Hatbrott och hur de behandlas inom straffprocessen
Juutinen, Marko (2021-08-31)
Justitieministeriet
31.08.2021
Julkaisusarja:
Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:22Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-950-6Tiivistelmä
I utredningen granskas hur hatbrott identifieras i olika skeden av straffprocessen, hur information om eventuellt hatmotiv förmedlas från polisen till åklagaren och hur detta påverkar domen. I utredningen har man följt upp de hatbrott som 2017 kom till polisens kännedom från förundersökningen till åklagaren och tingsrätten.
Det fanns två huvudtyper av hatbrott i utredningsmaterialet: sådana där åklagaren hade krävt straffskärpning på grund av hatmotiv och sådana där hatmotiv ingår i brottsrekvisitet. I de fall som ingick i materialet hade tingsrätten före mars 2021 meddelat en fällande dom för 92 hatbrott. Straffet skärptes på grund av hatmotiv i 12 fall. Hatmotiv ingick i straffrekvisitet i 80 hatbrott som ledde till en fällande dom.
I utredningen konstaterades att det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen. Som lösningar på problemen föreslås bland annat obligatorisk klassificering av hatbrott i samband med registrering av polisanmälan, effektivisering av förundersökningssamarbetet och uppdatering av polisens anvisningar om förhör.
Författaren ansvarar helt och hållet för publikationens innehåll som nödvändigtvis inte representerar synpunkterna hos Europeiska kommissionen, som finansierar projektet Fakta mot hat, eller justitieministeriet.
Det fanns två huvudtyper av hatbrott i utredningsmaterialet: sådana där åklagaren hade krävt straffskärpning på grund av hatmotiv och sådana där hatmotiv ingår i brottsrekvisitet. I de fall som ingick i materialet hade tingsrätten före mars 2021 meddelat en fällande dom för 92 hatbrott. Straffet skärptes på grund av hatmotiv i 12 fall. Hatmotiv ingick i straffrekvisitet i 80 hatbrott som ledde till en fällande dom.
I utredningen konstaterades att det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen. Som lösningar på problemen föreslås bland annat obligatorisk klassificering av hatbrott i samband med registrering av polisanmälan, effektivisering av förundersökningssamarbetet och uppdatering av polisens anvisningar om förhör.
Författaren ansvarar helt och hållet för publikationens innehåll som nödvändigtvis inte representerar synpunkterna hos Europeiska kommissionen, som finansierar projektet Fakta mot hat, eller justitieministeriet.