Biblioteksstrategi 2010 - Policy för tillgång till kunskap och kultur

Abstract

Biblioteksstrategi 2010 – vision: De allmänna biblioteken är, vid sidan om grundundervisningen, den offentliga förvaltningens viktigaste redskap när det gäller att förverkliga grundförutsättningarna för medborgarskap i informationssamhället. Biblioteket är den primära bildnings- och kulturservice som tillfredsställer behov på ett individuellt sätt, och som har ett omfattande inflytande på inlärning, undervisning och aktivt medborgarskap. I vårt informations- och kunskapssamhälle upplevs biblioteket som ett ställe där information och kultur flödar fritt, i motsats till mediernas och utbildningsväsendets styrda informations- och kulturutbud.

Målsättningar: Biblioteks- och informationstjänsterna fungerar som ett sammansvetsat nätverk och framstår följaktligen för användarna som en enda service-helhet. Produktionen av lokala, regionala och riksomfattande tjänster är koordinerad och servicen når effektivt dem som behöver den. Mångsidiga bibliotekstjänster är garanterade för inhemska språkgrupper och invandrare. Biblioteket tryggar medborgarnas jämlika tillgång till informations- och kulturkällor. Medborgaren får rätt information, på rätt ställe och vid rätt tidpunkt avpassad för ålder, förmåga och kunskapsnivå. Bibliotekens informationstjänster håller på att utvecklas till precisionsinriktad service som kännetecknas av kundorientering, omedelbar feedback, kvalitetskontroll, kontinuitet och behovskorrelation. Bibliotekskunnande och toppexpertis kommer alltmer i fokus inom biblioteksbranschen. Att kunna bemästra informationsflödet blir en allt viktigare medborgarfärdighet, och utgör samtidigt ett vitalt element inom inlärning på alla nivåer.

Utmaningar: Medborgarnas informationsförsörjning förutsätter hybridbibliotek, att bibliotekens roll blir mer mångfasetterad och att det nationella biblioteksnätet utvecklas. Ännu saknas en holistisk kanal för medborgarnas digitala informationsförsörjning och för elektronisk kommunikation av allehanda ärenden. Kommunernas förmåga att stå för informationssamhällets bibliotekstjänster har försvagats. Bibliotekens reducerade personal, befolkningens förhöjda utbildningsnivå, de ökande krav som undervisningsväsendet och det livslånga lärandet ställer, växande efterfrågan på bibliotekskunnande – allt detta ställer nya krav på servicen.

Åtgärder: Enligt den linjedragning som skett beträffande lokalförvaltningens och statens uppgifter är det kommunerna som står för att lagstadgade tjänster ordnas och vedertagna bastjänster erbjuds. Finansieringen ombesörjs av kommun och stat tillsammans. Genom statens specialåtgärder säkras förekomsten av högklassigt och pluralistiskt material och offentlig information på biblioteken, tillgång till nationell kultur och nya strukturer för det nationella biblioteksnätet, vilket medborgarna drar nytta av. Dessa åtgärder är ägnade att minska den informationsmarginalisering som boningsort, ålder, kunskapsnivå och medellöshet kan medföra, likaså den digitala klyftan och den ojämlika utvecklingen av bibliotekstjänsterna. Åtgärderna medför betydande inbesparningar av tid, arbete och kostnader, samtidigt som de minskar det dubbelarbete som utförs på många håll.

Skillnader mellan regioner och bibliotek utjämnas genom att kvalitativa precisionstjänster skapas centralt och regionalt för gemensamt bruk via webben, och genom att regionala bibliotekstjänster ges stöd. Tack vare dessa kan enskilda bibliotek koncentrera sig på kärnservice och betjäning av lokala kunder. I avsikt att trygga tillgången till information och kultur för medborgarna, och för att göra servicen och kundernas rättigheter jämlika, förverkligas under nästa regeringsperiod ett Åtgärdsprogram, som utgår från användaren och stöder de allmänna bibliotekens utveckling mot hybridbibliotek. En första förutsättning för detta är att alla bibliotek inte bara har en kunnig och utbildad personal utan också tidsenlig teknisk infrastruktur och dessutom utnyttjar existerande standardisering. Därefter är det möjligt att utveckla biblioteksnätet och nätverkstjänsterna så att de motsvarar medborgarnas informationsbehov. Bibliotekens och bibliotekskunnandets centrala betydelse implementeras i all beslutsfattning, och tas således i betraktande när informationssamhället utvecklas, när den nationella kulturen befrämjas, vid inlärning, undervisning, handledning av medborgare, inom regionalpolitiken och internationaliseringen.

De största förändringarna och utvecklingsåtgärderna förutsätter att: - Samtliga kommunala biblioteks tekniska infrastruktur måste moderniseras: standardisering och snabba datakommunikationsförbindelser tas i bruk, datasystem och kundterminaler göras tidsenliga. Utökad handledning av medborgarna beträffande bibliotekens datorisering och webbtjänster. - Medborgarnas digitala informationsförsörjning garanteras genom att biblioteks- och informationstjänsterna och den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen utvecklas till en gemensam webbtjänst. - En opartisk lägesbedömning av biblioteks- och informationstjänsterna genomförs nationellt i avsikt att utreda och säkerställa att kunderna åtnjuter jämlika rättigheter - Statsandelssystemet beaktar bibliotekstjänsternas specialbehov. - Finansieringen av riksomfattande webbtjänster och bibliotekens specialuppdrag fås via statsbudgeten. - Nya verksamhetsmodeller och koncept skapas för statens biblioteksadministration, för biblioteksorganisationerna, samt för informationsförsörjningen inom grundskolor, gymnasier och yrkesutbildning. Pedagogiska informatiker för regioner/ stora skolor. - Bibliotekspersonalens kompetens höjs.

Biblioteksstrategi 2010 framlägger visioner och måtsättningar beträffande tillgången till kunskap och kultur, identifierar utmaningar och utvecklingsbehov, konkretiserar åtgärder ämnade att trygga medborgares och elevers informationsförsörjning samt drar upp riktlinjer för kommunernas och statens roll. Även om strategins tyngdpunkt ligger på allmänna bibliotek och statens särskilda förpliktelser, kan goda resultat uppnås endast genom effektiverat samarbete mellan kommuner, stat och övriga medspelare. Synpunkter framförda i biblioteksstrategin kan utnyttjas till grund för kommande regeringsförhandlingar och övrigt beslutsfattande.