Finlands nationella skogsprogram 2010 - Uppföljningsrapport 2005-2006
Avaa tiedosto
Lataukset:
maa- ja metsätalousministeriö
22.03.2007
Julkaisusarja:
Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 5a/2007This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-453-331-7Tiivistelmä
För skogsindustrins produktion var 2005 ett exceptionellt år till följd av den sju veckor långa arbetsavtalskonflikten inom pappersindustrin. År 2006 nådde produktionen av massa, papper och kartong ett nytt rekord till följd av det goda marknadsläget och nya kollektivavtalet. Produktionen av sågvaror stannade på 2005 års nivå p.g.a. svårigheterna med råvaruförsörjningen. Målet enligt det nationella skogsprogrammet att fördubbla värdet av trävaruindustrins export nås inte. Positivt är ändå att trävaruindustrins inhemska användning har förblivit på hög nivå och att förädlingsgraden hos träprodukter har höjts.
Industrins användning av råvirke krympte till 67,8 miljoner kubikmeter 2005. År 2006 ökade industrins virkesanvändning till 54,6 miljoner kubikmeter. Mängderna importerat virke var stora bägge åren p.g.a. det förmånliga priset på importvirke och den ringa inhemska tillgången på vissa virkesslag. Den avverkningsvolym av inhemskt virke på 63–68 miljoner kubikmeter per år som satts som mål i det nationella skogsprogrammet kommer inte att nås utan särskilda åtgärder.
Prisutvecklingen på råvirke har varit uppåtgående sedan 2005. Samtidigt har skogsbrukets reella lönsamhet (nettoresultatet per hektar) sjunkit och stannade på 86 euro 2006. Sysselsättningen i skogssektorn har utvecklats gynnsammare än vad som uppskattades när det nationella skogsprogrammet utarbetades. Det goda sysselsättningsläget baserar sig på att arbetsmängderna inom skogsskötseln har ökat, drivningen av skogsenergivirke har ökat och att sysselsättningen inom trävaruindustrin varit stabil.
Genomförandet av Programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar METSO fortsatte framgångsrikt. I början av 2005 publicerades den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen och 2006 inleddes forskningsprogrammet för anpassning till klimatförändringen 2006–2010. Statsrådet överlämnade i november 2005 en energi- och klimatpolitisk redogörelse till riksdagen, där man presenterade riktlinjer för bl.a. en utökad användning av träbaserad energi. I december 2006 fastställde statsrådet riktlinjer enligt vilka Finland tillämpar skogsvårdsåtgärden under den första åtagandeperioden för Kyotoprotokollet till FN:s klimatavtal 2008–2012.
Den långvariga positiva utvecklingen i fråga om skogsvårds- och grundförbättringsåtgärder fick ett avbräck 2005. I synnerhet volymerna av plantskötseln och iståndsättningsdikningarna minskade, vilket berodde både på att de reella värdena av stöden enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk sjönk och på återverkningar av det dåliga läget på virkesmarknaden. Den totala användningen av skogsflis har däremot ökat i enlighet med målen i det nationella skogsprogrammet och var 2006 ungefär 3,4 miljoner kubikmeter. Totalreformen av finansieringslagen slutfördes också så att den nya lagen antogs i januari 2007. Betydelsen av användningen av skogarna för rekreationsändamål har fortsatt att öka och ökningen har stötts med hjälp av bl.a. Friluftsforum, genomförandet av VILMAT-programmet och utvecklingen av elektroniska tjänster.
Samarbetet mellan FoU-verksamheten och utbildningen intensifierades. Statsrådets principbeslut om strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet, det finländska skogsklustrets forskningsstrategi, skogsklustrets koncentration av spetskompetens och kompetenscentra är exempel på fattade linjebeslut. Tillgången på yrkesskicklig arbetskraft blev en allt viktigare fråga. Det internationella skogssamarbetet fortsatte aktivt i form av såväl multilateralt samarbete, t.ex. UNFF6, uppföljning av och förberedelser för den europeiska skogsministerkonferensen, verksamhet inom Europeiska unionen, som bilateralt samarbete. Arbetet med de regionala skogsprogrammen och skogsrådens verksamhet fortsatte att utvecklas positivt. Nya regionala program bereddes under 2005 för perioden 2006–2010. Samarbetet mellan det nationella och de regionala skogsråden intensifierades.
Industrins användning av råvirke krympte till 67,8 miljoner kubikmeter 2005. År 2006 ökade industrins virkesanvändning till 54,6 miljoner kubikmeter. Mängderna importerat virke var stora bägge åren p.g.a. det förmånliga priset på importvirke och den ringa inhemska tillgången på vissa virkesslag. Den avverkningsvolym av inhemskt virke på 63–68 miljoner kubikmeter per år som satts som mål i det nationella skogsprogrammet kommer inte att nås utan särskilda åtgärder.
Prisutvecklingen på råvirke har varit uppåtgående sedan 2005. Samtidigt har skogsbrukets reella lönsamhet (nettoresultatet per hektar) sjunkit och stannade på 86 euro 2006. Sysselsättningen i skogssektorn har utvecklats gynnsammare än vad som uppskattades när det nationella skogsprogrammet utarbetades. Det goda sysselsättningsläget baserar sig på att arbetsmängderna inom skogsskötseln har ökat, drivningen av skogsenergivirke har ökat och att sysselsättningen inom trävaruindustrin varit stabil.
Genomförandet av Programmet för biodiversiteten i södra Finlands skogar METSO fortsatte framgångsrikt. I början av 2005 publicerades den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen och 2006 inleddes forskningsprogrammet för anpassning till klimatförändringen 2006–2010. Statsrådet överlämnade i november 2005 en energi- och klimatpolitisk redogörelse till riksdagen, där man presenterade riktlinjer för bl.a. en utökad användning av träbaserad energi. I december 2006 fastställde statsrådet riktlinjer enligt vilka Finland tillämpar skogsvårdsåtgärden under den första åtagandeperioden för Kyotoprotokollet till FN:s klimatavtal 2008–2012.
Den långvariga positiva utvecklingen i fråga om skogsvårds- och grundförbättringsåtgärder fick ett avbräck 2005. I synnerhet volymerna av plantskötseln och iståndsättningsdikningarna minskade, vilket berodde både på att de reella värdena av stöden enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk sjönk och på återverkningar av det dåliga läget på virkesmarknaden. Den totala användningen av skogsflis har däremot ökat i enlighet med målen i det nationella skogsprogrammet och var 2006 ungefär 3,4 miljoner kubikmeter. Totalreformen av finansieringslagen slutfördes också så att den nya lagen antogs i januari 2007. Betydelsen av användningen av skogarna för rekreationsändamål har fortsatt att öka och ökningen har stötts med hjälp av bl.a. Friluftsforum, genomförandet av VILMAT-programmet och utvecklingen av elektroniska tjänster.
Samarbetet mellan FoU-verksamheten och utbildningen intensifierades. Statsrådets principbeslut om strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet, det finländska skogsklustrets forskningsstrategi, skogsklustrets koncentration av spetskompetens och kompetenscentra är exempel på fattade linjebeslut. Tillgången på yrkesskicklig arbetskraft blev en allt viktigare fråga. Det internationella skogssamarbetet fortsatte aktivt i form av såväl multilateralt samarbete, t.ex. UNFF6, uppföljning av och förberedelser för den europeiska skogsministerkonferensen, verksamhet inom Europeiska unionen, som bilateralt samarbete. Arbetet med de regionala skogsprogrammen och skogsrådens verksamhet fortsatte att utvecklas positivt. Nya regionala program bereddes under 2005 för perioden 2006–2010. Samarbetet mellan det nationella och de regionala skogsråden intensifierades.