Finanspolitiken Finansministeriets publikationer – 2b/2018 Budgetöversikt 2018 Januari 2018 Innehåll 1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 2 Ekonomiska utsikterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 3 Regeringens finanspolitiska linje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 4 Statsbudgeten för 2018 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 5 Sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 6 Ytterligare information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 7 Läsanvisningar och utskriftsversion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 2 1 Inledning Finlands offentliga ekonomi består av sta- ten, lokalförvaltningen och socialskyddsfon- derna. Statsfinanserna omfattar statens bud- getekonomi och statens fondekonomi (sta- tens fondekonomi behandlas i statsbudgetens avsnitt 8, Statliga fonder utanför statsbudge- ten). Hur statens budgetekonomi placerar sig i statsfinanserna och Finlands offentliga eko- nomi åskådliggörs i figur 1. Denna publikati- on koncentrerar sig främst på statens budge- tekonomi. Granskningen omfattar statsbud- geten för 2018, som riksdagen godkände i december 2017. Syftet är att med hjälp av figurer och tabeller ge en kort beskrivning av centrala teman i statsbudgeten samt att leda läsaren att närmare granska dessa teman un- der länkarna till respektive webbsidor. Bud- geteringen baserar sig på oberoende ekono- miska prognoser från finansministeriets eko- nomiska avdelning, och de presenteras i den ekonomiska översikten. Statsbudgeten är en plan för statsfinanserna och statens finansförvaltning, och den base- rar sig på planen för de offentliga finanserna från våren. I praktiken omfattar statsbudge- ten en bedömning av beloppet av statens in- komster och utgifter följande år och av hur de ska fördelas. I budgetmanglingen förhand- lar regeringen om budgetpropositionen. Högsta beslutanderätt om användningen av de statliga medlen utövas i Finland av riks- dagen, som i regel utövar makt på två sätt: genom att stifta lagar och genom att god- känna statsbudgeten. Merparten av innehål- let i budgeten är reglerat enligt lag och bes- lutet om budgeten föregås ofta av ändringar av lagar. Riksdagen godkänner budgeten för följande budgetår före utgången av det fö- regående budgetåret. I regeringsprogrammet fastställs regeringens finanspolitiska r iktlinjer, e nligt v ilka budge- ten upprättas. I början av valperioden bes- lutar regeringen dessutom om valperiodens ram, dvs. statens utgiftstak, samt om reg- lerna för ramförfarandet. Ramen fastställer samtidigt linjen för utgifterna under hela den fyraåriga valperioden. I planen för de offentli- ga finanserna justerar regeringen årligen i ap- ril anslagen för de olika förvaltningsområde- na i ramen samt uppdaterar ramen så att den motsvarar de strukturella ändringarna i kost- nadsnivån, priserna och ramutgifterna. Mer information på adressen http://vm.fi/sv/ra- marna-for-statsfinanserna. Slutsumman för budgeten för 2018 är 55,8 miljarder euro. Huvuddelen av anslagen an- vänds till den sociala tryggheten och närings- livet. Inkomsterna tas ut främst som skat- ter som baserar sig på omsättning, såsom mervärdesskatt, eller inkomstskatter, såsom skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. Sta- tens budgetekonomi beräknas uppvisa ett un- derskott på 3,1 miljarder euro och statsskul- den beräknas stiga till ca 109 miljarder euro. 3 Följande avsnitt innehåller en översikt över de ekonomiska utsikterna med fokus på re- alekonomin och de offentliga finanserna. I avsnitt 3 behandlas regeringens finanspoli- tiska mål och hur de uppnåtts. I avsnitt 4 behandlas statsbudgeten, underskottet och skulden. Även den kommunala ekonomin och landskapens ekonomi behandlas utifrån sta- tens budgetekonomi. Avsnitt 5 innehåller ett sammandrag. 4 2 Ekonomiska utsikterna I finansministeriets e konomiska ö versikt be- handlas utsikterna inom den nationella och internationella ekonomin samt den ekonomis- ka politiken och den offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomin I tabell 2 presenteras de centrala paramet- rarna för den offentliga ekonomin 2015–2018. Av tabellen framgår att underskottet i den of- fentliga ekonomin har minskat gradvis. Den offentliga ekonomin har stärkts av de anpass- ningsåtgärder som regeringen beslutat om samt av att den ekonomiska tillväxten kom- mit igång. Trots konjunkturuppgången upp- visar den offentliga ekonomin dock fortfa- rande ett underskott år 2018. Det gynnsam- ma konjunkturläget undanröjer inte i sig den strukturella obalansen i den offentliga ekono- min, eftersom den offentliga ekonomins in- komster inte räcker till för att täcka utgif- terna. Dessutom har förändringen i befolk- ningens åldersstruktur börjat öka i synnerhet pensionsutgifterna. Den offentliga sektorns skuld i förhållande till BNP började minska år 2016 och den snabba tillväxten i bruttonationalprodukten minskar skuldkvoten ytterligare. När den ekonomiska tillväxten avtar och ökningen av de åldersre- laterade utgifterna forsätter hotar skuldkvo- ten börja växa igen under nästa årtionde. 5 Realekonomin Den finländska ekonomins tillväxt avtar till 2,4 procent år 2018. De positiva tecknen på en fortsatt konjunkturuppgång har stärkts och den ekonomiska tillväxten stöds framför allt av den inhemska efterfrågan samt utri- keshandeln. Jämsides med den allmänna höj- ningen i inkomstnivån bidrar också den för- bättrade sysselsättningen till att stödja till- växten i den privata konsumtionen. Tillväx- ten i hushållens disponibla realinkomster av- tar dock till följd av att inflationen stiger till 1,4 procent, vilket bromsar upp ökningen av den privata konsumtionen. Investeringar- na ökar och den snabba tillväxten i bostads- byggandet fortsätter. Tillväxten i bruttona- tionalprodukten upprätthåller efterfrågan på arbetskraft och ökningen av sysselsättningen blir snabbare. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 8,1 procent och sysselsättningsgra- den beräknas stiga till 70,3 procent år 2018. I tabell 1 anges de viktigaste prognossiffrorna för åren 2015–2018. Utöver de ekonomiska konjunkturerna åter- speglas den offentliga ekonomins strukturer i de belopp som flutit in hos de offentliga samfunden och i fördelningen av utgifterna. Av figur 2 framgår det att merparten av de offentliga samfundens inkomster 2015 togs ut som inkomst- och förmögenhetsskatt samt indirekta skatter. Merparten av de offentliga samfundens ut- gifter utgörs av utgifterna för sociala förmå- ner, vilket framgår av figur 3. Sådana ut- gifter är bl.a. pensioner, arbetslöshetsförmå- ner och familjeförmåner samt boendestöd för sjukdomstid och stöd som förebygger social utslagning. I tabell 3 åskådliggörs den genomsnittliga storleksklassen av kostnaderna för undervis- nings- och bildningsväsendet samt social- och hälsovårdstjänsterna. Av tabellen fram- går t.ex. att de kostnader för grundläggande yrkesutbildning per elev som orsakas den of- fentliga ekonomin 2015 var högre än för de övriga utbildningsformerna. 6 3 Regeringens finanspolitiska linje Statsminister Juha Sipiläs regering stakar ut linjerna för sin finanspolitik i regerings- programmet (http://valtioneuvosto.fi/sv/si- pila/regeringsprogrammet). Regeringen har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad syssel- sättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Målet är att landet ska sluta leva på kredit 2021 och att höja sysselsättnings- graden till 72 % och antalet sysselsatta med 110 000 personer. Man strävar efter att täcka hållbarhetsunder- skottet på 10 miljarder euro i den offentliga ekonomin med åtgärder som direkt förbätt- rar den offentliga ekonomin, åtgärder som stöder tillväxt och sysselsättning och refor- mer som stärker den offentliga ekonomin. De omedelbara anpassningsåtgärderna enligt re- geringsprogrammet har tagits in i ramarna för statsfinanserna o ch d e i ngår f ör å r 2018 i statsbudgeten. I statsbudgeten ingår också nya åtgärder för att främja sysselsättningen utöver de åtgärder som det redan beslutats om. Regeringen stöder sysselsättningen bl.a. genom att undanröja flitfällor, f ortsätta ut- veckla arbetskraftsservicen och utkomstskyd- det för arbetslösa samt genom att säkerställa att beskattningen inte skärps för löntagare. Tyngdpunkten inom beskattningen har under regeringsperioden flyttats från beskattningen av arbete och företagande till framför allt mil- jöskatter. För att konkretisera målet i fråga om skuld- sättningen har regeringen för saldot i den of- fentliga ekonomin ställt upp mål som gäller saldot för staten, lokalförvaltningen och so- cialskyddsfonderna under regeringsperioden samt det sammanlagda strukturella saldot för de offentliga samfunden på medellång sikt. I tabell 4 beskrivs de mål och regler som styr Finlands finanspolitik, och de jämförs också med finansministeriets prognos. Av tabellen framgår att målet i fråga om statsfinanserna fortfarande är avlägset. Socialskyddsfonder- na närmar sig sitt mål, och målet för saldot för lokalförvaltningen ser ut att nås. Uppställandet av mål för Finlands offentli- ga ekonomi styrs också av EU-bestämmelser, särskilt stabilitets- och tillväxtpakten, som förpliktar medlemsstaterna att upprätthålla balans inom de offentliga finanserna och und- vika alltför stor skuldsättning. 7 4 Statsbudgeten för 2018 Statens inkomster och utgifter granskas i avsnitt 4 och 5 i allmänna motiveringen och i detaljmotiveringen till statsbudgeten (http://budjetti.vm.fi/indox/indexse.jsp). Inkomstposterna behandlas enligt avdel- ning och de uppskattade anslagen enligt förvaltningsområde. 4.1 Inkomster, utgifter, underskott och skuld Inkomster År 2018 uppskattas inkomsterna inom den statliga budgetekonomin (utan nettoupplå- ning) uppgå till ca 52,7 miljarder euro, var- av skatteinkomsterna utgör ca 83 %, dvs. 44,0 miljarder euro. Skatteintäkterna beräk- nas öka med 4,4 % år 2018. I figur 4 granskas enbart skatteinkomsternas utveckling 2004– 2018. Figuren visar att tyngdpunkten för den statliga beskattningen under det senaste år- tiondet har flyttats mer mot indirekt beskatt- ning, och t.ex. vissa punktskatter och ener- gibeskattningen har skärpts i flera repriser. En anspråkslös utveckling i skattebasen har å andra sidan dämpat de effekter ändringar- na i grunderna har på inkomsterna. Utgifter På vilket sätt anslagen, dvs. de statliga utgif- terna, anvisas för olika användningsändamål beror på politiska beslut, ekonomiska struk- turer och konjunkturer. År 2018 anvisas den mest betydande delen av anslagen i statsbud- geten till social trygghet (36 %). Figur 5 vi- sar de användningsområden som finska sta- ten anvisar anslag till år 2018. 8 År 2018 ökar utgifterna med ca 0,6 % jäm- fört med föregående budget. Utgiftsklassifi- ceringen i figurerna 5 och 6 visar att bland de största utgiftsposterna gäller ökningen utgif- terna för social trygghet, försvar, hälso- och sjukvård samt allmän ordning och trygghet. Trots att de arbetslöshetsrelaterade utgifter- na sjunker ökar utgifterna för social trygg- het med inemot 2 %, vilket framgår av figur 6. Bakgrunden till denna utveckling är bl.a. att bostadsbidraget utvidgas och att utgif- ter enligt sjukförsäkringslagen och pensions- utgifterna fortsätter att öka snabbt. Att stu- derande börjar omfattas av det allmänna bo- stadsbidraget minskar utgifterna för utbild- ning och överför en del av dem till de utgifter som i den här studien räknas in under social trygghet. Sänkningen av arbetsgivares sjuk- försäkringsavgift i samband med konkurrens- kraftspaketet ökar de statliga utgifter som uppkommer enligt sjukförsäkringslagen. Ök- ningen av utgifterna för hälsovård förklaras däremot av beredningen landskaps- och so- cial- och hälsovårdsreformen samt den resur- sökning som hänför sig till dess genomföran- de, och som i denna klassificering tekniskt har fastställts som en del av hälsovårdsutgif- terna. Av de utgifter som granskas i figur 6 är ök- ningen kraftigast när det gäller den minsta posten, dvs. utgifter som hänför sig till bo- ende och samhällen. I figurerna beaktas dock endast utgifterna i budgeten. Merparten av de utgifter som hänför sig till stödjande av bostadsproduktionen finansieras med medel ur bostadsfonden, som står utanför statsbud- geten. Dessutom ingår de direkta bostadsbi- dragen i utgifterna för social trygghet. Därför utgör de utgifter som används för boende och samhällen i budgeten endast en andel på 0,2 % av alla utgifter. En av de mest betydande faktorer som minskar de totala utgifterna är minskade resurser för främjande av närings- livet, trots att mer medel än i fjol används för att t.ex. utveckla och upprätthålla trafik- leder. En del av de inkomster som ingår i statsbud- geten kommer från Europeiska unionen, men samtidigt betalar finska staten också avgifter till EU. På statsfinansiell nivå uppskattas att Finland 2018 kommer att betala ca 1,9 mil- jarder euro till EU:s budget och till Europe- iska utvecklingsfonden. Finlands betalningar minskar med 19 miljoner euro jämfört med budgeten för 2017. Från EU:s budget beräk- nas inflyta inkomster på ca 1,2 miljarder euro, vilket är 98 miljoner euro mer än vad som beräknas inflyta 2017. Förhållandet mellan EU-inkomster och utgifter i statsfinanserna åskådliggörs i tabell 5. I enlighet med EU:s budget för 2018 ska EU-medel anvisas för verksamhet som svarar på utmaningar som hänför sig till migrationen och flyktingskap, för verksamhet som förbättrar EU-medbor- garnas säkerhet och för tilläggssatsningar på strategiska investeringar och hållbar tillväxt. 9 Underskott Statsbudgeten för 2018 uppvisar ett under- skott på ca 3,1 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Underskottet minskar jämfört med det under- skott som budgeterats för 2017, med beak- tande av de tilläggsbudgetar som redan god- känts. Enligt de begrepp som används i na- tionalräkenskaperna uppskattas underskottet i statsfinanserna 2018 vara ca 2,1 % i relation till bruttonationalprodukten. Statens budge- tekonomi har uppvisat ett underskott sedan 2009. Situationen åskådliggörs i figur 7. Skuld Statsskulden, inklusive skulden inom fond- ekonomin, beräknas vara ca 109 miljarder eu- ro i slutet av 2018, vilket är ca 46 % i relation till bruttonationalprodukten. Av figur 8 fram- går att statsskulden närapå har fördubblats under de senaste tio åren. 4.2 Plock ur skatte- och anslagsbe- sluten i budgeten för 2018 ÄNDRINGAR I SKATTEGRUNDER- NA År 2018 fortsätter regeringen lindra beskatt- ningen av arbete för att kompensera höjning- arna av löntagaravgifterna. Beskattningen av arbete lindras med 300 miljoner euro. Dess- utom lindras skattegrunderna för förvärvsin- komster 2018 enligt motsvarande förändring i konsumentprisindex. Giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs. Det tidsbe- gränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i en- lighet med regeringsprogrammet. Rundradio- skatten omstruktureras i enlighet med ett för- 10 slag från en parlamentarisk arbetsgrupp så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten. Alkoholskatten höjs med 100 miljoner euro och skatterna för uppvärmnings-, arbetsma- skin- och kraftverksbränslen med ett netto- belopp på 45 miljoner euro. Höjningarna av tobaksaccisen fortsätter gradvis under 2018–2019. År 2018 höjs to- baksaccisen med ca 68 miljoner euro. Bilbe- skattningen lindras med sammanlagt ca 182 miljoner euro 2016–2019. Slopandet av ban- skatten och halveringen av farledsavgifterna är i kraft till utgången av 2018. Kommunerna kompenseras för de negativa konsekvenser för kommunalekonomin som de sänkta avgifterna för den småbarnspedago- gik som kommunerna tillhandahåller har ge- nom att statsandelen för basservice ökas med 25 miljoner euro och kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten ökas med 60 miljoner euro. DEN ALLMÄNNA OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Statsrådets kansli anvisas 2018 ett anslag på 6,8 miljoner euro för utgifter för EU-ordföran- deskapet. Finland är ordförandeland för Euro- peiska unionens ministerråd 1.7.–31.12.2019. För arrangemangen för minnesåret för inbör- deskriget 1918 och för förberedelser inför och samordningen av Finlands flaggas hundraårs- jubileum (29.5.2018) anvisas 0,6 miljoner eu- ro. Vid beredningen och genomförandet av dessa utnyttjas projektet Finland 100 år. För utvecklingen av elektroniska tjänstekana- ler för ekonomi- och skuldrådgivningen anvi- sas 1 miljon euro 2018. Till beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen riktas 181 miljoner euro för inledandet av landskapsförvaltning- en och grundandet av servicecenter samt till IKT-förändringsstödet. Till kostnader som föranleds av pilotprojekt om valfrihet för kun- der inom social- och hälsovården riktas 100 miljoner euro för 2018. Mer information i punkt 4.3.2. Anslaget för valutgifter ökas med 15,9 mil- joner euro för beredskap inför landskapsvalet som ordnas i oktober 2018. FÖRSVARET Försvarsmaktens omkostnader ökas med 50 miljoner euro för den höjning av beredskapen som den förändrade säkerhetspolitiska om- givningen kräver och med 2 miljoner euro för anställning av avtalsbundna soldater. För militär krishantering anvisas 13,5 miljo- ner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen föranleds i huvudsak av att utbildningsinsatsen i Irak fortsätter samt av att Finland deltar i insatsen i Libanon med en större trupp än man tidigare fattat beslut om. 11 DEN ALLMÄNNA ORDNINGEN OCH SÄKERHETEN Polisens anslag ökas med 52,5 miljoner euro bl.a. för att trygga verksamheten, öka materi- elen och utrustningen, förbättra den operati- va prestationsförmågan och handlingsförmå- gan i fråga om bekämpning av cyberbrotts- lighet, effektivisera polisens åtgärder för att återsända asylsökande samt för förebyggande arbete när det gäller att bekämpa terrorism. Dessutom beviljas polisen ett tilläggsanslag på 0,47 miljoner euro bl.a. för att övervaka gatuhandeln med narkotika, till utlännings- övervakningen för att nå personer som för- svunnit samt för att trygga och utveckla po- lisinrättningarnas skolpolisverksamhet. För skyddspolisen anvisas ett tillägg på 9,2 miljoner euro för att effektivisera prestations- frågan med tanke på nya hot och förändring- arna i omvärlden. Gränsbevakningsväsendets anslag ökas med ca 14 miljoner euro bl.a. för förbättring av den inre säkerheten, anskaffning av materi- el samt för kontroller vid de yttre gränserna, bl.a. på grund av den ökade trafiken över den yttre gränsen vid Helsingfors-Vanda flygplats. Nödcentralsverket anvisas ett tilläggsanslag på 0,4 miljoner euro för att avhjälpa personal- bristen. I syfte att öka utbildningen för jour- havande vid nödcentralen anvisas Räddnings- institutet ett tilläggsanslag på ca 0,3 miljoner euro. För att förbättra åklagarmyndighetens verk- samhetsmöjligheter när det gäller bekämp- ning av terroristbrott och utkrävande av straffrättsligt ansvar anvisas ett tillägg på 0,4 miljoner euro. Till Brottspåföljdsmyndigheten riktas ett tillägg på ca 0,4 miljoner euro för förebyg- gande av våldsbejakande radikalisering och extremiströrelsernas verksamhet i fängelser- na. För att påskynda behandlingen av asylbe- svär och avveckla kön för behandling av asyl- besvär beviljas högsta förvaltningsdomstolen ett tillägg på 1,49 miljoner euro och de and- ra domstolarna ett tillägg på 2,2 miljoner euro. För rättshjälp till asylsökande beviljas tilläggsfinansiering till ett belopp av ca 0,5 miljoner euro. År 2018 uppskattas antalet asylsökande upp- gå till 4 000 personer. Utgifterna för migrati- on beräknas totalt minska med ca 150 miljo- ner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. OMRÅDEN SOM GÄLLER NÄ- RINGSLIVET För införandet av en aktiveringsmodell in- om utkomstskyddet för arbetslösa anvisas ett tilläggsanslag på 25 miljoner euro för arbets- kraftsservicen. För etableringen av Navigator-verksamheten som ingår i ungdomsgarantin anvisas ett tillägg på 5 miljoner euro samt för inrättandet av en psykosocial stödtjänst för unga i anslut- 12 ning till Navigatorn ett tillägg på 3 miljoner euro. Business Finland, som inleder sin verksamhet i början av 2018, samlar Tekes och Finpros nuvarande tjänster kring innovationsfinansie- ring, export, investeringar och turism under ett tak. Ett nytt kapitallån på 30 miljoner euro an- visas för modernisering av industrin och ut- veckling av företagsledda ekosystem för af- färsverksamhet. Kapitallån beviljas för att inleda tillväxtorienterad företagsverksamhet när effekterna av verksamheten syns i form av betydligt större möjligheter att ta tillvara innovationer och i form av förnyelse av före- tagen. Fullmakten för energistöd ökas med 20 miljo- ner euro. De anslag som reserverats för pro- duktionsstödet för förnybar energi ökar med 40,7 miljoner euro. En regeringsproposition om förbud mot energianvändning av stenkol bereds under 2018. För investeringar i krets- loppsekonomi, utveckling av tillväxtekosys- tem och främjandet av innovativa upphand- lingar anvisas en anslagsökning på samman- lagt 7 miljoner euro. Till det regionala transportstödet riktas 5 miljoner euro. För att förnya bilbeståndet och främja ut- släppssnålare trafik anvisas 8 miljoner eu- ro för att fortsätta skrotningspremieprogram- met. För anskaffning av renodlade elbilar samt konvertering av gas- och flexbränslebi- lar beviljas ett tilläggsstöd på 6 miljoner euro per år. Även utbyggnaden av laddnings- och distributionsnätet, elektrifieringen av tätort- slogistiken samt utvecklingen av den offent- liga persontrafiken i stadsregioner stöds. Anslagen för utveckling av landsbygden ökar med ca 43 miljoner euro, främst på grund av att genomförandet av landsbygdsprogram- met fortskrider, samt på grund av ökade an- slag för räntestödsutgifter. För genomförandet av spetsprojektet Turism 4.0 anvisas tilläggsfinansiering på samman- lagt 8 miljoner euro. Avsikten är att finansie- ringen ska riktas till marknadsföring av turis- men, förbättring av det digitala kunnandet i företag inom turistbranschen och utveckling av ett större utbud året om. För utveckling av naturtjänster beviljas dessutom ett tillägg på 0,9 miljoner euro. Nya trafikledsprojekt är Ring I i Bredvik, havsfarlederna till Nordsjö och Karleby samt arrangemangen för anslutande trafik till ut- byggnaden av västmetron, riksväg 4 Kirri- Tikkakoski samt en fast förbindelse till Karlö. För dessa projekt reserveras 2018 anslag på sammanlagt ca 33 miljoner euro. För förbätt- ring av plankorsningar beviljas ett tillägg på 2 miljoner euro och för bastrafikledshållning 11,8 miljoner euro utöver spetsprojektfinan- sieringen. MILJÖSKYDDET För skyddet av gamla skogar (handlingspla- nen för den biologiska mångfalden i skogar- na i Södra Finland, METSO) anvisas ett tilläggsanslag på 8 miljoner euro. Träbyggande främjas med ett belopp av 2 miljoner euro. För återetablering av vandrande och hotade fiskbestånd (fiskvägar) anvisas ett tillägg på 0,85 miljoner euro. 13 UTBILDNINGEN Avgifterna för småbarnspedagogik sänks med 70 miljoner euro fr.o.m. den 1 januari 2018. Under 2018–2019 inleds dessutom ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för fem- åringar, och för detta anvisas 5 miljoner euro. För att stärka jämlikheten i grundskolan be- viljas ett tilläggsanslag på 25 miljoner euro. För att stärka undervisningen i naturveten- skaper och matematik anvisas 5 miljoner eu- ro. För genomförandet av reformen av yrkesut- bildningen anvisas tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro. Dessutom ökas utbudet av yr- kesutbildning med 1 000 studerandeår för att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven. För detta ändamål anvi- sas ett tilläggsanslag på 9,4 miljoner euro. De studerande började omfattas av det all- männa bostadsbidraget den 1 augusti 2017. Till studiestödet fogas ett försörjartillägg för studerande som försörjer barn under 18 år. Detta ökar anslagsbehovet med 10 miljoner euro. DEN SOCIALA TRYGGHETEN INKLUSIVE ARBETSPENSIONERANA För de arbetspensioner och ersättningar som staten betalar anvisas ett tillägg på 117 mil- joner euro på grund av pensionsutgifternas ökade volym och indexjusteringarna. Utgifterna för utkomstsskyddet för arbetslö- sa beräknas minska med 153 miljoner eu- ro bl.a. på grund av att arbetslöshetsgraden förväntas minska. Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa väntas sänka utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 9,5 miljoner euro 2018. Däremot ändras lagen om utkomstskydd för arbetslösa så att det blir möjligt att använda utkomstskyddet för arbetslösa till att inleda företagsverksam- het. Avsikten är också att det ska bli lättare att avlägga kortvarigare frivilliga studier med utkomstskydd för arbetslösa. För dessa än- damål anvisas tilläggsanslag på 10 miljoner respektive 3,5 miljoner euro. Lönesubventionen ökas med ca 14 miljoner euro för 2018. Dessutom hänvisas de unga från arbets- och näringsbyråer till tjänster som tillhandahålls av privata tjänsteprodu- center, och tjänsteproducenterna får betalt enligt resultat, dvs. för de unga som över- går till utbildning eller arbete. Målet för den resultatbaserade upphandlingen är 10 000 stycken unga under 30 år, varvid kostnaderna bedöms vara 15 miljoner euro. För en höjning av minimibeloppen av förmå- nerna, dvs. sjukdagpenningen, föräldradag- penningen, rehabiliteringspenningen och spe- cialvårdspenningen anvisas ett belopp på 8 miljoner euro på årsnivå. För att höja barnbidraget för ensamförsörja- re anvisas 9,5 miljoner euro. På motsvarande sätt anvisas det ca 1,7 miljoner euro för att höja moderskapsunderstödet. 14 Inom bostadsbidraget har man beaktat att boendeutgifterna binds till levnadskostnads- index istället för till hyresindex. Dessutom fryses de maximala boendeutgifterna. Refor- merna minskar utgifterna för bostadsbidrag med sammanlagt 24 miljoner euro nästa år. Samtidigt ökar utgifterna för grundläggande utkomststöd med 10 miljoner euro. För en höjning av garantipensionen anvisas 18 miljoner euro och för en höjning av pen- sionstagares vårdbidrag med grundbelopp 10 miljoner euro 2018. En anslagsökning på 4,0 miljoner euro be- viljas för att trygga tillgången på platser i skyddshem. För 2018 föreslås en ny statlig ersättning till kommunerna för kostnader på grund av brådskande socialvård för personer som uppe- håller sig olagligt i landet. För detta ändamål reserveras ca 5,3 miljoner euro. För att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster anvisas det 1 miljon euro. 4.3 Den kommunala ekonomin och landskapsreformen Staten finansierar kommunernas verksamhet genom statsbidragssystemet med statsande- lar och statsunderstöd. Staten kan inte på- verka kommunernas utgifter direkt, utan de orsakas av dels de lagar som riksdagen stif- tar, dels kommunernas egna beslut. Läget in- om den kommunala ekonomin och effekterna av statens åtgärder på den kommunala eko- nomin beskrivs närmare i kommunekonomi- programmet och i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen till budgeten. 4.3.1 Inkomster, utgifter och finan- siellt saldo för den kommunala ekonomin År 2018 beräknas kommunerna få 53 % av sina inkomster som skatteinkomster, 22 % som verksamhetsintäkter, 20 % som stats- andelar och 4 % som andra inkomster. Av kommunernas utgifter beräknas 48 % bestå av löneutgifter, 33 % av köp av tjänster och material, 11 % av investeringsutgifter och 8 % av andra utgifter. Fördelningen av kommu- nernas inkomster och utgifter åskådliggörs i figur 9. Enligt det mål för det strukturella saldot inom den kommunala ekonomin som regeringen ställt upp får lokalförvaltningens nettoutlå- ning enligt nationalräkenskaperna vara högst -0,5 % i förhållande till bruttonationalpro- dukten 2019. I ljuset av aktuella prognoser kommer detta mål att nås 2019. År 2018 beräknas underskottet i lokalförvaltningssek- torn vara -0,2 % i förhållande till totalpro- duktionen medan skulden beräknas vara 8,3 %. I figur 10 åskådliggörs det hur underskot- tet och skulden utvecklas. Mer uppgifter om detta finns i kapitel 2.3 i finansministeriets Ekonomiska översikt vintern 2017. 15 Statens åtgärder inverkar på kommunernas inkomster och utgifter. I nettobelopp räk- nat försvagar statens åtgärder kommunernas ekonomi med ca 45,6 miljoner euro 2018. Den försvagande effekten beror i första hand på den lagstadgade justeringen av kostnads- fördelningen mellan staten och kommuner- na. Effekterna förmedlas till kommunerna ge- nom de ändringar av kommunernas uppgifter, verksamhet och finansiering som riksdagen fattat beslut om. De mest betydande åtgär- derna är en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och centrali- seringen av den specialiserade sjukvården. De effekter som statens åtgärder har på kom- munerna specificeras närmare i avsnitt 7.3 i allmänna motiveringen till budgeten och i ka- pitel 4.2 i kommunekonomiprogrammet. 4.3.2 Social- och hälsovårds- och landskapsreformen År 2018 bereds social- och hälsovårds- och landskapsreformen med målet att inrätta landskapen fr.o.m. den 1 juni 2018, då land- skapens temporära förvaltning inleder sin verksamhet. De första valen av landskaps- fullmäktige ordnas i oktober 2018, och land- skapsfullmäktige inleder sin verksamhet se- nast i januari 2019. Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt ansvaret för skötseln av uppgifter inom andra förvaltningsområden överförs till landskapen fr.o.m. 2020. För beredningen av reformens genomföran- de reserveras det statlig budgetfinansiering till ett belopp av ca 181 miljoner euro 2018. Finansieringen används till att täcka kost- naderna för de förberedande åtgärderna och den temporära förvaltningen, planera och ge- nomföra riksomfattande informationssystem- lösningar samt till att inrätta gemensamma servicecenter för landskapen. Med finansie- ringen genomför man regionalt och riksom- fattande förändringsledarskap och beredning- en av reformens genomförande även i stats- rådet. 16 5 Sammandrag Denna publikation innehåller en översyn över statsbudgeten för 2018. De centrala målen för regeringen är att mins- ka hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och att höja sysselsättningsgraden. Målet är att landet ska sluta leva på kredit 2021. I regeringsprogrammet ingår anpass- ningsåtgärder av olika slag. Tyngdpunkten in- om beskattningen har under regeringsperio- den flyttats från beskattningen av arbete och företagande till framför allt miljöskatter. Ekonomin förutspås fortsätta växa 2018. Ar- betslöshetsgraden beräknas sjunka och sys- selsättningsgraden stiga. Sysselsättningslä- get förbättras dock måttligt och på grund av den åldrande befolkningen kommer det på lång sikt att finnas ett betydande hållbarhets- underskott, dvs. en obalans mellan inkomster och utgifter, inom den offentliga ekonomin. Statsbudgeten för 2018 överskrider 55,8 mil- jarder euro. Statens budgetekonomi beräknas uppvisa ett underskott på ca 3,1 miljarder eu- ro och statsskulden beräknas stiga till ca 109 miljarder euro. Budgeten för 2018 omfattar satsningar på bl.a. stödjandet av sysselsättning, beredning- en av social- och hälsovårds- och landskaps- reformen, pilotförsök med valfrihet inom häl- so- och sjukvården, polisväsendet och försva- ret samt främjandet av näringslivet. Utgifter- na för utkomstskyddet för arbetslösa väntas minska till följd av att sysselsättningsläget förbättras. Budgeten för 2018 kommer också att uppda- teras på tjänsten Tutki budjettia (www.tutki- budjettia.fi), där budgeten kan granskas vi- suellt ur olika synvinklar. 17 6 Ytterligare information Budgetavdelningen Budgetchef Hannu Mäkinen, tfn 02955 30330 Biträdande budgetchef Juha Majanen, tfn 02955 30247 _____________________ FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A PB 28, 00023 Statsrådet Telefon 0295 16001 Budgetöversikt 2018 – Januari 2018 Finansministeriets publikationer 2b/2018 ISSN 1797-9714 (zine) ISBN 978-952-251-924-5 (zine) 18 7 Läsanvisningar och utskriftsversion Budgetöversikten publiceras som en HTML5- baserad Mobile Zine -webbpublikation som även kan läsas med mobilapparater. Den- na digitala publikation kan läsas med alla terminaler oberoende av operativsystem eller skärmstorlek (datorer, pekplattor, mobiltele- foner och tv-mottagare med Internetanslut- ning). Innehållet anpassas automatiskt enligt skärmstorleken. Bilder och tabeller kan för- storas genom att klicka på dem. Om du läser publikationen på en dator kan du enkelt flytta dig från en sida till en annan med piltangenterna, och med beröringsskärm genom att föra fingret på s kärmen antingen till höger eller till vänster. __________________ Respons Berätta din åsikt om nätpublikationen. Skicka dina hälsningar till adressen julkaisutuotanto@vnk.fi 19