Arbetsgruppen för att behandla behörighetsfördelningen mellan landskapet Åland och det finlänska fastlandet i frågor som gäller Europeiska unionens jordbruksstöd
maa- ja metsätalousministeriö
10.10.2014
Julkaisusarja:
Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgruppspromemoria 4/2014This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-453-866-4Tiivistelmä
Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 23 maj 2012 en arbetsgrupp med uppgift att studera vissa tili Europeiska unionens jordbruksstöd relaterade frågor mellan landskapet Åland och riket un der den kommande programperioden och komma med nödvändiga förslag.
Arbetsgruppen har i sitt arbete analyserat programperiodens 2014-2020 förordningar inom den ge mensamma jordbrukspolitiken, finansieringsfördelningen mellan rikets och Ålands landsbygdsutveck lingsprogram samt fördelningen av kvoten av stöd av mindre betydelse (de minimis) inom jordbruks sektorn.
Arbetsgruppen har i sitt arbete noterat att det finns ett tydligt behov av att reformera självstyrelsela gen inom detta område då regleringarna i självstyrelselagen rörande jordbruksområdet är såpass föråldrade att tillämpande av dem kräver ett pragmatiskt tolkningsgrepp utgående från kategorise ring i inkomststöd och strukturstöd vid sidan av den juridiska analysen för att ett system med delad behörighet skall fungera i praktiken.
Arbetsgruppen har i sitt arbete dels granskat den under den senaste perioden tillämpade rättsakts modellen, där ansvaret fördelas ijuridiska helheter där ansvaret faller på den part som ihuvudsak har behörigheten inom området och dels i detalj granskat behörighetsansvaret utifrån de enskilda åtgärderna inom rättsakterna.
Arbetsgruppen har i sitt arbete bedömt den så kallade rättsaktbehörighetsmodellen, där ansvaret för juridiska helheter faller på den part som i huvudsak har behörigheten för åtgärderna inom området. 1 bedömningen av modellen har jord- och skogsbruksministeriets och Ålands landskapsregerings re presentanter konstaterats ha olika åsikter gällande användandet av modellen.
Jord- och skogsbruksministeriets representanter i arbetsgruppen har konstaterat att den under tidi gare programperioder använda rättsaktbehörighetsmodellen, där ansvaret för juridiska helheter i huvudsak faller på endera parten, är fortsatt ändamålsenlig att använda då den skapar en tydlig an svarsfördelning där riket ansvarar för pelare 1 och landskapet för pelare II inom jordbrukspolitiken.
Ålands landskapsregerings representanter å sin sida har konstaterat att modellen i alldeles för liten utsträckning respekterar självstyrelselagens utgångspunkt gällande inkomststöd respektive struktur stöd. Detta särskilt gällande det i sammanhanget omfattande LFA stödet samt dess tilläggsdel och från år 2015, husdjursförhöjning. Ålands landskapsregerings representanter anser att modellen lett tili att landskapet Ålands administrativa och ekonomiska ansvar i och med denna modell har ökat oproportionellt mycket i förhållande tili den behörighetsfördelning som skall råda i enlighet med självstyrelselagen. Dessutom konstaterar Ålands landskapsregering att fördelningen av behörigheter enligt pelare 1 och II i övrigt inte heller är helt tydlig vilket framgår under respektive åtgärd i rappor tens bilaga 1.
Arbetsgruppen är inte enig i bedömningen av behörigheten av stödet tili områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar (art. 31-32) samt av den höjda kompensationsersättningen 2015-2020 . Åsikterna gällande behörighetsfrågor hos de enskilda åtgärderna framgår ur rapporten.
Arbetsgruppen konstaterar att det har i statsbudgeten för år 2014 tagits upp medel för betalning av den nationella tilläggsdelen för kompensationsbidraget i landskapet Åland för år 2014 utifrån kom missionens beslut om statligt stöd N 284/2004 (Nationellt stöd tili mindre gynnade områden).
Arbetsgruppen har vidare konstaterat att landskapets andel av den totala finansieringen av lands bygdspolitiken skall bygga pä jordbruksarealen och antalet gårdar inom respektive områden och att finansieringsandelen utgående frän detta under programperioden 2014-2020 skall vara maximalt 0,87%
Arbetsgruppen har noterat att systemet för försumbart stöd (de minimis) tili jordbruksområdet fort sätter enligt ett liknande system som tidigare. Arbetsgruppen noterar att tvärvillkorssystemet bygger på lagstiftningsområden som i huvudsak anses tillhöra landskapets behörighetsområde och gällande tvärvillkorsområdet för god jordbrukshävd och goda miljöseder borde landskapet i samarbete med riksmyndigheten definiera villkor i den mån som den åländska lagstiftningen förutsätter för Åland med utgångspunkt i den åländska lagstiftningen.
Arbetsgruppen har i sitt arbete analyserat programperiodens 2014-2020 förordningar inom den ge mensamma jordbrukspolitiken, finansieringsfördelningen mellan rikets och Ålands landsbygdsutveck lingsprogram samt fördelningen av kvoten av stöd av mindre betydelse (de minimis) inom jordbruks sektorn.
Arbetsgruppen har i sitt arbete noterat att det finns ett tydligt behov av att reformera självstyrelsela gen inom detta område då regleringarna i självstyrelselagen rörande jordbruksområdet är såpass föråldrade att tillämpande av dem kräver ett pragmatiskt tolkningsgrepp utgående från kategorise ring i inkomststöd och strukturstöd vid sidan av den juridiska analysen för att ett system med delad behörighet skall fungera i praktiken.
Arbetsgruppen har i sitt arbete dels granskat den under den senaste perioden tillämpade rättsakts modellen, där ansvaret fördelas ijuridiska helheter där ansvaret faller på den part som ihuvudsak har behörigheten inom området och dels i detalj granskat behörighetsansvaret utifrån de enskilda åtgärderna inom rättsakterna.
Arbetsgruppen har i sitt arbete bedömt den så kallade rättsaktbehörighetsmodellen, där ansvaret för juridiska helheter faller på den part som i huvudsak har behörigheten för åtgärderna inom området. 1 bedömningen av modellen har jord- och skogsbruksministeriets och Ålands landskapsregerings re presentanter konstaterats ha olika åsikter gällande användandet av modellen.
Jord- och skogsbruksministeriets representanter i arbetsgruppen har konstaterat att den under tidi gare programperioder använda rättsaktbehörighetsmodellen, där ansvaret för juridiska helheter i huvudsak faller på endera parten, är fortsatt ändamålsenlig att använda då den skapar en tydlig an svarsfördelning där riket ansvarar för pelare 1 och landskapet för pelare II inom jordbrukspolitiken.
Ålands landskapsregerings representanter å sin sida har konstaterat att modellen i alldeles för liten utsträckning respekterar självstyrelselagens utgångspunkt gällande inkomststöd respektive struktur stöd. Detta särskilt gällande det i sammanhanget omfattande LFA stödet samt dess tilläggsdel och från år 2015, husdjursförhöjning. Ålands landskapsregerings representanter anser att modellen lett tili att landskapet Ålands administrativa och ekonomiska ansvar i och med denna modell har ökat oproportionellt mycket i förhållande tili den behörighetsfördelning som skall råda i enlighet med självstyrelselagen. Dessutom konstaterar Ålands landskapsregering att fördelningen av behörigheter enligt pelare 1 och II i övrigt inte heller är helt tydlig vilket framgår under respektive åtgärd i rappor tens bilaga 1.
Arbetsgruppen är inte enig i bedömningen av behörigheten av stödet tili områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar (art. 31-32) samt av den höjda kompensationsersättningen 2015-2020 . Åsikterna gällande behörighetsfrågor hos de enskilda åtgärderna framgår ur rapporten.
Arbetsgruppen konstaterar att det har i statsbudgeten för år 2014 tagits upp medel för betalning av den nationella tilläggsdelen för kompensationsbidraget i landskapet Åland för år 2014 utifrån kom missionens beslut om statligt stöd N 284/2004 (Nationellt stöd tili mindre gynnade områden).
Arbetsgruppen har vidare konstaterat att landskapets andel av den totala finansieringen av lands bygdspolitiken skall bygga pä jordbruksarealen och antalet gårdar inom respektive områden och att finansieringsandelen utgående frän detta under programperioden 2014-2020 skall vara maximalt 0,87%
Arbetsgruppen har noterat att systemet för försumbart stöd (de minimis) tili jordbruksområdet fort sätter enligt ett liknande system som tidigare. Arbetsgruppen noterar att tvärvillkorssystemet bygger på lagstiftningsområden som i huvudsak anses tillhöra landskapets behörighetsområde och gällande tvärvillkorsområdet för god jordbrukshävd och goda miljöseder borde landskapet i samarbete med riksmyndigheten definiera villkor i den mån som den åländska lagstiftningen förutsätter för Åland med utgångspunkt i den åländska lagstiftningen.