De kommunala kulturverksamhetens stöd- och utvecklingspolitik
opetus- ja kulttuuriministeriö
29.06.2011
Julkaisusarja:
Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:22
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-062-9Tiivistelmä
I utredningen granskar minister Kalevi Kivistö och professor Anita Kangas stöd- och utvecklingspolitiken i kommunernas kulturverksamhet med hänsyn till lagstiftningen, kulturtjänsternas utbud och tillgänglighet samt till produktionsförutsättningarna för kulturtjänster. Stöd- och utvecklingspolitiken påverkas av många förändringar, såsom ändringen av kommunstrukturen, inkl. PARAS-projektet, och reformer i regionförvaltningen.
Enligt Statistikcentralen hör de regionala skillnaderna i kulturkonsumtionen i Finland till de största i EU, när man jämför tätt och glest bosatta områden. Utanför Helsingforsregionen och landskapscentren är utbudet på kulturtjänster knappt. Differentieringen i användningen av kulturtjänster är synlig som skillnader mellan såväl olika regioner som olika sociala grupper.
Enligt utredarna varierar kulturens resurser mycket mellan de olika kommunerna. Kommunernas differentiering är en synnerligen stor utmaning för utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Kulturtjänster kan bl.a. ordnas som kommunernas egen verksamhet eller genomföras av tredje eller privata sektorn. Enligt utredarna är kulturens marginella ställning i lokalpolitiken det grundläggande problemet i främjandet av den lokala kulturverksamheten. Strategierna presenterar mål, men de verkställs inte i den praktiska politiken. Utvecklingen av samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar presenterar också utmaningar. Därtill har statliga åtgärder för att främja den lokala kulturverksamheten haft obetydliga verkningar i och med att förhållandet mellan kommunen och staten förändrats.
Utredarna föreslår flera åtgärder för att stärka stöd- och utvecklingspolitiken i kommunernas kulturverksamhet. Åtgärdsförslagen utgår ifrån att kulturtjänsterna utgör bas- och närtjänster för kommuninvånarna och att de därför bör göras tillgängliga. Åtgärdsförslagen beaktar också befolkningsförändringar, såsom åldrande och mångkulturalitet.
Åtgärdsförslagen fokuserar på stärkande av det allmänna kulturverksamhetens, främjande av de kreativa branscherna, utveckling av kommunala konstinstitutioner, den grundläggande undervisningen i konst, utveckling av den regionala kulturpolitiken, utveckling av regionala konstkommissioner, tredje sektorns roll, delaktighet, deltagande, främjande av deltagandet, strategiarbete samt på statistikföring och informationsproduktion.
Enligt Statistikcentralen hör de regionala skillnaderna i kulturkonsumtionen i Finland till de största i EU, när man jämför tätt och glest bosatta områden. Utanför Helsingforsregionen och landskapscentren är utbudet på kulturtjänster knappt. Differentieringen i användningen av kulturtjänster är synlig som skillnader mellan såväl olika regioner som olika sociala grupper.
Enligt utredarna varierar kulturens resurser mycket mellan de olika kommunerna. Kommunernas differentiering är en synnerligen stor utmaning för utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Kulturtjänster kan bl.a. ordnas som kommunernas egen verksamhet eller genomföras av tredje eller privata sektorn. Enligt utredarna är kulturens marginella ställning i lokalpolitiken det grundläggande problemet i främjandet av den lokala kulturverksamheten. Strategierna presenterar mål, men de verkställs inte i den praktiska politiken. Utvecklingen av samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar presenterar också utmaningar. Därtill har statliga åtgärder för att främja den lokala kulturverksamheten haft obetydliga verkningar i och med att förhållandet mellan kommunen och staten förändrats.
Utredarna föreslår flera åtgärder för att stärka stöd- och utvecklingspolitiken i kommunernas kulturverksamhet. Åtgärdsförslagen utgår ifrån att kulturtjänsterna utgör bas- och närtjänster för kommuninvånarna och att de därför bör göras tillgängliga. Åtgärdsförslagen beaktar också befolkningsförändringar, såsom åldrande och mångkulturalitet.
Åtgärdsförslagen fokuserar på stärkande av det allmänna kulturverksamhetens, främjande av de kreativa branscherna, utveckling av kommunala konstinstitutioner, den grundläggande undervisningen i konst, utveckling av den regionala kulturpolitiken, utveckling av regionala konstkommissioner, tredje sektorns roll, delaktighet, deltagande, främjande av deltagandet, strategiarbete samt på statistikföring och informationsproduktion.