Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar

Abstract

I vårt land klassificeras gråsälen och östersjövikaren som vilt, och därmed tillkommer ansvaret för förvaltningen av stammarna jord- och skogsbruksministeriet. På landskapsnivån ansvarar jaktvårdsdistrikten för sälförvaltningen, vilka utgör den finländska viltförvaltningens och även den lagstadgade jaktorganisationens regionala administrativa enheter. På Åland ansvarar Landskapsregeringen för sälförvaltningen.

Gråsälstammen har vuxit kraftigt under de senaste åren. Även virakstammen har ökat, men tillväxten har inte varit lika snabb. Sälstammarnas förbättrade hälsotillstånd och därigenom ökande antal är ett positivt fenomen. Även nyttjandet av sälarna som naturresurser och ett mångsidigt utvecklande av sälprodukter ökar. Det ökande antalet sälar har skapat nya krav på en planmässig förvaltning av stammarna. Fångst- och redskapsskador orsakade av säl har ökat kraftigt och också kraven på att reglera stammarna har ökat. Attityden mot sälarna har hårdnat i och med de ekonomiska förluster fiskarna har erfarit, och speciellt gråsälen anses på många håll utgöra ett hot för näringens fortbestånd. Sälarna följer inte de nationella gränserna och gällande förvaltningen av Östersjöns sälstammar råder delvis mycket motstridiga åsikter både på ett nationellt och ett internationellt plan.

Förvaltningsplanen för Östersjöns sälstammar i Finland utarbetades genom att tillämpa den Europeiska konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö Nr 59 (1997) och Nr 74 (1999), samt det internationella naturskyddsförbundets (IUCN) principer om tillämpning av hållbart nyttjande och de i EUs habitatdirektiv ställda specialvillkoren så att utkastet beaktar de internationella krav som ställts på Finland i sälförvaltningen. Vid utarbetandet hördes i stor utsträckning den lokala befolkningen, regionala aktörer och nationella intressegrupper.

Förvaltningsplanen anger den grundläggande linjedragningen, som baseras på sälarnas biologiska egenskaper och på de viktigaste socioekonomiska faktorerna. Vid förverkligandet av denna linjedragning kan Finland fortsätta med en planenlig förvaltning och upprätthållandet av sälarna som en del av den marina miljön och dess mångfaldiga organismsamhälle. Den grundläggande målsättningen för den finländska förvaltningen och skyddet av sälstammarna är att bibehålla vardera sälstammens gynnsamma bevarandestatus. Sälarnas artbiologiska minimikrav utgör grunden för en planmässig förvaltning av stammarna. Då sälstammarnas välbefinnande och livskraft är tryggad på lång sikt, kan även de socioekonomiska faktorerna beaktas i allt högre grad vid sälförvaltningen. Vid förvaltningen av gråsälsstammen strävar man efter att betona synen på gråsälen som en värdefull naturresurs som kan nyttjas på ett hållbart sätt. För vikarens del betonar förvaltningsplanen de skyddsbetonade riktlinjerna, särskilt med hänsyn till de osäkerhetsfaktorer som är förbundna med de sydliga stammarnas utveckling.

Förvaltningen av sälstammarna förverkligas genom samverkan av olika åtgärder. Planen innehåller åtgärder som behandlar den regionala förvaltningen av stammarna, skyddet av sälarna och sälskyddsområdena, säljakt och jaktövervakning, nyttjande av säl, förebyggande av sälskador och ersättning av dessa, uppföljning och forskning, utbildning, rådgivning och information, samarbete mellan olika aktörer, uppdateringen av förvaltningsplanen och ansvarsfördelningen vid förvaltningen. Vid förverkligande av åtgärderna beaktas ekonomiska, sociala och kulturella krav samt regionala och lokala särdrag. Genomförandet av förvaltningsplanen följs upp och den uppdateras efter behov.