towards common goals in a customer-oriented manner. The previous Talent Boost programme was adopted in summer 2020 and a roadmap for education-based and work-based immigration was completed in autumn 2021. The revised Talent Boost 2023–2027 complies with the priorities of the Programme of Prime Minister Orpo's Government and intensifies the measures already under way.
The programme will target the central government's international recruitment measures more clearly at specific countries and sectors in line with the Government Programme. Talent Boost has three components: 1) Finland's attractiveness: promoting experts and availability and carrying out country branding, 2) efficient and controlled residence permit processes with effective follow-up monitoring and prevention of abuses, 3) improving Finland's retention. Prevention of work-related exploitation is also an integral part of the package, for which an action plan will be drawn up.
The main purpose of Talent Boost is to ensure consistent progress among intersectoral programme partners. The preparation and implementation are directed, coordinated and monitored by an intersectoral steering group chaired alternately by the Permanent Secretaries of the Ministry of Economic Affairs and Employment and the Ministry of Education and Culture. Steering group members include representatives of ministries and agencies that are essential for work-based and education-based immigration as well as representatives of municipalities, cities and higher education institutions. The participants will draw up a mid-term report on the programme implementation and effectiveness for the ministerial working group on employment and entrepreneurship. In addition, programme monitoring and reporting indicators will be created in spring 2024.
2024-01-26T00:00:00ZValtioneuvoston periaatepäätös EU-ennakkovaikuttamisen järjestämisestä ja ennakoivasta kannanmuodostuksesta EU-asioissa
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165389
Valtioneuvoston periaatepäätös EU-ennakkovaikuttamisen järjestämisestä ja ennakoivasta kannanmuodostuksesta EU-asioissa
Pääministeri Orpon hallitusohjelmassa hallitus on sitoutunut Suomen EU-vaikuttamisen ja ennakkovaikuttamisen tehostamiseen. Tätä tarkoitusta varten hallitus on valmistellut tämän valtioneuvoston periaatepäätöksen ennakkovaikuttamisen järjestämisestä. Periaatepäätös koskee nimenomaisesti EU-ennakkovaikuttamista, jossa on kyse vaikuttamisesta vielä valmisteilla oleviin tuleviin EU-hankkeisiin.
Ennakkovaikuttamisessa keskeistä on Suomen omien tavoitteiden nostaminen EU-agendalle. Vuotuiseen työohjelmaan liittyvä ennakkovaikuttaminen valtioneuvosto- ja ministeriötasolla muodostaa keskeisen osan ennakkovaikuttamista.
Ennakkovaikuttaminen on jatkuvaa ja usein muodoltaan hyvinkin epävirallista työtä. Ennakkovaikuttamisen on aina pohjauduttava yhteiseen, koordinoituun näkemykseen.
Toimintamallin mukaan EU-ministerivaliokunta määrittelee vuosittain syksyllä tulevan vuoden EU-ennakkovaikuttamisen painopisteet. Kevätkaudella EU-ministerivaliokunnassa käydään vuosittainen seurantakeskustelu.
Ennakkovaikuttamislinjaukset voidaan määrittää valtioneuvoston piirissä, kunhan linjaukset ovat huolellisesti yhteen sovitettuja, eikä eduskunnan käsiä sidota ennalta. Tarvittaessa ennakkovaikuttamisasia saatetaan eduskunnan tietoon laatimalla E-kirje. Suurelle valiokunnalle tarjotaan systemaattisemmin tilannekuvaa ennakkovaikuttamisesta.
2024-01-25T00:00:00ZStatsrådets principbeslut om organiseringen av det proaktiva påverkansarbetet i EU och proaktiv utformning av ståndpunkter i EU-ärenden
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165390
Statsrådets principbeslut om organiseringen av det proaktiva påverkansarbetet i EU och proaktiv utformning av ståndpunkter i EU-ärenden
I regeringsprogrammet för statsminister Orpo har regeringen förbundit sig att effektivisera Finlands påverkansarbete och föregripande inflytande inom EU. För detta ändamål har regeringen berett detta principbeslut av statsrådet om ordnande av föregripande inflytande. Principbeslutet gäller uttryckligen påverkansarbete på förhand, där det är fråga om påverkan på kommande EU-projekt som ännu är under beredning.
Det centrala i föregripande inflytande är att lyfta fram Finlands egna mål på EU-agendan. Proaktiv påverkan i anslutning till det årliga arbetsprogrammet på stats- och ministerienivå är en central del av föregripande inflytande.
Proaktiv påverkan är ett kontinuerligt och ofta mycket inofficiellt arbete. Föregripande inflytande ska alltid grunda sig på en gemensam, samordnad syn.
Enligt verksamhetsmodellen fastställer EU-ministerutskottet varje höst prioriteringarna för det proaktiva påverkansarbete för det kommande året. Under vårsessionen förs en årlig uppföljningsdiskussion i EU-ministerutskottet.
Riktlinjerna för föregripande inflytande kan fastställas inom statsrådet, förutsatt att riktlinjerna är omsorgsfullt samordnade och att riksdagens händer inte är bundna på förhand. Vid behov informeras riksdagen om ett ärende som gäller det proaktiva påverkansarbetet genom en E-skrivelse. Stora utskottet erbjuds mer systematiskt en lägesbild av det föregripande påverkansarbetet.
2024-01-25T00:00:00ZOhjelmayhteistyö liikennealan kestävän kasvun vauhdittamiseksi 2018–2023 : Oppeja, kokemuksia ja suosituksia
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165383
Ohjelmayhteistyö liikennealan kestävän kasvun vauhdittamiseksi 2018–2023 : Oppeja, kokemuksia ja suosituksia
Ylisiurunen, Kimmo; Forsblom, Marko; Vesa, Jarkko; Orjasniemi, Tiia; Riihelä, Atte
Liikennealan kasvuohjelmatyön 2018–2023 tavoitteena on ollut edistää liikennealan yritysvetoista innovaatiokehitystä, kansainvälistymistä ja kestävää kasvua. Tavoitteena on ollut synnyttää Suomeen 5–7 aktiivista liikennealan kansainvälistä liiketoimintaekosysteemiä sekä 10 000 uutta kestävän kasvun työpaikkaa vuoteen 2025 mennessä. Kasvuohjelmatyön keskeisiä työkaluja ovat olleet yksityisen ja julkisen sektorin sekä tutkimusalan yhteistyö ja ekosysteeminen ajattelu, jonka tavoitteena oli luoda innovatiivisia ja kestäviä ratkaisuja liikennealan kansainvälisille markkinoille.
Ohjelma käynnistyi Liikennealan kansallisena kasvuohjelmana 2018–2022, mikä päivitettiin Liikennealan kestävän kasvun ohjelmaksi 2021–2023. Ohjelmat muodostavat yhtenäisen jatkumon. Ohjelman ensimmäisellä jaksolla luotiin yhteinen tulevaisuuskuva ja tiekartta alan kehitykselle, investointitarpeille ja globaaleille liiketoimintamahdollisuuksille. Toisen jakson painopisteenä oli yritysten ja ekosysteemien vauhdittaminen globaaleiksi menestystarinoiksi.
Ohjelmatyön keskiössä on ollut systemaattinen yhteistyö, jossa ohjelman koordinaatio, ohjaus ja sidosryhmätyöskentely ovat olleet ratkaisevia onnistumistekijöitä. Ohjelma on tuonut yhteen laajan joukon toimijoita edistämään liikennealan kehittymistä ja kasvua, ja se on vahvistanut suomalaisen liikennealan osaamisen sekä tuotteiden ja palveluiden tunnettuutta kansainvälisesti.
2024-01-19T00:00:00ZValtioneuvoston selonteko kansallisesta ilmastonmuutokseen sopeutumissuunnitelmasta vuoteen 2030 : Hyvinvointia ja turvallisuutta muuttuvassa ilmastossa
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165337
Valtioneuvoston selonteko kansallisesta ilmastonmuutokseen sopeutumissuunnitelmasta vuoteen 2030 : Hyvinvointia ja turvallisuutta muuttuvassa ilmastossa
Maa- ja metsätalousministeriö
Kansallinen ilmastonmuutokseen sopeutumissuunnitelma 2030 esittää vision, kolme päämäärää, tavoitteet ja toimenpiteet sille, miten Suomi sopeutuu ilmastonmuutokseen vuosina 2023–2030. Suunnitelma on osa ilmastolain mukaista ilmastopolitiikan suunnittelujärjestelmää. Se sisältää riski- ja haavoittuvuustarkastelun.
Sopeutumissuunnitelman visio on ”hyvinvointia ja turvallisuutta muuttuvassa ilmastossa”. Päämäärät ovat 1) Yhteiskunnan toimijoilla on vahva tahto sopeutua ilmastonmuutokseen, 2) Yhteiskunnan toimijoilla on käytössään tehokkaat keinot sekä luontoon että yhteiskuntaan kohdistuvien ilmastonmuutokseen liittyvien riskien arvioimiseksi, ennaltaehkäisemiseksi ja hallitsemiseksi, ja 3) yhteiskunnan toimijoilla on kyky ennaltaehkäistä, varautua ja hallita sekä luontoon että yhteiskuntaan kohdistuvat ilmastonmuutokseen liittyvät riskit.
Tavoitteet ja toimenpiteet on jaoteltu 10 teemaan: 1) Kansallisen tason strateginen suunnittelu ja ennakointi, 2) kokonaisturvallisuus ja huoltovarmuus, 3) ruoka- ja ravitsemusturva, 4) infrastruktuuri ja rakennettu ympäristö, 5) uusiutuvien luonnonvarojen käyttö ja hoito, luonnon monimuotoisuus, luontopohjaiset ratkaisut sekä kuivuusriskien hallinta, 6) terveyden suojelu ja edistäminen, 7) kulttuuriperintö- ja ympäristö, 8) alue- ja kuntatason ilmastoriskien hallinta, 9) kansainvälinen yhteistyö ja 10) tietopohja, viestintä ja seuranta.
2023-12-21T00:00:00ZStatsrådets redogörelse om den nationella planen för anpassning till klimatförändringar till 2030 : Välbefinnande och säkerhet i ett föränderligt klimat
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi:443/handle/10024/165338
Statsrådets redogörelse om den nationella planen för anpassning till klimatförändringar till 2030 : Välbefinnande och säkerhet i ett föränderligt klimat
Jord- och skogsbruksministeriet
Den nationella planen för anpassning till klimatförändringar 2030 anger en vision, tre strategiska mål, delmål och åtgärder för hur Finland anpassar sig det föränderliga klimatet under 2023–2030. Planen är en del av planeringssystemet för klimatpolitiken enligt klimatlagen och innehåller en risk- och sårbarhetsgranskning.
Visionen är ”välbefinnande och säkerhet i ett föränderligt klimat”. De strategiska målen är 1) Det finns en stark vilja bland samhällets aktörer att anpassa sig till klimatförändringarna, 2) Samhällets aktörer förfogar över effektiva metoder för att såväl i fråga om naturen som i fråga om samhället bedöma, förebygga och hantera de risker som anknyter till klimatförändringarna, och 3) Samhällets aktörer har förmåga att såväl i fråga om naturen som i fråga om samhället förebygga, skapa beredskap för och hantera de risker som anknyter till klimatförändringarna.
Delmålen och åtgärderna är indelade i 10 teman: 1) Strategisk planering och framsyn på nationell nivå, 2) övergripande säkerhet och försörjningsberedskap, 3) livsmedels- och näringstrygghet, 4) infrastruktur och den byggda miljön, 5) användning och förvaltning av förnybara naturresurser, biologisk mångfald, naturbaserade lösningar samt hantering av riskerna för torka, 6) hälsoskydd och hälsofrämjande verksamhet, 7) kulturarv och kulturmiljö, 8) hantering av klimatrisker på regional och kommunal nivå, 9) internationellt samarbete samt 10) kunskapsbas, kommunikation och uppföljning.
2023-12-21T00:00:00Z