Edunvalvontapalkkion periminen. Lausuntotiivistelmä

Abstract

Oikeusministeriö asetti edunvalvontapalkkioiden perimistä suunnittelevan työryhmän 5.12.2013. Työryhmä sai tehtävänsä valmiiksi 11.8.2014. Edunvalvonnan tulot kertyvät pääosin vuosittain joulukuussa perittävistä edunvalvojan palkkioista. Edunvalvonnan tulojen arvioiminen on haasteellista. Työryhmän käsityksen mukaan tulojen arvioiminen on jatkossa yksinkertaisempaa kuin aikaisempina vuosina. Vuoden 2014 tuloarvio olikin lähempänä toteumaa kuin edellisenä vuonna. Työryhmä esitti, että edunvalvonnan palkkioraportointia kehitetään tulojen arvioimisen helpottamiseksi. Palkkioiden erissä perimisen eri vaihtoehdoista sai työryhmässä eniten kannatusta puolivuosittain tai kuukausittain perittävä palkkio. Erissä perimisestä aiheutuisi kuitenkin nykyiseen perimiskäytäntöön verrattuna lisää työtä ja kustannuksia. Vähävaraisille ja -tuloisille päämiehille tulisi myös toimeentulotuen menetyksiä. Työryhmä esitti, että edunvalvojan vuosipalkkiot peritään jatkossakin yhdessä erässä joulukuussa. Työryhmän esityksestä palkkioille on lisätty viitetieto ja vuosipalkkioiden perintä on porrastettu joulukuun eri päiville. Viitetiedon myötä palkkioiden manuaaliset työvaiheet ovat vähentyneet ja niiden seuranta on luotettavampaa. Perinnän porrastamisella on varmistettu järjestelmien kapasiteettien riittävyys. Oikeusministeriö pyysi työryhmän mietinnöstä lausuntoa oikeusaputoimistoilta, Valtion talous- ja henkilöstöhallinnon palvelukeskukselta (Palkeet) sekä maistraateilta. Lausunnon antoi 22 oikeusaputoimistoa, Palkeet sekä 8 maistraatin puolesta Itä-Suomen aluehallintovirasto. Lausuntotiivistelmässä on lausuntojen yhteenveto. Valtaosa lausunnonantajista kannatti työryhmän esitystä. Useassa lausunnossa tuotiin esille se, että paras toimintatapa olisi periä edunvalvojan palkkiot jälkikäteen siten, etteivät ne perustuisi miltään osin arvioon. Kaksi oikeusaputoimistoa piti palkkioiden erissä perimistä kehittämiskelpoisena ajatuksena. Kaikissa lausunnoissa tuotiin esille se, että mahdolliset uudet toimintatavat eivät saa aiheuttaa lisää työtä.

Justitieministeriet tillsatte den 5 december 2013 en arbetsgrupp för att se över och utveckla förfarandena vid debitering av intressebevakningsarvoden. Arbetsgruppen blev klar med sin uppgift den 11 augusti 2014. Intressebevakningens inkomster består i huvudsak av de intressebevakningsarvoden som debiteras årligen i december. Det är svårt att uppskatta intressebevakningens inkomster. Enligt arbetsgruppens uppfattning blir uppskattningen av inkomsterna lättare i fortsättningen jämfört med föregående år. De uppskattade inkomsterna för 2014 var närmare de faktiska inkomsterna än föregående år. Arbetsgruppen föreslog att rapporteringen av intressebevakarnas arvoden utvecklas för att underlätta uppskattningen av inkomsterna. Bland de olika alternativen för debitering av arvoden i flera poster fick alternativet med halvårsvis eller månadsvis debitering mest understöd i arbetsgruppen. Jämfört med nuvarande debiteringspraxis skulle dock debitering av arvodena i flera poster medföra extra arbete och tilläggskostnader. Huvudmän med ringa tillgångar och små inkomster skulle även drabbas av förluster av utkomststöd. Arbetsgruppen föreslog att intressebevakarnas årsarvoden även i fortsättningen debiteras en gång om året i december. På framställning av arbetsgruppen ska en referensuppgift anges i samband med debiteringen av arvoden, och debiteringen av årsarvoden har graderats så att debiteringarna sker under flera dagar i december. Referensuppgiften minskar de manuella arbetsskedena vid hanteringen av arvodena och göruppföljningen tillförlitligare. Med hjälp av graderingen av debiteringarna tryggar man att systemens kapacitet räcker till. Justitieministeriet begärde utlåtande om arbetsgruppens betänkande av rättshjälpsbyråerna, Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) och magistraterna. Utlåtande gavs av 22 rättshjälpsbyråer, Palkeet och Regionförvaltningsverket i Östra Finland på 8 magistraters vägnar. Remissammandraget innehåller ett sammandrag av utlåtandena. Merparten av remissinstanserna gav sitt stöd till arbetsgruppens förslag. I flera utlåtanden framfördes det att det bästa tillvägagångssättet vore att debitera intressebevakarnas arvoden i efterhand så att de inte till någon del grundar sig på uppskattningen. Två rättshjälpsbyråer ansåg att debiteringen av arvoden i flera poster är en idé som är värd att utveckla vidare. I varje utlåtande betonades det att de eventuella nya tillvägagångssätten inte får medföra extra arbete.