National strategi för anpassning till klimatförändringen

Abstract

I riksdagens svar på den nationella klimatstrategin som i mars 2001 utarbetades som regeringens redogörelse till riksdagen, lyftes fram behovet av att utarbeta ett program för anpassning till klimatförändringen. Beredningen av anpassningsstrategin startade under senare hälften av år 2003 under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. I beredningen deltog dessutom företrädare från trafik- och kommunikationsministeriet, handels- och industriministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, utrikesministeriet och Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral. Varje ministerium ansvarade för sina egna sektorspecifika analyser.

Utarbetandet av anpassningsstrategin har baserat sig på forskningsresultat och expertutredningar och -synpunkter. I beredningen av anpassningsstrategin deltog förutom de ovannämnda även flera av Finlands ledande forskare i klimatförändringen och dess verkningar, andra experter samt representanter för olika branscher. Flera olika organisationer och personer sände kommentarer till strategiförslaget och dessa togs i beaktande vid finslipningen av strategin.

De allt större halterna av växthusgaser i atmosfären värmer jordklotet och leder till förändringar i jordklotets klimatsystem. Meteorologiska institutet sammanställde klimatförändringsscenariena på basis av bl.a. existerande material som producerats i projeitet FINSKEN. Om uppskattningarna av framtidens klimatförändringar i Finland håller streck, stiger medeltemperaturen som högst med hela 4–6°C före år 2080 och den genomsnittliga regnmängden ökar med 15–25 %. Samma prognoser förutspår att extremt väder såsom stormar, perioder av torka och störtregn förekommer allt oftare. Statens ekonomiska forskningscentral utarbetade en bakgrundsutredning om långsiktiga ekonomiska scenarier för strategin och Finlands miljöcentral utredde kommande utvecklingstrender för naturförhållanden.

Strategin beskriver klimatförändringens verkningar inom följande branscher: jordbruk och livsmedelsproduktion, skogsbruk, fiskerihushållning, renskötsel, vilthushållning, vattentillgångar, biodiversitet, industri, energi, trafik, markanvändning och samhällen, byggande, hälsa, turism och rekreation samt försäkringsverksamhet. I strategin presenteras uppskattningar om vår förmåga att anpassa oss till klimatförändringen och utarbetas åtgärder med vilka anpassningen kan förbättras. På det här sättet syftar man till att minska de negativa följderna och utnyttja klimatförändringens gynnsamma effekter. Kunskaperna om klimatförändringens effekter och anpassningen är ännu bristfälliga, varför det föreslås i anpassningsstrategin att ett forskningsprogram skall startas.

Strategin för anpassning till klimatförändringen har utarbetats som en separat och helhetsinriktad utredning. Dess centrala innehåll kommer att ingå i den nationella klimat- och energistrategin som skall uppdateras år 2005.