Utvecklingsprogram för bibliotek 2006–2010
opetus- ja kulttuuriministeriö
2007
Julkaisusarja:
Undervisningsministeriets publikationer 2007:5This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-485-296-8Tiivistelmä
Bakgrunden till bibliotekens framgång är kvalificerat bibliotekskunnande och en fördomsfri inställning till nya utmaningar. Biblioteken har alltid utgjort en intim del av den samhälleliga utvecklingen i Finland. Servicenivån hos ett modernt bibliotek bidrar till att möjliggöra studier, yrkesutövande, distansarbete och annan kunskapsintensiv verksamhet även på landsbygden. Biblioteken skapar grunden för en bred bildning. Arbets- och näringslivet behöver bildade arbetstagare.
Regionalt samarbete samt webb- och mobiltjänster kompletterar de fysiska bibliotekslokalerna - men ersätter dem inte, lika lite som de ersätter behovet av kvalificerad bibliotekspersonal. Befolkningens högre utbildningsnivå kräver tillräckligt med högskoleutbildad bibliotekspersonal, i synnerhet på landsbygden där det inte finns andra leverantörer av kunskapstjänster.
Bibliotekstjänsterna hör till basservicen. Även om biblioteken redan nu fungerar som mångsidiga servicecenter är deras primära uppgift att vara bibliotek, och deras kärnuppgift att tillhandahålla bibliotekskompetens. Bibliotekens uppgiftsfält har utvidgats och blivit allt mer krävande. Trots de mångsidigare uppgifterna väntar sig användarna och intressentgrupperna framför allt kärnkompetens av biblioteken. Alla gynnas av att bibliotekspersonalen har en hög kompetensnivå. En uppdaterad kompetensnivå och infrastruktur är en förutsättning för konkurrenskraft på landsbygden.
Bibliotekens inflytande eller effekter kan inte i första hand mätas på basis av antalet boklån eller fysiska besök. En stor del av biblioteksmaterialet finns endast i elektronisk form. Webbtjänsterna har etablerat sig och är nu jämbördiga med bibliotekens traditionella arbetsuppgifter och tjänster. I och med internet används lokalerna på ett mångsidigare sätt. Undersökningar har visat att biblioteken genererar nytta, såväl räknat i tid som i pengar.
Det första villkoret för högklassiga bibliotekstjänster är en utbildad personal. Att skapa webbtjänster och ge instruktioner i hur de ska användas kräver aktuell kompetens. Också att skapa avgiftsbelagda specialtjänster kräver hög kompetens. En välutbildad bibliotekspersonal kan både specialisera sig och utvidga samarbetet med andra aktörer.
Utan tilläggsåtgärder ökar polariseringen av befolkningen, lärandet blir ojämlikt, det går långsammare att tillägna sig nya medborgarfärdigheter och läskunnigheten försvagas. Extra stöd för bibliotekstjänster är långsiktigt och ger flerfaldigt större utfall. Det är betydligt mer ekonomiskt än att sköta problem som uppstår till följd av marginalisering, på nytt bygga upp ett täckande skolbiblioteksnätverk eller grunda nya institutioner. Det är också nödvändigt med tanke på bibliotekstjänsternas kvalitet och tillgänglighet.
Biblioteken minskar också regional ojämlikhet i tillgången till information då de är både fysiska lokaler och virtuella nätverk. Området utvidgas därigenom till att vid sidan av det egna fysiska området omfatta hela världen och dess kulturer. Överallt i världen har man upptäckt att användningen och behovet av bibliotekens fysiska lokaler har ökat i och med de virtuella tjänsterna. Biblioteken är sociala centra i sina regioner. I Europa ökar antalet närbibliotek mycket riktigt. De är de viktigaste öppna, ickekommersiella mötesplatser dit alla kan komma som de är. När problemet är att hitta viktig information i en stor informationsmassa, gör den handledning som biblioteket erbjuder informationen lättare tillgänglig.
Biblioteksprogrammets vision 2010
- Medborgarna ska vara jämlika i fråga om tillgången till information, bildning, kultur och nya medborgarfärdigheter. Med tillgång avses främst tillgången till professionell handledning.
- Bibliotekstjänsterna ska kännetecknas av kvalitet och tillförlitlighet liksom av aktualitet och mångsidigt material. Det ska finnas flerkanaliga tjänster och tjänster som skräddarsys tillsammans med kunden.
- Biblioteken ska sprida välstånd dels som mångsidiga servicecentra, dels som specialiserade närbibliotek samt i form av bokbusstjänster.
- Biblioteket ska vara en central aktör i informationssamhället och i framtidens samhälle med s.k. smart närmiljö (”ubicomp”).
De mest centrala åtgärderna
- Bibliotekspersonal med högskoleutbildning bör ökas. Fortbildningen bör vara kontinuerlig.
- Biblioteken bör bli mångsidigare, men å andra sidan allt mer specialiserade.
- Bibliotekens utvidgade uppgifter och ökade kvalitetskrav bör beaktas vid resurseringen.
- Logistikproblem bör utredas både på riksplanet och på ett regionalt plan.
- Förvaltningsövergripande fortbildning bör ökas, t.ex. bibliotekspedagogik och gemensam fortbildning för olika aktörer på landsbygden.
- En helhetsutredning av bibliotekstjänsternas effekter för regionens olika aktörer bör utföras.
- Kommuner som satsar på utvecklingen av kvalitetsbibliotek bör belönas.
Regionalt samarbete samt webb- och mobiltjänster kompletterar de fysiska bibliotekslokalerna - men ersätter dem inte, lika lite som de ersätter behovet av kvalificerad bibliotekspersonal. Befolkningens högre utbildningsnivå kräver tillräckligt med högskoleutbildad bibliotekspersonal, i synnerhet på landsbygden där det inte finns andra leverantörer av kunskapstjänster.
Bibliotekstjänsterna hör till basservicen. Även om biblioteken redan nu fungerar som mångsidiga servicecenter är deras primära uppgift att vara bibliotek, och deras kärnuppgift att tillhandahålla bibliotekskompetens. Bibliotekens uppgiftsfält har utvidgats och blivit allt mer krävande. Trots de mångsidigare uppgifterna väntar sig användarna och intressentgrupperna framför allt kärnkompetens av biblioteken. Alla gynnas av att bibliotekspersonalen har en hög kompetensnivå. En uppdaterad kompetensnivå och infrastruktur är en förutsättning för konkurrenskraft på landsbygden.
Bibliotekens inflytande eller effekter kan inte i första hand mätas på basis av antalet boklån eller fysiska besök. En stor del av biblioteksmaterialet finns endast i elektronisk form. Webbtjänsterna har etablerat sig och är nu jämbördiga med bibliotekens traditionella arbetsuppgifter och tjänster. I och med internet används lokalerna på ett mångsidigare sätt. Undersökningar har visat att biblioteken genererar nytta, såväl räknat i tid som i pengar.
Det första villkoret för högklassiga bibliotekstjänster är en utbildad personal. Att skapa webbtjänster och ge instruktioner i hur de ska användas kräver aktuell kompetens. Också att skapa avgiftsbelagda specialtjänster kräver hög kompetens. En välutbildad bibliotekspersonal kan både specialisera sig och utvidga samarbetet med andra aktörer.
Utan tilläggsåtgärder ökar polariseringen av befolkningen, lärandet blir ojämlikt, det går långsammare att tillägna sig nya medborgarfärdigheter och läskunnigheten försvagas. Extra stöd för bibliotekstjänster är långsiktigt och ger flerfaldigt större utfall. Det är betydligt mer ekonomiskt än att sköta problem som uppstår till följd av marginalisering, på nytt bygga upp ett täckande skolbiblioteksnätverk eller grunda nya institutioner. Det är också nödvändigt med tanke på bibliotekstjänsternas kvalitet och tillgänglighet.
Biblioteken minskar också regional ojämlikhet i tillgången till information då de är både fysiska lokaler och virtuella nätverk. Området utvidgas därigenom till att vid sidan av det egna fysiska området omfatta hela världen och dess kulturer. Överallt i världen har man upptäckt att användningen och behovet av bibliotekens fysiska lokaler har ökat i och med de virtuella tjänsterna. Biblioteken är sociala centra i sina regioner. I Europa ökar antalet närbibliotek mycket riktigt. De är de viktigaste öppna, ickekommersiella mötesplatser dit alla kan komma som de är. När problemet är att hitta viktig information i en stor informationsmassa, gör den handledning som biblioteket erbjuder informationen lättare tillgänglig.
Biblioteksprogrammets vision 2010
- Medborgarna ska vara jämlika i fråga om tillgången till information, bildning, kultur och nya medborgarfärdigheter. Med tillgång avses främst tillgången till professionell handledning.
- Bibliotekstjänsterna ska kännetecknas av kvalitet och tillförlitlighet liksom av aktualitet och mångsidigt material. Det ska finnas flerkanaliga tjänster och tjänster som skräddarsys tillsammans med kunden.
- Biblioteken ska sprida välstånd dels som mångsidiga servicecentra, dels som specialiserade närbibliotek samt i form av bokbusstjänster.
- Biblioteket ska vara en central aktör i informationssamhället och i framtidens samhälle med s.k. smart närmiljö (”ubicomp”).
De mest centrala åtgärderna
- Bibliotekspersonal med högskoleutbildning bör ökas. Fortbildningen bör vara kontinuerlig.
- Biblioteken bör bli mångsidigare, men å andra sidan allt mer specialiserade.
- Bibliotekens utvidgade uppgifter och ökade kvalitetskrav bör beaktas vid resurseringen.
- Logistikproblem bör utredas både på riksplanet och på ett regionalt plan.
- Förvaltningsövergripande fortbildning bör ökas, t.ex. bibliotekspedagogik och gemensam fortbildning för olika aktörer på landsbygden.
- En helhetsutredning av bibliotekstjänsternas effekter för regionens olika aktörer bör utföras.
- Kommuner som satsar på utvecklingen av kvalitetsbibliotek bör belönas.