Diskriminering i Finland 2017-2019 : Datarapport
Mannila, Simo (2021-03-04)
Mannila, Simo
Justitieministeriet
04.03.2021
Julkaisusarja:
Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:8This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-884-4Julkaisun muut kieliversiot:
SuomeksiEnglish
Tiivistelmä
Diskriminering är fortfarande ett betydande problem i Finland, både på arbetsmarknaden och i det övriga livet. Finländarnas attityder till minoriteter, handikappade och äldre har dock blivit mer toleranta åren 2017–2019. De ligger oftast nära de attityder som är mest allmänna inom Europeiska unionen.
Den mest diskriminerade gruppen bland invandrarminoriteterna är de med afrikansk bakgrund, och etnisk diskriminering och diskriminering på grund av hudfärg verkar vara vanligare i Finland än andra former av diskriminering. Man har fått ny information om diskrimineringen av romer, i Finland är attityderna till dem tämligen negativa i en jämförelse på EU-nivå. Det finns tecken på strukturell diskriminering av samer. Funktionshindrades och äldre personers problem har i hög grad att göra med tillgången till tjänster och information om dem samt med att miljön inte är tillgänglig. Diskriminering och trakasserier av könsminoriteter och sexuella minoriteter är fortfarande vanliga, även om situationen klart har förbättrats under den granskade perioden.
Uppgifterna från rätts- och tillsynsmyndigheternas verksamhet beskriver endast toppen av isberget när det kommer till diskriminering. Antalet fall är ganska litet, men innehållet i avgörandena är anmärkningsvärt. Justitiekanslerns och riksdagens justitieombudsmans granskningar och ställningstaganden är också exempel på viktiga källor till information om diskriminering.
Under den granskade perioden har det samlats in mer information om diskriminering än tidigare och kunskapsnivån har höjts ytterligare.
Den mest diskriminerade gruppen bland invandrarminoriteterna är de med afrikansk bakgrund, och etnisk diskriminering och diskriminering på grund av hudfärg verkar vara vanligare i Finland än andra former av diskriminering. Man har fått ny information om diskrimineringen av romer, i Finland är attityderna till dem tämligen negativa i en jämförelse på EU-nivå. Det finns tecken på strukturell diskriminering av samer. Funktionshindrades och äldre personers problem har i hög grad att göra med tillgången till tjänster och information om dem samt med att miljön inte är tillgänglig. Diskriminering och trakasserier av könsminoriteter och sexuella minoriteter är fortfarande vanliga, även om situationen klart har förbättrats under den granskade perioden.
Uppgifterna från rätts- och tillsynsmyndigheternas verksamhet beskriver endast toppen av isberget när det kommer till diskriminering. Antalet fall är ganska litet, men innehållet i avgörandena är anmärkningsvärt. Justitiekanslerns och riksdagens justitieombudsmans granskningar och ställningstaganden är också exempel på viktiga källor till information om diskriminering.
Under den granskade perioden har det samlats in mer information om diskriminering än tidigare och kunskapsnivån har höjts ytterligare.