Verksamhetskonceptet Partiellt arbetsföra med i arbetslivet – en studie om genomförandet och fördelarna i olika verksamhetsmiljöer

Abstract

Studien redogör för hur verksamhetskonceptet Partiellt arbetsföra med i arbetslivet genomfördes och vilka fördelar konceptet medförde i olika verksamhetsmiljöer. Konceptet stödjer partiellt arbetsföra personer att få sysselsättning och fortsätta arbeta. Inom verksamhetskonceptet använde samordnare för arbetsförmågan tillsammans med en partiellt arbetsför klient de metoder som finns i servicesystemet, dvs. metoder på arbetsplatsen, hälso- och sjukvård och socialtjänster, rehabilitering, utbildning, arbetskraftsservice och socialskydd. Verksamhetskonceptet testades i 12 organisationer under två års tid. Studien genomfördes som en multimetodstudie. Det kvalitativa materialet bestod av 24 organisationsintervjuer och 11 fallbeskrivningar. Det kvantitativa materialet bestod av sex organisationers ekonomiska nyckeltal från 2012–2015 och en ekonomisk scenarioanalys i anslutning till en fallbeskrivning. Det gick bra att genomföra verksamhetskonceptet som en del av den vanliga verksamheten inom arbets- och näringsbyrån, arbetsplatsens personaladministration, företagshälsovården och läroanstalten. Under programmets gång utvecklade organisationerna ledningen, kompetensen, samarbetet, serviceprocessen och arbetsredskapen. Serviceprocessen fortskred genom samma faser i alla verksamhetsmiljöer, men skiljde sig åt innehållsmässigt. Klienterna upplevde att de fick vara med och skapa sina möjligheter. De beskrev samarbetet med samordnaren för arbetsförmågan som jämställt, förtroligt och lösningsorienterat och menade att det mestadels skedde vid rätt tidpunkt. Organisationerna utvecklade nya tillvägagångssätt för att främja de partiellt arbetsföra personernas delaktighet i arbetslivet. Baserat på de ekonomiska nyckeltalen blev pilotorganisationerna bättre på att identifiera partiellt arbetsföra personer, ökade företagshälsovårdens förebyggande verksamhet och blev användningen av metodurvalet mångsidigare samtidigt som antalet personer som gick i invalidpension och partiell invalidpension minskade. Utifrån dessa resultat går det dock inte att dra några slutsatser om hur det nya verksamhetskonceptet påverkade förekomsten av invaliditet och partiell invaliditet. Baserat på fallstudien var det ekonomiskt lönsamt med yrkesutbildning och rehabilitering av en ung skadad person, men arbetsprövningsprocessen måste vidareutvecklas. Resultaten visar att verksamhetskonceptet med samordnare för arbetsförmågan lämpar sig för att stödja partiellt arbetsföra personers delaktighet i arbetslivet som en del av den normala verksamheten inom arbets- och näringsbyrån, arbetsplatsens personaladministration, företagshälsovården och läroanstalten. I fortsättningen är det viktigt att stärka de yrkesutbildades kompetens, öka organisationernas gränsöverskridande samarbete och utvärdera verksamhetskonceptets tillämplighet även i andra verksamhetsmiljöer.