Intressebevakningshandbok. Rekommendationer av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen
Oikeusministeriö
19.08.2016
Julkaisusarja:
Justitieministeriets publikation - Oikeusministeriön julkaisu 37/2016This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-529-4Tiivistelmä
Justitieministeriet tillsatte arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen för första gången den 7 maj 2009. Arbetsgruppens mandatperiod har fortsatts, och den senaste arbetsgruppen som tillsattes för mandatperioden 1.5.2014–30.9.2016 hade till uppgift att delta i fastställandet av god intressebevakningssed och att utarbeta en intressebevakningshandbok för rättshjälpsbyråernas intressebevakningsbyråer.
God intressebevakningssed har tills vidare inte fastställts någonstans, trots att begreppet nämns i flera sammanhang. Arbetsgruppen ansåg att det inte ens genom att höra experter inom området var möjligt att fastställa en heltäckande definition av god intressebevakningssed. Därför har arbetsgruppen i ställer för att fastställa en definition av god intressebevakningssed i denna handbok samlat goda praxis och allmänna principer som ska iakttas vid skötseln av intressebevakningsuppdrag. Dessa förfaranden och principer kan för sin del bidra till att det skapas en god intressebevakningssed.
Handboken kan användas som vägledning och hjälpmedel när intressebevakningsenheterna planerar åtgärder för att utveckla sin verksamhet och skapa enhetliga förfaranden. Rättshjälpsbyråernas organisation håller som bäst på att reformeras och fr.o.m. 1.10.2016 ordnas rättshjälps- och intressebevakningstjänster i Finland av rättshjälpsbyråer och intressebevakningsbyråer som finns inom sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. De enskilda distrikten sköter sin verksamhet såsom ämbetsverk. När det gäller själva tjänsteproduktionen fungerar de separata byråerna som självständiga enheter. I den ändrade situationen anses det vara ytterst viktigt att fastställa goda gemensamma förfaranden. Rekommendationerna som utarbetats under arbetsgruppens tidigare mandatperioder, bl.a. om intressebevakarnas anträffbarhet och kontakter med huvudmännen, har enligt den respons som fåtts från fältet nått de instanser som har hand om intressebevakningsfrågor. I handboken har man samlat frågor som gäller hela intressebevakningsprocessen från att uppdraget inleds till att det upphör samt rekommendationer om hur olika ärenden ska skötas vid intressebevakningsbyråerna med beaktande av huvudmännens bästa. I detta sammanhang vill arbetsgruppen varmt tacka alla experter som hörts under beredningen och som kommenterat handbokens innehåll.
Av publikationen finns en uppdaterad version av den 23 september2020: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-827-1
God intressebevakningssed har tills vidare inte fastställts någonstans, trots att begreppet nämns i flera sammanhang. Arbetsgruppen ansåg att det inte ens genom att höra experter inom området var möjligt att fastställa en heltäckande definition av god intressebevakningssed. Därför har arbetsgruppen i ställer för att fastställa en definition av god intressebevakningssed i denna handbok samlat goda praxis och allmänna principer som ska iakttas vid skötseln av intressebevakningsuppdrag. Dessa förfaranden och principer kan för sin del bidra till att det skapas en god intressebevakningssed.
Handboken kan användas som vägledning och hjälpmedel när intressebevakningsenheterna planerar åtgärder för att utveckla sin verksamhet och skapa enhetliga förfaranden. Rättshjälpsbyråernas organisation håller som bäst på att reformeras och fr.o.m. 1.10.2016 ordnas rättshjälps- och intressebevakningstjänster i Finland av rättshjälpsbyråer och intressebevakningsbyråer som finns inom sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. De enskilda distrikten sköter sin verksamhet såsom ämbetsverk. När det gäller själva tjänsteproduktionen fungerar de separata byråerna som självständiga enheter. I den ändrade situationen anses det vara ytterst viktigt att fastställa goda gemensamma förfaranden. Rekommendationerna som utarbetats under arbetsgruppens tidigare mandatperioder, bl.a. om intressebevakarnas anträffbarhet och kontakter med huvudmännen, har enligt den respons som fåtts från fältet nått de instanser som har hand om intressebevakningsfrågor. I handboken har man samlat frågor som gäller hela intressebevakningsprocessen från att uppdraget inleds till att det upphör samt rekommendationer om hur olika ärenden ska skötas vid intressebevakningsbyråerna med beaktande av huvudmännens bästa. I detta sammanhang vill arbetsgruppen varmt tacka alla experter som hörts under beredningen och som kommenterat handbokens innehåll.
Av publikationen finns en uppdaterad version av den 23 september2020: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-827-1