Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken - rekommendationer och en sammanfattning av erfarenheterna
Lataukset:
valtioneuvoston kanslia
08.02.2011
Julkaisusarja:
Statsrådets kanslis rapportserie 5/2011This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703092047Tiivistelmä
I denna syntesrapport sammanställs resultaten av en intern och extern utvärdering (SRK 2/2011) av framtidsredogörelsen
om klimat- och energipolitiken. Rapporten innehåller även rekommendationer.
Framtidsredogörelsen lämnades till riksdagen hösten 2009. Enligt utvärderingen är redogörelsen och bakgrundsmaterialet
till den omfattande och mångskiftande och skapar en grund för det politiska beslutsfattandet och för en rationell
dialog med medborgarna. Med hjälp av scenarierna i redogörelsen skisserar man upp olika sätt för hur modellen för
ett utsläppssnålt Finland kan realiseras inom de närmaste 40 åren. Redogörelsen bjuder också på en hel del material
som är ypperligt med tanke på Finlands roll som föregångare inom klimat- och energipolitiken. Enligt utvärderingen
borde de ekonomiska konsekvenserna av klimat- och energipolitiken ha granskats utförligare i redogörelsen, och
perspektivet på landsbygdens utveckling anses vara tunt. Till stöd för målsättningen på lång sikt hade det också
fordrats en mer omfattande granskning av utvecklingsalternativen. Medborgarnas möjligheter att medverka i redogörelseprocessen
får beröm.
I utvärderingsrapporterna talar man för att framtidsredogörelser bör tillämpas också i fortsättningen. I rekommendationerna
sägs det bl.a. att
• en tvådelad struktur bör övervägas för redogörelsen, med dels en strategisk del som innehåller långsiktiga visioner,
dels en verkställande del för kort och medellång sikt som konkretiserar den första delen
• ett starkt framtidsperspektiv bör säkerställas t.ex. med hjälp av scenarier och andra metoder för framtidsforskning
• redogörelsen bör godkännas under den första halvan av regeringsperioden så att riktlinjerna i den kan beaktas i
regeringens halvtidsöversyn och det finns tillräckligt med tid för verkställigheten
• tillräckligt med resurser bör reserveras för att medborgare och berörda aktörer ska kunna medverka, och det bör
planeras i förväg hur resultaten ska utnyttjas
• det bör utvecklas sådana nya verksamhetsformer för framtidsforumen som gör det möjigt att medverka.
om klimat- och energipolitiken. Rapporten innehåller även rekommendationer.
Framtidsredogörelsen lämnades till riksdagen hösten 2009. Enligt utvärderingen är redogörelsen och bakgrundsmaterialet
till den omfattande och mångskiftande och skapar en grund för det politiska beslutsfattandet och för en rationell
dialog med medborgarna. Med hjälp av scenarierna i redogörelsen skisserar man upp olika sätt för hur modellen för
ett utsläppssnålt Finland kan realiseras inom de närmaste 40 åren. Redogörelsen bjuder också på en hel del material
som är ypperligt med tanke på Finlands roll som föregångare inom klimat- och energipolitiken. Enligt utvärderingen
borde de ekonomiska konsekvenserna av klimat- och energipolitiken ha granskats utförligare i redogörelsen, och
perspektivet på landsbygdens utveckling anses vara tunt. Till stöd för målsättningen på lång sikt hade det också
fordrats en mer omfattande granskning av utvecklingsalternativen. Medborgarnas möjligheter att medverka i redogörelseprocessen
får beröm.
I utvärderingsrapporterna talar man för att framtidsredogörelser bör tillämpas också i fortsättningen. I rekommendationerna
sägs det bl.a. att
• en tvådelad struktur bör övervägas för redogörelsen, med dels en strategisk del som innehåller långsiktiga visioner,
dels en verkställande del för kort och medellång sikt som konkretiserar den första delen
• ett starkt framtidsperspektiv bör säkerställas t.ex. med hjälp av scenarier och andra metoder för framtidsforskning
• redogörelsen bör godkännas under den första halvan av regeringsperioden så att riktlinjerna i den kan beaktas i
regeringens halvtidsöversyn och det finns tillräckligt med tid för verkställigheten
• tillräckligt med resurser bör reserveras för att medborgare och berörda aktörer ska kunna medverka, och det bör
planeras i förväg hur resultaten ska utnyttjas
• det bör utvecklas sådana nya verksamhetsformer för framtidsforumen som gör det möjigt att medverka.