Riktlinjer för fostran till företagsamhet

Abstract

Fostran till företagsamhet är ett betydligt bredare begrepp än företagsamhet som yrkesutövande och omfattar också företagarutbildning. Det inbegriper dels samverkan mellan en aktiv och initiativtagande individ, en entreprenörsinriktad inlärningsmiljö, utbildning och ett verksamhetsnät som stödjer företagsamhet, dels en aktiv samhällspolitik för främjande av entreprenörsverksamhet i samhället. Fostran till företagsamhet leder till entreprenörskap på alla nivåer i samhället, starkare företagsverksamhet och nya företagare.

Fostran till företagsamhet är en del av livslångt lärande, under vilken människornas färdigheter i anslutning till entreprenörskap utvecklas och fulländas i olika skeden av deras utbildnings- och inlärningsväg. Det handlar om allt från livsbalans, växelverkan och självledarskap till innovationsförmåga och förmåga att hantera förändringar. Utbildningen och fostran ska stödja företagsamheten så att den utvecklas till ett handlingssätt där attityd, ambition och handlingsvilja kombineras med kunskap och hög kompetens. I den allmänbildande utbildningen betonas positiva attityder, grundläggande kunskap om och färdigheter till företagande samt entreprenörsmässigt agerande. Inom utbildningen på andra stadiet och på högre nivå fördjupas kunskaperna, och då kommer också färdigheterna i anslutning till företagsverksamhet med i bilden. En entreprenörsinriktad verksamhetskultur och handlingsmodell uppnås bäst i samarbete med det omgivande samhället i enlighet med de mål för företagsamhetsfostran som uppställts för respektive utbildningsnivå.

I riktlinjerna för fostran till företagsamhet ligger tyngdpunkten på nätverkssamarbete med de olika utbildningsstadierna, arbets- och näringslivet, olika organisationer, administrativa och politiska beslutsfattare samt hemmen. I dessa nätverk utvecklas målen för och innehållet i fostran och undervisningen, inlärningsmiljöerna och verksamhetskulturen, inom ramen för vilka de studerandes entreprenörsinriktade färdigheter och livsbalans stärks. Därmed utvecklas också kunskaperna, färdigheterna och attityderna hos de studerande samt ett handlingssätt som gör det möjligt för dem att handla entreprenörsmässigt i sitt privata liv i relation till andra människor. Genom allt detta stärks samtidigt grunden för att de studerande i framtiden utan svårighet kan verka på arbetsmarknaden antingen som företagare eller som anställd.

Riktlinjerna har utarbetats i omfattande samarbete med olika företagsamhetsfrämjande aktörer. Samarbetsparterna består förutom av Undervisningsministeriet också av Arbets- och näringsministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, Utbildningsstyrelsen, länsstyrelsen i Södra Finlands län, Centralhandelskammaren, Finlands Näringsliv EK, Företagarna i Finland, Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK, Finlands Kommunförbund, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Ekonomiska Informationsbyrån TAT, Finlands 4H-förbund, Kerhokeskus − koulutyön tuki, Ung Företagsamhet, Finlands nyföretagscentrum, juniorhandelskamrarna, Uleåborgs universitets lärarutbildningsenhet i Kajana, Turun normaalikoulu vid Åbo universitet samt Villmanstrands tekniska universitet. De aktuella riktlinjerna är avsedda att användas som rekommendationer för sådana nätverk för utvecklingen av fostran till företagsamhet som beskrivs i figur 1. Visionen för utvecklingen av fostran till företagsamhet år 2015 beskrivs i kapitel 2.