Sitt mindre – Må bättre! Nationella rekommendationer för mindre sittande
sosiaali- ja terveysministeriö
2015
Julkaisusarja:
Broschyrer (2015)This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3739-0Tiivistelmä
Arbetets karaktär i samhället har blivit lättare och vår livsstil gynnar sittande. Fast finländare utövar motion tämligen regelbundet, består den övriga delen av dagen till stor del av att sitta i förskolan, skolan och andra läroanstalter, arbetet, inrättningar, kommunikationsmedlen och hemmet. Omfattande och långvarigt sittande och annan orörlighet har skadliga samband med bland annat hjärt- och kärlhälsan och hälsan i stöd- och rörelseorganen. Därmed bör människor i alla åldrar undvika omfattande sittande, promenera och cykla korta avstånd eller stå i de offentliga kommunikationsmedlen och eftersträva fysiskt aktiva arbetsformer.
Att röra sig ter sig naturligt för barn och stöder deras uppväxt och utveckling. Omfattande sittande och brist på motion försvagar också barns och ungas välbefinnande på olika sätt. Samhället och föräldrarna ska skapa miljöer som stöder barns och ungas aktivitet och lärande. Barn och unga ska erbjudas en aktiv livsstil, som fortsätter genom hela livet. Föräldrar kan uppmuntra barn till mångsidig lek och utomhusmotion, att gynna promenader och cykling under fritids- och skolresor, att införa pauser i sittandet framför en skärm och röra på sig hurtigt åtminstone en timme om dagen. Barn- och ungdomsledare och lärare ska erbjuda barn i daghems- och skolåldern fysiskt aktiva arbetsformer och förhållanden samt avveckla onödiga begränsningar och förbud som förhindrar motion.
En majoritet av de vuxna utför fysiskt lätt arbete, gör sina resor stillasittande och sitter också mycket på sin fritid. Både personer i studieåldern och personer i arbetsför ålder bör ändra sin vardag så att den gynnar mindre sittande. Det är bra att gå eller cykla korta avstånd till fritidsaktiviteterna, läroanstalten, jobbet och affärerna, använda trapporna i stället för hissen och gynna varierande ställningar för att undvika omfattande sittande. Inom studie- och arbetsgemenskaperna kan man gynna aktiva arbetsstationer och -sätt och hålla aktiva pauser. Studerande- och företagshälsovården kan inkludera främjande av fysisk aktivitet och minskning av sittandet som en del av hälsoundersökningarna och mötena på arbetsplatser och mottagningar.
Rörelseförmågans och sittandets betydelse för hälsan och välbefinnandet hos äldre är till och med viktigare än för yngre åldersgrupper. Miljöer och tjänster som sporrar till aktivitet i vardagen och minskning av sittandet är centrala när man eftersträvar att aktivera särskilt äldre människor med nedsatt rörelseförmåga. Hemtjänsten och den övriga boendeservicen för äldre bör som särskilt mål sätta upp att främja dagliga rörelseaktiviteter för äldre och minska sittandet till exempel genom att engagera dem och uppmuntra till aktivitet. Promenader, gårdsarbete, utomhusmotion och annan lagom ansträngande fysisk aktivitet – utan att glömma träningsmoment som upprätthåller muskelstyrkan – lämpar sig för äldre med normal funktionsförmåga. Om funktionsförmågan har försvagats kan man ändå minska och införa pauser i sittandet och vid behov be om hjälp med utomhusmotion. I social- och hälsovårdens inrättningar ska äldre ges möjlighet och stöd till steg för att klara av vardagsbestyren.
En betydande minskning av sittandet och annan orörlighet i samhället förutsätter förvaltningsöverskridande samarbete i såväl kommuner som på riksnivå. Beslut behövs inom alla förvaltningsområden.
Samhället ska bygga en miljö som möjliggör och uppmuntrar till rörlighet med sina kollektivtrafiklösningar. Det ledande temat vid planering och inredning av byggnaderna bör vara tillgänglighet och gynnande av aktiva val i vardagen.
Inom utbildningen för personal som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen, undervisningspersonal och övrig personal inom kundtjänst ska man fästa särskild uppmärksamhet vid minskningen av omfattande sittande och annan orörlighet och införandet av pauser i sittandet. Tillämpningarna för utrustning och inom teknologin ska utnyttjas ännu bättre för att avbryta och minska perioder av långvarigt stillasittande.
Att röra sig ter sig naturligt för barn och stöder deras uppväxt och utveckling. Omfattande sittande och brist på motion försvagar också barns och ungas välbefinnande på olika sätt. Samhället och föräldrarna ska skapa miljöer som stöder barns och ungas aktivitet och lärande. Barn och unga ska erbjudas en aktiv livsstil, som fortsätter genom hela livet. Föräldrar kan uppmuntra barn till mångsidig lek och utomhusmotion, att gynna promenader och cykling under fritids- och skolresor, att införa pauser i sittandet framför en skärm och röra på sig hurtigt åtminstone en timme om dagen. Barn- och ungdomsledare och lärare ska erbjuda barn i daghems- och skolåldern fysiskt aktiva arbetsformer och förhållanden samt avveckla onödiga begränsningar och förbud som förhindrar motion.
En majoritet av de vuxna utför fysiskt lätt arbete, gör sina resor stillasittande och sitter också mycket på sin fritid. Både personer i studieåldern och personer i arbetsför ålder bör ändra sin vardag så att den gynnar mindre sittande. Det är bra att gå eller cykla korta avstånd till fritidsaktiviteterna, läroanstalten, jobbet och affärerna, använda trapporna i stället för hissen och gynna varierande ställningar för att undvika omfattande sittande. Inom studie- och arbetsgemenskaperna kan man gynna aktiva arbetsstationer och -sätt och hålla aktiva pauser. Studerande- och företagshälsovården kan inkludera främjande av fysisk aktivitet och minskning av sittandet som en del av hälsoundersökningarna och mötena på arbetsplatser och mottagningar.
Rörelseförmågans och sittandets betydelse för hälsan och välbefinnandet hos äldre är till och med viktigare än för yngre åldersgrupper. Miljöer och tjänster som sporrar till aktivitet i vardagen och minskning av sittandet är centrala när man eftersträvar att aktivera särskilt äldre människor med nedsatt rörelseförmåga. Hemtjänsten och den övriga boendeservicen för äldre bör som särskilt mål sätta upp att främja dagliga rörelseaktiviteter för äldre och minska sittandet till exempel genom att engagera dem och uppmuntra till aktivitet. Promenader, gårdsarbete, utomhusmotion och annan lagom ansträngande fysisk aktivitet – utan att glömma träningsmoment som upprätthåller muskelstyrkan – lämpar sig för äldre med normal funktionsförmåga. Om funktionsförmågan har försvagats kan man ändå minska och införa pauser i sittandet och vid behov be om hjälp med utomhusmotion. I social- och hälsovårdens inrättningar ska äldre ges möjlighet och stöd till steg för att klara av vardagsbestyren.
En betydande minskning av sittandet och annan orörlighet i samhället förutsätter förvaltningsöverskridande samarbete i såväl kommuner som på riksnivå. Beslut behövs inom alla förvaltningsområden.
Samhället ska bygga en miljö som möjliggör och uppmuntrar till rörlighet med sina kollektivtrafiklösningar. Det ledande temat vid planering och inredning av byggnaderna bör vara tillgänglighet och gynnande av aktiva val i vardagen.
Inom utbildningen för personal som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen, undervisningspersonal och övrig personal inom kundtjänst ska man fästa särskild uppmärksamhet vid minskningen av omfattande sittande och annan orörlighet och införandet av pauser i sittandet. Tillämpningarna för utrustning och inom teknologin ska utnyttjas ännu bättre för att avbryta och minska perioder av långvarigt stillasittande.