Slutrapport om landskaps- och vårdreformen : Erfarenheter av beredningsarbetet, lärdomar och slutsatser

Abstract

Målet med landskaps- och vårdreformen som inleddes 2015 var att erbjuda människor mera jämlika tjänster, minska hälso- och välfärdsskillnaderna samt dämpa kostnadsökningen. Syftet med reformen var att stärka basservicen och utnyttja digitala tjänster bättre än tidigare. Dessutom var syftet med reformen att minska en stor del av hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Avsikten var att cirka 3 miljarder euro av regeringens sparmål på 10 miljarder euro före 2029 ska nås genom social- och hälsovårdsreformen.

Till den breda helheten av reformer hörde ett omfattande lagberedningsarbete samt en föregripande riksomfattande och regional beredning av verkställigheten.

Verkställighetsarbetet kring reformen genomfördes vid ministerierna och inom ämbetsverken och inrättningarna inom respektive förvaltningsområde, i landskapsvisa projekt samt i servicecenter. Landskaps- och vårdreformens beredningsarbete genomfördes i ett ministerieöverskridande tväradministrativt samarbete och man byggde upp en intensiv dialog med beredarna i landskapen.

Landskaps- och vårdreformens omfattning, samhälleliga betydelse och förankring i medborgarnas vardagliga service gjorde reformen till ett exceptionellt regeringsprojekt. Målen för reformen var ambitiösa och den hade en aldrig tidigare skådad omfattning i den finländska förvaltningshistorien.

Beredningen av landskaps- och vårdreformen fortsatte till och med den 8 mars 2019. Vid denna tidpunkt avgick statsminister Juha Sipiläs regering och det fanns inte längre några förutsättningar för att fortsätta bereda landskaps- och vårdreformen.