Nationellt program för att främja demokrati och deltagande Statsrådets principbeslut Oikeusministeriön julkaisuja Justi ti eministeriets publikati oner 2025:13Mieti ntöjä ja lausuntoja Betänkanden och utlåtanden Nationellt program för att främja demokrati och deltagande Statsrådets principbeslut Justitieministeriet Helsingfors 2025 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Justitieministeriet This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited. ISBN pdf: 978-952-400-353-7 ISSN pdf: 2490-1172 Layout: Statsrådets förvaltningsenhet, publikationsverksamheten Helsingfors 2025 Julkaisujen jakelu Distribution av publikationer Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto Publikations- arkivet Valto julkaisut.valtioneuvosto.fi https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/ Presentationsblad 20.3.2025 Nationellt program för att främja demokrati och deltagande Statsrådets principbeslut Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Tema Betänkanden och utlåtanden Utgivare Justitieministeriet Utarbetad av Språk Justitieministeriet Svenska Sidantal 40 Referat Nyckelord I statsrådets principbeslut anges riktlinjerna för främjande av demokrati och deltagande 2025–2027 i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Principbeslutet godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 20 mars 2025. Det nationella programmet för främjande av demokrati och deltagande (demokratiprogrammet) innehåller 15 målsatta riktlinjer och centrala åtgärder för att främja demokrati och deltagande. I enlighet med föresatserna i regeringsprogrammet är ett särskilt mål med demokratiprogrammet att höja valdeltagandet och stärka barns och ungas delaktighet samt utveckla god praxis inom demokrati- och människorättsfostran. Syftet med programmet är dessutom att stärka en samhällskultur där god diskussion och utbyte av åsikter finns med redan från barndomen för att trygga yttrande- och åsiktsfriheten enligt grundlagen. Programmet syftar också till att utveckla lokalförvaltningen och säkerställa att närdemokratin förverkligas. I programmet fastställs därtill mål och åtgärder för att utveckla den nationella demokratipolitiken och främja demokratin i Europeiska unionen och internationellt. Principbeslutet har beretts i en förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp och behandlats i ministerarbetsgruppen för inre säkerhet och rättsvård. Under beredningen har synpunkterna hos berörda grupper, inklusive barn och unga, hörts i bred utsträckning. demokrati, deltagande, närdemokrati, delaktighet, statsrådets principbeslut ISBN PDF 978-952-400-353-7 ISSN PDF 2490-1172 Ärendenummer VN/25525/2023 Projektnummer OM125:00/2023 URN-adress https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-353-7 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-353-7 Kuvailulehti 20.3.2025 Kansallinen ohjelma demokratian ja osallistumisen edistämiseksi Valtioneuvoston periaatepäätös Oikeusministeriön julkaisuja, Mietintöjä ja lausuntoja 2025:13 Teema Mietintöjä ja lausuntoja Julkaisija Oikeusministeriö Yhteisötekijä Oikeusministeriö Kieli Ruotsi Sivumäärä 40 Tiivistelmä Asiasanat Valtioneuvoston periaatepäätöksessä linjataan demokratian ja osallistumisen edistämisestä vuosina 2025–2027 pääministeri Orpon hallituksen ohjelman mukaisesti. Periaatepäätös hyväksyttiin valtioneuvoston yleisistunnossa 20.3.2025. Kansallinen ohjelma demokratian ja osallistumisen edistämiseksi (demokratiaohjelma) sisältää 15 tavoitelinjausta ja keskeisiä toimenpiteitä demokratian ja osallistumisen edistämiseksi. Hallitusohjelmakirjausten mukaisesti demokratiaohjelman erityisenä tavoitteena on äänestysaktiivisuuden edistäminen ja lasten ja nuorten osallisuuden vahvistaminen sekä demokratia- ja ihmisoikeuskasvatuksen hyvien käytäntöjen kehittäminen. Lisäksi ohjelmalla on tarkoitus vahvistaa hyvän keskustelun ja mielipiteen vaihtamisen kulttuuria yhteiskunnassa jo lapsesta lähtien perustuslaillinen mielipide- ja sananvapaus turvaten. Ohjelman tavoitteena on myös kehittää paikallishallintoa ja varmistaa lähidemokratian toteutuminen. Ohjelmassa linjataan myös tavoitteista ja toimenpiteistä kansallisen demokratiapolitiikan kehittämiseksi ja demokratian edistämiseksi Euroopan unionissa ja kansainvälisesti. Periaatepäätös on valmisteltu poikkihallinnollisessa virkamiestyöryhmässä ja sitä on käsitelty sisäisen turvallisuuden ja oikeudenhoidon ministerityöryhmässä. Valmistelun aikana on kuultu laajasti sidosryhmien, ml. lasten ja nuorten näkemyksiä. demokratia, osallistuminen, lähidemokratia, osallisuus, valtioneuvoston periaatepäätökset ISBN PDF 978-952-400-353-7 ISSN PDF 2490-1172 Asianumero VN/25525/2023 Hankenumero OM125:00/2023 Julkaisun osoite https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-353-7 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-353-7 Description sheet 20 March 2025 National Programme to Promote Democracy and Participation Government Resolution Publications of the Ministry of Justice, Memorandums and statements 2025:13 Subject Memorandums and statements Publisher Ministry of Justice, Finland Group author Ministry of Justice Language Swedish Pages 40 Abstract Keywords The government resolution outlines the promotion of democracy and participation in 2025–2027 in line with the Programme of Prime Minister Orpo’s Government. The Government adopted the resolution at its plenary session on 20 March 2025. The National Programme to Promote Democracy and Participation (Democracy Programme) contains 15 policy goals as well as key measures to promote democracy and participation. In line with entries in the Government Programme, a particular objective of the Democracy Programme is to improve voter turnout and strengthen the participation of children and young people, and to develop good practices in education for democratic citizenship and human rights. In addition, the programme aims to strengthen a culture of good discussion and exchange of opinions in society, starting at an early age, while safeguarding the constitutional freedom of expression and opinion. The programme also aims to develop municipal government and ensure grassroots democracy. The programme also outlines the goals and measures for the development of national democracy policy and for the promotion of democracy in the European Union and internationally. The resolution was prepared by a cross-administrative working group consisting of public officials and considered by the ministerial working group on internal security and administration of justice. Views of stakeholders including children and young people were consulted broadly during the preparation process. democracy, participation, grassroots democracy, inclusion, government resolutions ISBN PDF 978-952-400-353-7 ISSN PDF 2490-1172 Reference number VN/25525/2023 Project number OM125:00/2023 URN address https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-353-7 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-353-7 Innehåll 1 Inledning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2 Lägesbild.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3 De viktigaste riktlinjerna och åtgärderna för att främja demokrati och deltagande 2025–2027.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3.1 Vi främjar valdeltagandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 3.2 Vi stärker barns och ungas delaktighet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 3.3 Vi utvecklar god praxis inom demokrati- och människorättsfostran.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 3.4 Vi stärker en kultur av god diskussion och utbyte av åsikter i samhället. . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.5 Vi utvecklar lokalförvaltningen och säkerställer att närdemokratin förverkligas. . . . 26 3.6 Vi utvecklar den nationella demokratipolitiken.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.7 Vi främjar demokratin i Europeiska unionen och internationellt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 4 Beredning, genomförande och uppföljning av programmet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.1 Tjänstemannaarbetsgruppen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.2 Tidsplan och resurser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.3 Beredning, kommunikation och växelverkan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.4 Uppföljning och utvärdering av effekterna.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Källor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 7 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 1 Inledning Demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna bildar en triad som är bero- ende av alla tre pelare för att hålla ihop. Om demokratin, rättsstatsprincipen eller de mänskliga rättigheterna försvagas, påverkas hela samhällets stabilitet och funktion och förtroendet för samhället. En fungerande demokrati, rättsstaten och tillgodose- endet av de mänskliga rättigheterna är således också centrala element med tanke på samhällets övergripande säkerhet och den ekonomiska aktiviteten. Den säkerhetspolitiska miljön i Europa och i världen har blivit instabil, vilket har negativa konsekvenser för demokratin och de mänskliga rättigheterna. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har synliggjort att livet i ett demokratiskt samhälle inte är en självklarhet. I synnerhet under kriser måste man aktivt försvara demokratin och vidta åtgärder för att förstärka dess värderingar. Demokrati fungerar bara om människor litar på sina egna möjligheter att påverka, på varandra, på samhällsinsti- tutioner och på beslutsfattare. Att främja demokrati är också ett av de bästa sätten att förebygga globala säkerhetshot1. 1 Säkerhetskommittén (2017). 8 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Genom demokratipolitik främjar man i enlighet med 14 § 4 mom. i grundlagen för- verkligandet av människors möjligheter att delta och påverka2. Riksdagens grund- lagsutskott har ansett det viktigt att demokratipolitiken utvecklas och betonat ett effektivt genomförande av demokratipolitiken inom alla förvaltningsområden3. Demokratin och dess utveckling påverkas förutom av det demokratiska politiska systemets funktion och de demokratipolitiska åtgärderna också av många andra faktorer4. Också läskunnighet, språkkunskaper, bildning och bostadsort har bety- delse för en fungerande demokrati5. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering främjar Finland i all sin verksamhet principerna om demokrati, civilsamhället, de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt rättsstaten. Regeringens mål är att stärka demo- kratin, delaktigheten och förtroendet i samhället. Nya medel för att värna om dessa grundläggande värderingar utreds på ett fördomsfritt sätt, och regeringen arbe- tar för ett inkluderande och rättvist samhälle och motverkar differentiering. Delak- tighet och möjligheter att påverka utgör enligt regeringsprogrammet grunden för det demokratiska samhället. En öppen, lösningsorienterad diskussion och ansvars- full utövning av offentlig makt lägger grunden för Finlands framtid. Regeringen främjar den samhälleliga dialogen, som har en viktig roll också i demokratifostran i skolorna. En omfattande yttrandefrihet ska stödjas och upprätthållas i hela samhäl- let. I enlighet med regeringsprogrammet arbetar Finland aktivt för att det inte ska bildas parallella samhällen. Regeringens vision för Finland är en stark demokrati där 2 Enligt grundlagen ska det allmänna främja den enskildes möjligheter att delta i sam- hällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv. Enligt 2 § 2 mom. i grundlagen hör till demokratin att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. I 14 § 4 mom. i grundlagen föreskrivs att det allmänna ska främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv. Dessutom ska enligt 20 § 2 mom. i grundlagen det allmänna verka för att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Med 2 § 2 mom. i grundlagen tryggas individens möjligheter att ta del i och påverka verksamheten i samhället på olika nivåer. Bestämmelsen omfattar således till exempel röstning i val och folkomröstningar, andra former av deltagande och påverkningsmetoder samt civilsamhällets självständiga verk- samhet och individers inflytande i sin egen närmiljö på beslut som påverkar dem själva och deras livsmiljö. Bestämmelsen hänvisar också mer allmänt till olika former av sam- verkan mellan människor. I motiveringen betonas att bestämmelsen tillsammans med 6 § 3 mom. i grundlagen förutsätter att också barn tryggas rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. 3 Riksdagen (2017a). 4 Se t.ex. programmet för arbetsförmåga, STM038:00/2021 programmet för psykisk hälsa i arbetet, utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet ARBETE2030. 5 Se t.ex. Moilanen & al. (2021). https://stm.fi/sv/programmet-for-arbetsformaga https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=STM038:00/2021 https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=STM038:00/2021 https://stm.fi/sv/arbete2030-utvecklingsprogrammet-for-arbetet-och-valbefinnandet-i-arbetet 9 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 finländarnas allmänna förtroende för de offentliga institutionerna är på en hög nivå. Arbetet för att upprätthålla befolkningens förtroende utförs bestämt och långsik- tigt. Regeringen stöder samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kul- tur. Regeringen arbetar för en konstruktiv dialog och ett konstruktivt samarbete med samerna. I detta principbeslut fastställs viktiga mål och åtgärder för att främja demokrati och deltagande under statsminister Petteri Orpos regeringsperiod. Enligt regerings- programmets riktlinjer utarbetar och genomför regeringen ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande. Programmets särskilda mål är att enligt regeringsprogrammet höja valdeltagandet och stärka barns och ungas delaktighet samt att utveckla god praxis inom demokrati- och människorättsfostran. Ett ytter- ligare mål för programmet är att förbättra ungas delaktighet och regionala jämlik- het bland annat genom att stärka ungdomsfullmäktiges ställning i kommunerna och välfärdsområdena. I enlighet med regeringsprogrammet stärker programmet också en samhällskultur där god diskussion och utbyte av åsikter finns med redan från barndomen för att trygga yttrande- och åsiktsfriheten enligt grundlagen. I regeringsprogrammet konstateras det också att regeringen med hjälp av den lokala demokratin påskyndar en kontrollerad utveckling mot en mer kreativ och dyna- misk lokalförvaltning och säkerställer att närdemokratin förverkligas. Målen är att för invånarna och företagen i regionen skapa attraktiva tillväxtorter och att stärka demokratin, delaktigheten och jämlikheten. Ett ytterligare mål är att förvaltningen är öppen och interaktiv, vilket stärker förtroendet för aktörer inom den offentliga sektorn. Det aktuella demokratiprogrammet är förvaltningsövergripande och i program- met fastställs mål och centrala åtgärder för att i enlighet med regeringsprogrammet främja demokrati och deltagande inom flera olika ministeriers verksamhetsområ- den. Alla regeringens åtgärder för att främja demokratin ingår inte i demokratipro- grammet, utan utöver det aktuella programmet bereder regeringen också andra åtgärder som är centrala med tanke på den finländska demokratin och som hän- för sig till att bland annat förbättra valsystemet, utveckla systemen för initiativ och samråd, förbättra civilsamhällesorganisationers verksamhetsförutsättningar, bekämpa diskriminering, främja likabehandling och uppdatera offentlighetslag- stiftningen. I enlighet med regeringsprogrammet bereds också åtgärder som hän- för sig till regleringen av val- och partifinansieringen, utvecklingen av praxis vid val och röstning samt till valsäkerheten. Dessutom utreds eventuella överlappningar i beslutsfattandet och utvecklas rättssystemet. Regeringen har i enlighet med reger- ingsprogrammet överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sametingslagen och 40 kap. 11 § i strafflagen. 10 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Vid fastställandet av sina viktigaste mål för pågående EU-valperiod (2024–2029) har regeringen ansett det viktigt att det långsiktiga arbetet i EU för att utveckla politiken för de grundläggande fri- och rättigheterna och demokratin fortsät- ter.6 I det internationella samarbetet betonar regeringen verksamhet som grun- dar sig på demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, jämställdhet och likvärdighet.7 Barns och ungas budskap till beslutsfattarna8 • Möjligheterna att påverka och dialogen: Ungdomarna vill att de får sin röst hörd och att de ska ha konkreta möjligheter att påverka beslutsfattandet. De önskar en direkt dialog med beslutsfattarna till exempel genom skolbesök. • Vikten av att rösta och delta: De unga vill ha tydlig information om röstning, samhällspåverkan och medborgerliga rättigheter, särskilt via sociala medier. Valkommunikationen bör ta upp fler frågor som gäller de unga. • Psykisk hälsa samt säkerhet: De unga betonar tillgången till mentalvårdstjänster och förebyggandet av mobbning. De önskar regelbundna kontroller av den psykiska hälsan och effektivare åtgärder för att förebygga mobbning och våld. • Skolmiljö och fritidsmöjligheter: Ungdomarna vill förbättra skolmiljön och öka antalet ungdomslokaler som är öppna om kvällarna. 6 Statsrådets kansli (2024). 7 Statsrådet (2024a & 2024b). 8 Justitieministeriet (2024d). Som en del av beredningen av demokratiprogrammet hörde justitieministeriet barns och ungas synpunkter på hur de kan delta och påverka i samhället. Synpunkterna samlades in med hjälp av dialogpausdiskussioner och E-pane- len under perioden 29 oktober–21 november 2024. 11 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 2 Lägesbild I detta kapitel ges en kort översikt över demokratins tillstånd i Finland och inter- nationellt. Det beskrivs också hur demokratipolitiken har utvecklats och betonats nationellt och inom Europeiska unionen under de senaste årtiondena och hur Fin- land deltar i det internationella demokratisamarbetet. Den lägesbild som kort pre- senteras här grundar sig på den detaljerade beskrivningen i bakgrundsmaterialet av demokratins tillstånd internationellt och i Finland, särskilt utifrån ett perspek- tiv av prioriteringarna i det aktuella demokratiprogrammet. I bakgrundsmateri- alet beskrivs också demokratipolitikens läge i Finland och Europeiska unionen, de demokratipolitiska riktlinjer och åtgärder som statsminister Petteri Orpos reger- ing beslutat om, andra politiksektorers, politikprograms och statsrådets strategiers kopplingar till demokratiprogrammet samt prioriteringarna i Finlands internatio- nella demokratisamarbete. Internationellt sett har demokratins tillstånd försämrats under de senaste 15–20 åren. Globalt sett har antalet demokratiska samhällen sjunkit till 1989 års nivå. Förtroendet för det politiska systemet har minskat på global nivå, attraktions- kraften hos mer auktoritära styren har ökat, politiken har blivit mer elitistisk, männ- iskornas politiska läskunnighet har försämrats och de gemensamma spelreglerna för beslutsfattandet utmanas. De demokratiska samhällenas institutioner och sys- tem utsätts för kraftigare informations- och hybridpåverkan som hotar att försvaga institutionernas och systemens legitimitet och funktionsförmåga.9 I likhet med de övriga nordiska länderna har Finland klarat sig bra i internatio- nella demokrati- och rättsstatsjämförelser. Valen i Finland är fria och rättvisa, vi har ett starkt flerpartisystem och ett oberoende rättsväsende. Korruptionen är ringa och yttrandefriheten, religionsfriheten och föreningsfriheten respekteras. Utma- ningarna med demokratin i Finland har dock att göra med att möjligheterna att delta inte är jämlika och att problemen börjar redan i tidig ålder. Även valdeltagan- det påverkas av socioekonomisk ställning, språk och kön, och när det gäller förtro- ende ökar skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och regioner. Riskerna för cyberhot, felaktig information och desinformation samt för informationspåverkan 9 T.ex. Europarådet (2021), Borg, Kestilä-Kekkonen & Wass (2020a), OECD (2024). 12 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 ökar. De politiska motsättningarna har ökat och diskussionskulturen blivit hår- dare. Systematiska trakasserier mot tjänsteinnehavare, beslutsfattare, journalister, forskare och civilsamhällesaktörer har ökat och mångfalden i fråga om samhälls- debatten och yttrandefriheten har minskat. I och med välfärdsområdesreformen förändras den regionala och lokala demokratin, och på många håll ser medborgar- deltagandet inte ut att ha någon koppling till beslutsfattandet och ledningen. Dess- utom har civilsamhällets ekonomiska utrymme ändrat på grund av läget för de offentliga finanserna och det har visat sig att demokrati- och människorättsfostran på skolor och läroanstalter har differentierats.10 I Finland har man utvecklat demokratipolitiken konsekvent under hela 2000- talet. Prioriteringar i den nationella demokratipolitiken har under tidigare år varit bland annat aktivt medborgarskap och befolkningens delaktighet, civilsamhällets utrymme samt den representativa demokratins funktion och e-demokrati. Under 2010-talet prioriterades i demokratipolitiken lika möjligheter till delaktighet och nya sätt att delta, region- och kommundemokrati, öppen förvaltning och hörande, verksamhetsförutsättningarna för organisations- och frivilligarbete, demokrati- fostran samt verksamhetsmiljön och diskussionsklimatet i samhället. Under 2020- talet har man i demokratipolitiken i allt högre grad betonat valsystemets funktion och säkerhet samt betydelsen av det internationella demokratiarbetet. Regerings- programmet för statsminister Orpos regering innehåller flera riktlinjer som gäller främjandet av demokrati och som utöver det aktuella demokratiprogrammet hän- för sig bland annat till utvecklingen av och öppenheten och transparensen i civil- samhällesorganisationers verksamhetsförutsättningar, valsystemet och systemen för initiativ och samråd samt till valsäkerheten.11 Främjandet av demokratin har under de senaste åren stått högt också på Euro- peiska unionens agenda. År 2020 offentliggjorde kommissionen EU:s handlings- plan för demokrati för att främja fria och rättvisa val, stärka mediernas frihet och bekämpa desinformation. För att fördjupa handlingsplanen presenterade kom- missionen i december 2023 ett paket om försvar av demokratin som syftar till att bekämpa risken för utländsk påverkan genom att öka öppenheten och samtidigt främja medborgarinflytande och befolkningens delaktighet. Kommissionens priori- teringar för 2024–2029 är försvar, säkerhet, hållbart välstånd, demokrati och social 10 T.ex. International IDEA (2023 & 2024), Freedom House (2024), World Justice Project (2023), Grönlund & Wass (2016), Borg, Kestilä-Kekkonen & Wass (2020b), Kestilä-Kekko- nen, Rapeli & Söderlund (2024), Ruuskanen et al. (2020), Gretschel & al. (2023), Paana- nen & al. (2024), Sinkkonen & al. (2024), Tiensuu & Jäntti (2023), Jäntti & Kurkela 2021, Jäntti & al. (2023), Kurkela & al. (2024). 11 T.ex. Justitieministeriet (2003, 2010, 2014, 2017, 2022), Statsrådet (2023). 13 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 rättvisa. För att skydda demokratin tänker kommissionen bland annat föreslå ett nytt europeiskt demokratiförsvar. Genomförandet av EU:s digitaliserings-, data- och cyberlagstiftning har en central betydelse för demokratin, och konsekvenserna av digitaliseringens och den artificiella intelligensens utveckling för till exempel valen har blivit ett viktigt tema på den internationella agendan. Demokratins resi- liens stärks. Den nya kommissionen kommer också att satsa på befolkningens delta- gande bland annat genom europeiska medborgarpaneler och samarbetet med det civila samhället. Också EU:s vallagstiftning, lagstiftningen om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser reformeras och EU-finansiering riktas till att främja demokratin. I EU:s strategier och resolutioner betonas också behovet av att stärka barns och ungas deltagande i beslutsfattandet och behovet av att identi- fiera nya kommunikations- och interaktionskanaler som lämpar sig för unga.12 Finlands internationella verksamhet för att främja demokrati baserar sig på en allmän syn på demokratin där de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprinci- pen, god förvaltning, befolkningens delaktighet och utrotandet av korruption är viktiga demokratiska element som är beroende av varandra. Som medlemsstat i Europeiska unionen främjar Finland de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatsutveckling både inom EU och som en del av unionens yttre förbindel- ser. Finland arbetar i Förenta nationernas, Europarådets, OECD:s, Nordiska minis- terrådets och OSSE:s organ för att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och demokratin ska respekteras. Finland bedriver interna- tionellt demokratisamarbete också via Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA) och Community of Democracies. Genom Finlands anslag för utveck- lingssamarbete främjas utnyttjandet av finländsk erfarenhet och expertis i demo- krati- och rättsstatsutvecklingen i länder som ansökt om EU-medlemskap och i utvecklingsländerna.13 12 T.ex. Euroeiska kommissionen (2020, 2021, 2023c, 2024), Europeiska unionen (2018), Europaparlamentet (2021). 13 T.ex. Agenda 2030 – de globala målen för hållbar utveckling - Utrikesministeriet (um.fi) https://um.fi/agenda-2030-de-globala-malen-for-hallbar-utveckling 14 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 3 De viktigaste riktlinjerna och åtgärderna för att främja demokrati och deltagande 2025–2027 Demokratipolitiken genomförs i Finland genom många olika åtgärder som bland annat hänför sig till val och valsystem, representativ och direkt demokrati, civilsam- hället och öppen förvaltning. Demokratipolitiken har också ett nära samband med många andra politikområden. I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering14 dras det upp riktlinjer för beredningen och genomförandet av det aktuella nationella demo- kratiprogrammet. Särskilda mål för demokratiprogrammet är att i enlighet med regeringsprogrammet höja valdeltagandet och stärka barns och ungas delaktighet. Syftet är att utveckla god praxis för demokrati- och människorättsfostran och stärka en kultur av god diskussion och utbyte av åsikter i samhället redan från barndo- men med tryggande av den grundlagsenliga yttrande- och åsiktsfriheten. Ett ytter- ligare mål är att förbättra ungas delaktighet och regionala jämlikhet bland annat genom att stärka ungdomsfullmäktiges ställning i kommunerna och välfärdsområ- dena. Enligt regeringsprogrammet ska regeringen också med hjälp av den lokala demokratin påskynda en kontrollerad utveckling mot en mer kreativ och dynamisk lokalförvaltning och säkerställa att närdemokratin förverkligas. Målen är att stärka demokratin, delaktigheten och jämlikheten för invånarna i regionen. I detta kapitel presenteras de målsatta riktlinjerna och viktigaste åtgärderna på stra- tegisk nivå, genom vilka statsminister Petteri Orpos regering genomför de riktlinjer för främjande av demokrati och deltagande 2025–2027 som skrivits in i regerings- programmet. Åtgärderna bland annat i fråga om ansvariga aktörer och tidsplanen preciseras i genomförandeplanen, som ska utarbetas efter att detta principbeslut av statsrådet har godkänts. Åtgärderna i demokratiprogrammet samordnas med stats- rådets andra politik- och åtgärdsprogram och strategier som är relevanta med tanke på demokrati och deltagande. 14 Statsrådet (2023). 15 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Inom ramen för demokratiprogrammet är avsikten att i första hand utveckla åtgär- derna inom den offentliga förvaltningen. Utöver statsförvaltningen behövs det i arbetet för att främja demokrati och deltagande aktörer på lokal och regional nivå, det vill säga kommuner, välfärdsområden och andra myndigheter. Vid genomför- andet av programmet drivs samarbete på bred front med olika aktörer i samhället, såsom civilsamhället och forskningsinstitut. Demokratiprogrammets målsatta riktlinjer och viktigaste åtgärder baserar sig på rekommendationer från internationella människorättsövervakningsorgan och från Europeiska kommissionen, Europeiska unionen och Europaparlamentet, utlåtan- den och ställningstaganden från riksdagens grundlagsutskott, akademisk forskning, bedömning av demokratiarbete som utförts under tidigare regeringsperioder och respons från berörda grupper. 3.1 Vi främjar valdeltagandet År 2023 antog Europeiska kommissionen en rekommendation om inkluderande och motståndskraftiga valprocesser i unionen och förstärkning av den europeiska karak- tären av val till Europaparlamentet och effektivisering av deras genomförande15. I kapitlet om stöd till valdeltagande och ett inkluderande deltagande finns rekom- mendationer om bland annat införande av och information om nya röstningsmeto- der, kommunikationsverksamhet som tillgodoser olika befolkningsgruppers behov, åtgärder för att öka jämställdheten vid deltagande i val och i valmyndigheternas styrande organ samt tryggande av valrättigheterna och deltagande i valprocessen för personer med funktionsnedsättning. Europarådet uppmanar i sina rekommendationer från 2018 och 202216 sina med- lemsländer att utveckla valkommunikationen och röstningssätten samt att stärka de ungas demokratiska delaktighet bland annat genom att stödja deras utveck- ling till aktiva medborgare och satsa på att öka de ungas demokratiska färdigheter. I rekommendationerna uppmanas medlemsländerna också att utveckla inklude- rande miljöer för att man ska kunna tillägna sig demokratisk kultur. Medlemslän- derna sporras också att föra en öppen och strukturerad dialog med de unga och skapa förutsättningar för ett så brett politiskt deltagande för de unga som möjligt. 15 Europeiska kommissionen (2023a). 16 Europarådet (2018b och 2022). 16 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 I de samrådsmöten som ordnades i samband med beredningen av demokratipro- grammet lyfte barn och unga fram att man bör hitta de rätta kanalerna för att akti- vera unga att rösta och delta i samhällsdebatten. För många unga är det inte klart vad man röstar om i olika val. Valpanelerna och den övriga valkommunikationen bör också innehålla mer ämnen som berör unga.17 I fråga om detta tema planeras och genomförs åtgärderna i demokratiprogrammet i samordning med arbetet i den parlamentariska arbetsgrupp som granskar vissa praxis vid val och röstning.18 Arbetsgruppen har till uppgift att lägga fram ett för- slag bland annat för att säkerställa att röstningsställena och fullmäktigesalarna är tillgängliga. Målsatt riktlinje 1 Vi söker metoder för att öka valdeltagandet särskilt bland unga samt för att jämna ut skillnaderna i valdeltagande mellan befolk- ningsgrupper, könen och regioner och stoppa differentieringen. Viktiga åtgärder är förståelig och tillgänglig valinformation och val- kommunikation, att säkerställa att röstningen är tillgänglig och att röstningsställena är tillgängliga och att uppmuntra kommunerna att höra unga och beakta olika åldersgrupper och människor som bor i olika regioner vid placeringen av röstningsställen samt att samarbeta med civilsamhällesorganisationer, religiösa samfund och andra viktiga berörda grupper, i synnerhet för att nå personer som röstar för första gången och röstberättigade som är i utsatt ställning. 17 Justitieministeriet (2024d). 18 Parlamentarisk arbetsgrupp för att utveckla vissa praxis vid val och röstning https:// oikeusministerio.fi/sv/projekt?tunnus=OM137:00/2023. https://oikeusministerio.fi/sv/projekt?tunnus=OM137:00/2023 https://oikeusministerio.fi/sv/projekt?tunnus=OM137:00/2023 17 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 2 Vi ökar barns och ungas möjligheter att få information om betydel- sen av fria val och att öva på att rösta. Viktiga åtgärder är samarbete och dialog mellan statsrådet, välfärdsområdena och kommunerna, bib- lioteken, småbarnspedagogiken, skolorna, läroanstalterna och civilsam- hällesorganisationer samt att i de kanaler där barn och unga tillbringar sin tid, och som en del av demokratifostran, producera barn- och ung- domsvänlig, tillgänglig, förståelig och partipolitiskt neutral information och kommunikation om val, uppgifter på olika förvaltningsnivåer, parti- ernas värderingar och röstning. 3.2 Vi stärker barns och ungas delaktighet I det aktuella demokratiprogrammet avses med barns och ungas delaktighet deras möjligheter att delta i beslutsprocesser och påverka beslut som fattas inom gemen- skaper samt deras erfarenheter av att bli hörda19. År 2023 gav FN:s kommitté för barnets rättigheter Finland rekommendationer om tillgodoseendet av barnets rättigheter.20 Kommittén rekommenderar bland annat att barns rätt att delta i samhället, särskilt i det lokala beslutsfattandet, tryggas genom ändamålsenlig politik och lämpliga strukturer, såsom ungdomsfullmäktige. Kommittén anser att man bör stärka åtgärder som främjar att alla barn, även barn i utsatt ställning, på ett meningsfullt och effektivt sätt kan vara delaktiga inom famil- jen, i gemenskaper och i skolan, och involvera barnen i allt beslutsfattande som rör dem, både lokalt och nationellt, med beaktande av den digitala miljön. Kommit- tén rekommenderar också att den systematiska utbildningen av yrkespersoner som arbetar med barn effektiviseras när det gäller barnets rätt att bli hört och få sina åsikter beaktade i förhållande till sin ålder och utvecklingsnivå. Europarådet har de senaste årtiondena antagit flera rekommendationer för att stärka barns och ungas demokratiska delaktighet och för att integrera hörandet av barn och unga i lagstiftningsprocesserna och det politiska beslutsfattandet.21. OECD 19 T.ex. Gretschel (2002); nuoretjaosallisuus.fi. 20 Förenta nationerna (FN) (2023), se även Utrikesministeriet (2024). 21 T.ex. Europarådet (2004, 2006, 2012a, 2016, 2022 och 2023). 18 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 har rekommenderat medlemsstaterna att stärka de ungas förtroende för förvalt- ningen genom att skapa lämpliga rättsliga, institutionella och administrativa ramar för att främja ungas delaktighet i samhället22. I EU:s strategi för barnets rättigheter, Europeiska unionens ungdomsstrategi och Europaparlamentets resolution uppmanas medlemsstaterna att uppmuntra barn och ungdomar att delta i förverkligandet av demokratin inom unionen, detta i syfte att stödja dem att långvarigt och som aktiva medborgare och skapare av positiva förändringar delta i de europeiska demokratierna. Även i kommissionens rekom- mendationer från 2023 lyfts stödjande av barns och ungas delaktighet fram som ett viktigt mål.23 Vid de samrådsmöten som ordnades under beredningen av demokratiprogram- met betonade barn och unga tillgången till information. De unga önskar mer infor- mation om möjligheterna att påverka och de medborgerliga rättigheterna, särskilt genom sociala medier. Unga vill att även de utan rösträtt ska höras. I beslutsfattan- det bör man också lyssna till barns och ungas åsikter, och funktionshindrade perso- ners röst bör höras bättre i samhället. De unga vill att deras röst och åsikter tas på allvar och att de ska ha konkreta möjligheter att påverka beslutsfattandet. De öns- kar att elevkårerna ska få större beslutanderätt.24 I fråga om detta tema planeras och genomförs åtgärderna i demokratiprogrammet i samordning med genomförandet av den nationella barnstrategin och det riksom- fattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik. 22 OECD (2022). 23 Europeiska kommissionen (2021), Europeiska unionen (2018), Europaparlamentet (2021), Europeiska kommissionen (2023 a och b). 24 Justitieministeriet (2024d). 19 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 3 Vi stärker ungdomsfullmäktiges ställning i kommunerna och väl- färdsområdena samt stärker samarbetet och växelverkan med andra organ som företräder barn och unga, såsom elev- och stu- dentkårer, och med aktörer som arbetar med barn och unga i utsatt ställning25. Viktiga åtgärder att utvärdera hur kommunallagen och lagen om välfärdsområden fungerar i fråga om bestämmelserna som gäller ungdomsfullmäktige samt att stödja och utbilda personalen i kommuner och välfärdsområden och på skolor och läroanstalter, såväl inom den allmänbildande utbildningen som inom yrkesutbildningen. Målsatt riktlinje 4 Vi stärker barn- och ungdomsvänligt deltagande och hörande i frågor som gäller dem själva. Viktiga åtgärder är att betydelsen av barns och ungas delaktighet och av hörandet av barn och unga beto- nas i utvecklingen av en öppen lagberedningsprocess, att stödja tjäns- teinnehavarna och öka deras kunskaper i hörande och interaktion, att vid beredning och beslutsfattande effektivare utnyttja befintliga struk- turer för barns och ungas delaktighet och för hörandet av barn och unga, att samla och sprida god praxis, att utveckla utvärderingen, mät- ningen och uppföljningen av effekterna av åtgärderna för delaktig- het och hörande samt att informera berörda grupper om resultaten av delaktigheten. 25 I detta principbeslut avses med ”barn och unga i utsatt ställning” sådana barn och unga som är i en svagare ställning än andra barn och unga. Utsattheten kan till exempel hän- föra sig till familjens svaga ekonomiska situation, funktionsnedsättning, ansökan om asyl eller flyktingskap. Särskilt utsatta är också barn och unga som är inom barnskyd- dets vård utom hemmet, som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter, som har funktionsnedsättningar, som hör till etniska minoriteter och som talar främmande språk. Se t.ex. Unicefs modell Lapsiystävällinen kunta och Institutet för hälsa och väl- färd: Haavoittuvat ryhmät. https://www.lapsiystavallinenkunta.fi/lapsen-oikeuksien-teemapaketit/aluksi-elama-ilman-syrjintaa-on-lapsen-oikeus/miten-tunnistaa-eriarvoisimmassa-asemassa-olevat https://thl.fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/vakivallaton-lapsuus-toimenpidesuunnitelma/haavoittuvat-ryhmat https://thl.fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/vakivallaton-lapsuus-toimenpidesuunnitelma/haavoittuvat-ryhmat https://thl.fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/vakivallaton-lapsuus-toimenpidesuunnitelma/haavoittuvat-ryhmat 20 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 3.3 Vi utvecklar god praxis inom demokrati- och människorättsfostran I fråga om demokrati- och människorättsfostran26 har FN och Europarådet antagit ett stort antal deklarationer, rekommendationer och en referensram, i vilka med- lemsstaterna uppmanas att säkerställa en högkvalitativ och heltäckande fostran till och undervisning i demokratiskt deltagande och mänskliga rättigheter för alla.27 Genom demokrati- och människorättsfostran kan man också stödja uppnåendet av målen för FN:s Agenda 203028. EU:s råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott antog i november 2023 slutsat- ser om utbildningens bidrag när det gäller att stärka gemensamma europeiska värden och demokratiskt medborgarskap29. I slutsatserna uppmanas medlemslän- derna att främja gemensamma europeiska värderingar och demokratiskt medbor- garskap på alla utbildningsnivåer och inom alla typer av utbildning, och att särskilt främja medborgarutbildning och stärka känslan av identitet och tillhörighet på lokal, regional och nationell nivå samt på unionsnivå. Medlemsländerna uppmanas dessutom bland annat att främja mediekompetens och hjälpa nyanlända till EU att utveckla de färdigheter som behövs för att aktivt delta i samhället samt att främja barns och ungas rätt att bli hörda och säkerställa att lärandemiljöerna är trygga och inkluderande. Ett av de viktigaste målen för Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för utbild- ning, forskning och språk 2025–203030 är att stärka den nordiska befolkningens demokratiska färdigheter, kritiska tänkande, digitala kompetens och förmåga att orientera sig i en ny medie- och informationsverklighet. 26 I detta sammanhang syftar begreppet ”demokrati- och människorättsfostran” på sådan utbildning, fostran, undervisning och information som har som mål att de grund- läggande och mänskliga rättigheterna respekteras och följs världen över och där- med bidrar till att förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt att fostra medborgare till att bli medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Demokrati- och människorättsfostran har i fråga om mål och innehåll mycket gemensamt med bland annat fostran till internationalism, global fostran, freds- och medborgarfostran. 27 T.ex. Förenta nationerna (2011, 2024), Europarådet (2010, 2012b, 2018a). 28 Förenta nationerna (2015). 29 Europeiska unionen (2023). 30 Nordiska ministerrådet (2024). 21 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Grundlagsutskottet fastställde i sina utlåtanden från 2017 att det är särskilt viktigt att lärarna har kompetens i demokrati och de grundläggande och mänskliga rättig- heterna. Enligt utskottet borde demokratifostran ingå i båda lärarutbildningen och fortbildningen av lärare.31 Kulturutskottet har ofta betonat att medieläskunnighet är ett viktigt verktyg för att stärka säkerheten i samhället och stärka en fungerande demokrati, och främjande av medieläskunnighet skapar en grund för hela samhäl- lets kristålighet32. Nationella läskunnighetsstrategin 203033 publicerades 2021 på initiativ av riksda- gens kulturutskott och den innehåller konkreta mål och åtgärder för att stärka en mångsidig läskunnighet hos alla åldrar. En mångsidig läskunnighet är grunden för ett tryggt samhälle, en fungerande demokrati och jämställdhet. Målet för den natio- nella strategin för läskunnighet är en stark, mångsidig och inkluderande läskultur. I strategin definieras läskunnighet som multilitteracitet, som omfattar förmåga att läsa och producera alla slags texter, från traditionella skrivna texter till audiovisuella framställningar. Förutom skolor och läroanstalter fungerar ett stort antal olika aktörer i samhäl- let som demokratifostrare och fostrare av multilitteracitet34, inklusive fostrare av medieläskunnighet, som på ett genomgripande sätt når olika ålders- och befolk- ningsgrupper. Dessa är bland annat de myndigheter som ansvarar för ordnandet av integration, civiltjänstutbildning och beväringstjänst samt kommunernas ung- domsarbete, allmänna bibliotek, civilsamhällesorganisationer och sektorn för fritt bildningsarbete. I fråga om detta tema planeras och genomförs åtgärderna i demokratiprogrammet i samordning med genomförandet av den nationella handlingsplanen för grundläg- gande och mänskliga rättigheter och de nationella riktlinjerna för mediefostran. 31 Riksdagen (2017a, 2017b). 32 T.ex. Riksdagen (2020, 2021, 2022). 33 Utbildningsstyrelsen (2021). 34 Med multilitteracitet avses en förmåga att smidigt läsa, förstå och tolka olika texter samt att framställa och bedöma dessa. Begreppet baserar sig på en bred tolkning av vad som utgör en text: multimodala texter kan vara skrivna eller talade eller innehålla grafer, symboler, bilder eller ljud eller kombinationer av dessa i kombination med sta- tiska eller rörliga bilder. De texter som omger eleven är allt oftare digitala. Texterna är hela tiden tillgängliga på grund av smarta enheter och snabb dataöverföring. Multi- litteracitet är en kombination av olika textfärdigheter som utvecklar den kritiska och kulturella läskunnigheten och som hjälper eleven att behärska textvärlden. Multilitte- racitet omfattar också användning av språket och textfärdigheterna inom olika ämnes- områden. (Källa: oph.fi) 22 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 5 Vi stärker kontinuiteten i demokrati- och människorättsfostran mellan olika skolstadier, från småbarnspedagogiken till andra sta- diet och i det fria bildningsarbetet i enlighet med principerna för livslångt lärande, och, i fråga om demokrati- och människorätts- fostran på nationell nivå, intensifierar samarbetet, samordningen och uppföljningen samt kopplingarna till multilitteracitet, inklu- sive mediefostran. Viktiga åtgärder är att förbättra samordningen och uppföljningen av den nationella utvecklingen av demokrati- och människorättsfostran i samarbete och växelverkan med centrala aktö- rer, såsom Lärarutbildningsforumet, universitet och yrkeshögskolor, Utbildningsstyrelsen och aktörer inom det fria bildningsarbetet samt att ta fram mätbara uppföljningsdata om hur de mål som ställts upp i grunderna för planen för småbarnspedagogik, grunderna för läropla- nen och examensgrunderna i fråga om demokrati- och människorätts- fostran fullföljs inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Målsatt riktlinje 6 Vi förbättrar nationellt kvaliteten på och tillgången till god praxis, undervisningsmaterial och undervisningsmetoder när det gäller demokrati- och människorättsfostran. Viktiga åtgärder är att skala upp och nationellt sprida befintlig god praxis och befintliga metoder och material av god kvalitet inom undervisningen från småbarnspe- dagogiken till andra stadiet och inom det fria bildningsarbetet samt att ta fram alternativ och lösningar för det praktiska genomförandet av demokrati- och människorättsfostran i samarbete och växelverkan med centrala berörda grupper, såsom allmänna bibliotek, civilsamhällesor- ganisationer, föräldrar och andra aktörer i närmiljön. 23 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 7 Vi stärker kunskaperna och färdigheterna i fråga om demokrati hos personer som deltar i civiltjänstutbildning, integrationsutbild- ning, flerspråkig samhällsorientering och beväringstjänst. Viktiga åtgärder är att granska läroplanerna och deras innehåll inom civil- tjänstutbildningen, inom integrationsutbildningen och den flersprå- kiga samhällsorienteringen samt inom beväringstjänsten utifrån ett perspektiv som betonar demokrati och delaktighet. 3.4 Vi stärker en kultur av god diskussion och utbyte av åsikter i samhället I Europarådets rekommendation från 2023 om deliberativ demokrati35, även kal�- lat samtalsdemokrati, uppmanas medlemsländernas regeringar att vid sidan om den representativa demokratin och som stöd för beslutsfattandet införa olika meto- der för deliberativ demokrati, såsom medborgardebatter, medborgarpaneler och medborgarråd. I rekommendationen anges också principer för genomförandet av deliberativ demokrati, vilka bland annat gäller den rättsliga ramen, tydlighet i fråga om uppdrag och planering, ansvarsskyldighet och kompetent facilitering. I FN:s och Europarådets rekommendationer till Finland36 betonas dessutom sta- tens och de ledande politikernas roll i att skapa en positiv diskussionskultur och stärka dialogen mellan olika befolkningsgrupper. I det internationella manifestet om utveckling av folkbibliotek37, det vill säga allmänna bibliotek, betonas bibliote- kens centrala roll bland annat med tanke på informationsutbytet och främjandet av medborgaraktivitet. Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi publicerade år 2021 policy- rekommendationer38 för projekt som finansieras av rådet. I rekommendationerna betonas att «för att förhindra polarisering måste olika människor och grupper föras samman för att lyssna på varandra i ett konstruktivt och respektfullt klimat”. Som 35 Europarådet (2023a). 36 Förenta nationerna (FN)(2017), Europarådet (2019), Förenta nationerna (FN) (2023). 37 Krass & al. (2022). 38 Värttö, M. & al. (2021). 24 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 lösningar för att förebygga polarisering och förbättra diskussionskulturen föreslås medborgardiskussioner, samarbetsmetoder och medlande journalistik. Även Sitra har betonat att det i samhälleliga utmaningar och spända situationer är särskilt vik- tigt att skapa utrymme för dialog och deliberativ diskussion39. Det är viktigt att redan som barn lära sig att delta i en konstruktiv diskussionskultur och respektera olika åsikter. Enligt Europarådets referensram för kompetenser för demokratisk kultur40 är en av utbildningssystemens, läroanstalternas och högskolor- nas centrala uppgifter att förbereda eleverna för ett demokratiskt medborgarskap. Enligt referensramen är viktiga demokratiska färdigheter bland annat förmåga att lyssna och observera, empati, samarbetsförmåga och förmåga att lösa konflikter. I de samrådsmöten som ordnades under beredningen av demokratiprogrammet efterlyste barn och unga en direkt dialog med beslutsfattarna. De unga önskar att beslutsfattare skulle diskutera direkt med dem till exempel genom skolbesök eller olika evenemang. Detta skulle hjälpa unga att uttrycka sina tankar och känna sig viktiga.41 I fråga om detta tema planeras och genomförs åtgärderna i demokratiprogrammet i samordning med genomförandet av statsrådets handlingsprogram Ny fart på arbe- tet för likabehandling i Finland. 39 A lhanen, K. & Henttonen, E. (2022). 40 Europarådet (2018a). 41 Justitieministeriet (2024d). 25 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 8 Vi förbättrar möjligheter för att delta, påverka och föra dialog via flera kanaler med beaktande av förutsättningarna att delta för olika regioner och olika befolkningsgrupper, särskilt barn och unga i utsatt ställning och urfolket samerna. Viktiga åtgärder är att ta fram och testa nya riksomfattande metoder och strukturer för att delta och påverka, att etablera befintliga strukturer för deltagande, att stärka de allmänna bibliotekens roll som en del av den civilsamhälle- liga dialogen, att göra digitala kanaler för påverkan mera barn- och ungdomsvänliga och förbättra kännedomen om dessa kanaler samt att stärka lösningsorienterade partnerskap mellan förvaltningen och olika medborgaraktörer, i synnerhet för att nå befolkningsgrupper i utsatt ställning och öka dialogen vid beslutsfattande som rör dessa grupper. Målsatt riktlinje 9 Vi stöder utvecklingen av modeller för deliberativ demokrati42 och införandet av dialogmetoder i beslutsprocesserna på olika för- valtningsnivåer. Viktiga åtgärder är att ta i bruk till exempel medbor- garråd eller medborgarpaneler samt dialogmetoder i beredningen av statsrådets strategiska riktlinjer och som en del av befintliga kanaler för hörande och deltagande, att vidareutveckla modellen för nationella dialoger, att genomföra dialoger och bättre utnyttja resultaten från dessa, att på nationell nivå sprida god praxis och goda metoder för dia- logsamtal som har tagits fram på lokal och regional nivå samt att upp- muntra riksdagen, välfärdsområdena och kommunerna att använda deliberativ demokrati till stöd för sitt beslutsfattande. 42 Deliberativ demorati avser beslutsfattande där medborgarna deltar i en djupgående diskussion innan beslut fattas. Målet är att ta fram välgrundade åsikter och minska den politiska polariseringen. Se t.ex. sitra.fi; Setälä & al. (2022). 26 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 3.5 Vi utvecklar lokalförvaltningen och säkerställer att närdemokratin förverkligas Europarådet har rekommenderat att medlemsländerna bör förbättra sina rättsliga ramar för lokalt deltagande och säkerställa att nationella lagar och förordningar gör det möjligt för lokala och regionala myndigheter att använda ett brett urval av metoder för deltagande.43 Inom forskningsprojektet för deltagande i långsiktigt beslutsfattande (Participa- tion in Long-Term Decision-Making, PALO), som finansierades av rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi, utarbetades år 2019 politiska rekommendationer som betonar att man genom att erbjuda nya kanaler för deltagande kan öka kom- muninvånarnas upplevelse av att beslutsfattandet är rättvist. Deltagande i besluts- fattandet stärker också invånarnas demokratiska färdigheter och förståelse för komplexiteten i beslutsfattandet. På lokal nivå har det konstaterats att möjlighe- terna att delta och påverka också har samband med ett förtroende för det politiska systemet och en positiv uppfattning om de egna möjligheterna att påverka.44 Välfärdsområdenas strukturer bör stödja mångsidiga och inspirerande sätt att påverka. Alla borde ha möjlighet att delta i beslutsfattandet på ett sätt som passar dem själva45. Detta förutsätter att man beaktar olika målgruppers behov när man utformar sätten att delta. En stor del av finländarna vill delta på ett enkelt och smi- digt sätt med hjälp av mobila enheter. Därför är det viktigt att identifiera sådana ämnen som lämpar sig för lätt påverkan och ta i bruk smidiga verktyg för digitalt deltagande. För att vara effektivt måste deltagandet dock vara kopplat till beslutsfattandet och beredningen av det, som en del av kommunernas och välfärdsområdenas proces- ser. Detta förutsätter bland annat att deltagandet sker vid rätt tidpunkt och att det finns tillräckligt med information om det ärende som behandlas. En viktig utgångs- punkt är att deltagandet bör inriktas på frågor som är viktiga till sitt innehåll. Detta ökar både motivationen att delta och betydelsen av deltagandets resultat. 43 Till exempel Europarådet (2018b). 44 Rapeli, L.; Jäske, M.; Värttö, M. och Kulha, K. (2019). 45 Jämsén, P., Kaartinen, J., Westinen, J., Turja, T. (2022). 27 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Demokrati är inte bara ett politiskt system utan också ett sätt att leva som kan för- stärkas i varje aspekt av det dagliga livet. De offentliga tjänsterna ska ge allmän- heten upplevelsen av ett samhälle där allas angelägenheter är viktiga och där man löser situationer tillsammans, samtidigt som man respekterar och lyssnar på samt- liga parter. Målsatt riktlinje 10 Vi följer upp och främjar förverkligandet av invånarnas, service- användarnas och civilsamhällesorganisationernas möjligheter att delta och påverka i välfärdsområdena och kommunerna. Viktiga åtgärder är att bedöma välfärdsområdesreformens konsekvenser för invånarnas, serviceanvändarnas och civilsamhällesorganisationernas faktiska möjligheter att delta och påverka i kommunerna och välfärds- områdena samt för den regionala jämlikheten, att utveckla den regio- nala och lokala demokratin och att främja möjligheterna att delta och påverka i samarbete med olika aktörer. Målsatt riktlinje 11 Vi stöder perspektivet om demokrati och delaktighet som en del av ledningen och beslutsfattandet inom regional- och lokalför- valtningen. Viktiga åtgärder är att förtydliga kontaktytorna mellan välfärdsområdena och kommunerna samt arbetsfördelningen mellan ministerierna när det gäller att främja regional och lokal demokrati och delaktighet, att se på invånarnas, serviceanvändarnas och civilsamhäl- lesorganisationernas deltagande som en lednings- och förvaltnings- fråga och som en del av beslutsfattandet, att utreda kännedomen om och användningen och utvecklingen av begäran om information och invånar- och välfärdsområdesinitiativet samt att stärka kunskaperna om demokrati vid offentliga organisationer, till exempel inom tjäns- terna, ledningen och beslutsfattandet. 28 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 3.6 Vi utvecklar den nationella demokratipolitiken I Europeiska kommissionens rekommendation från 202346 rekommenderas med- lemsländerna ta fram ett allmänt ramverk för medborgares och civilsamhäl- lesorganisationers faktiska delaktighet, som gör det möjligt för medborgare och civilsamhällesaktörer att delta i politiska beslutsprocesser. I rekommendationen betonas vikten av att trygga medborgarnas och civilsamhällesorganisationernas verksamhetsförutsättningar och möjligheter att delta på lika villkor, stödja underre- presenterade gruppers delaktighet, utveckla kommunikationen om beslutsproces- serna samt regelbundet utvärdera det rekommenderade ramverket för delaktighet. År 2014 lämnade statsrådet en demokratipolitisk redogörelse47 som utgick från en omfattande demokratipolitisk utvärdering. Riksdagens grundlagsutskott beto- nade i sitt betänkande från 201448 och i sitt utlåtande från 201749 vikten av att föra en bred debatt om demokratins tillstånd och utvecklingsbehov i Finland samt av att bedriva demokratiforskning, inte bara när det gäller att skapa en överblick över demokratins tillstånd och de problem demokratin möter, utan också när det gäller att utveckla demokratipolitiska åtgärder och utreda hur de fungerar. I fråga om detta tema planeras och genomförs åtgärderna i demokratiprogrammet i samordning med genomförandet av strategin för civilsamhällesorganisationer. Som ett led i genomförandet av strategin förs en visionär diskussion om samver- kan mellan förvaltningen och civilsamhällesorganisationer samt om civilsamhäl- lesorganisationernas betydelse för den finländska demokratin under de kommande årtiondena. 46 Europeiska kommissionen (2023b). 47 Justitieministeriet (2014). 48 Riksdagen (2014). 49 Riksdagen (2017b). 29 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 12 Vi fortsätter att konsekvent utveckla den nationella demokrati- politiken utifrån en syn på demokratin där de grundläggande och mänskliga rättigheterna, yttrandefriheten, rättsstatsprincipen, god förvaltning, befolkningens delaktighet, ett autonomt civil- samhälle och utrotandet av korruption är viktiga demokratiska element som är beroende av varandra. Viktiga åtgärder är att sam- ordna demokratipolitiken på ett mer effektivt och systematiskt sätt i förhållande till exempelvis de politikåtgärder som rör förvaltning, infor- mation, media och teknik samt att samarbeta med den akademiska forskningen för att stärka kunskapsbasen och det kunskapsbaserade beslutsfattandet inom demokratipolitiken. Målsatt riktlinje 13 Vi stärker utvärderingen, uppföljningen och transparensen i fråga om effekterna av den nationella demokratipolitiken och åtgär- derna för att främja demokratin. Viktiga åtgärder är att utveckla det nationella arbetet med demokratiindikatorer och att delta i arbe- tet med att utvärdera eller granska demokratins tillstånd i Finland i samarbete med den vetenskapliga forskningen, civilsamhällesorga- nisationerna och andra centrala berörda grupper samt att informera om regeringens demokratipolitiska åtgärder och deras effekter på ett öppet, tillgängligt och transparent sätt. 3.7 Vi främjar demokratin i Europeiska unionen och internationellt Enligt 1 § i grundlagen deltar Finland i internationellt samarbete i syfte att säker- ställa fred och mänskliga rättigheter samt i syfte att utveckla samhället. Avdelning II i fördraget om Europeiska unionen innehåller bestämmelser om demokratiska prin- ciper. I dessa principer fastställs bland annat att unionen i all sin verksamhet ska respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare, att unionens sätt 30 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 att fungera ska bygga på representativ demokrati, att medborgarna ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet och att varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. I Europeiska unionens stadga om de grundläg- gande rättigheterna bekräftas att unionen bygger på de grundläggande rättighe- terna, den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Att skydda och försvara demokratin och stödja frivilligverksamhet har under de senaste åren varit ett centralt element i Europeiska kommissionens verksamhet50. För att främja medborgarnas deltagande tänker kommissionen ordna europeiska medborgarpaneler och intensifiera samarbetet med civilsamhällesorganisatio- nerna. Även EU-finansiering har riktats till att främja demokrati. Europeiska unio- nens utvidgningsprocess uppmuntrar till demokratiska och ekonomiska reformer i kandidatländerna och bidrar därmed till stabilitet och välstånd i Europa. Främjan- det av mänskliga rättigheter och demokrati är en princip, ett strategiskt intresse och ett mål för Europeiska unionen, även i all dess internationella verksamhet. I en värld där demokratiutvecklingen går bakåt finns det ett särskilt behov av internationella åtgärder. Även Europarådet har i allt högre grad betonat tryggandet och stärkandet av demo- kratin som ett av sina mål. Europarådets medlemsstater har förbundit sig att trygga och stärka demokratin och god förvaltning i enlighet med demokratiprinciperna i Reykjavikdeklarationen från 202351, och i Europarådets rekommendationer om utveckling av demokratin och demokratiska regeringar52 fastställs standarder för medlemsländerna. I enlighet med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse53 och redogö- relsen för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete54 base- rar sig Finlands utrikes- och säkerhetspolitik på värdebaserad realism. Målet är att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och garantera finländarnas säkerhet och välfärd. Verk- samheten grundar sig på demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, jäm- ställdhet och likvärdighet. Finland stärker det multilaterala, regelbaserade systemet och samarbetet och arbetar globalt för att stärka internationell rätt, demokratin och de mänskliga rättigheterna. 50 Europeiska kommissionen (2023c, 2023d och 2024). 51 Europarådet (2023c). 52 Europarådet (2023a). 53 Statsrådet (2024b). 54 Statsrådet (2024a). 31 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Målsatt riktlinje 14 Vi främjar demokratin och tillgodoseendet av de mänskliga rättig- heterna i Europeiska unionen och internationellt, och stärker där- med även säkerheten, stabiliteten och resiliensen. Viktiga åtgärder är att främja kontinuiteten i demokratiåtgärderna, utvecklingen av god förvaltning och öppenhet samt fördjupandet av valsäkerhetsarbetet och det arbete som stärker demokratiernas resiliens i EU, att öka med- vetenheten om den EU-finansiering som riktats till att stödja demokra- tin och civilsamhället på nationell nivå och aktivt delta i beredningen av den kommande budgetramen, att aktivt påverka utvecklingen av Europarådets roll i demokratifrågor, att delta i initiativet Team Europe Democracy samt att strategiskt rikta anslagen för utvecklingssamar- bete till att stödja demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och ett fritt utrymme för civilsamhället, med beaktande av i synner- het av verksamheten vid så kallade balanserande eller utjämnande institutioner55. Målsatt riktlinje 15 Vi intensifierar samordningen av Finlands internationella demo- kratiarbete och uppföljningen av genomförandet av de interna- tionella rekommendationerna i fråga om demokrati på nationell nivå. Viktiga åtgärder är att inrätta ett system för samordning av inter- nationella demokratifrågor vid statsrådet och att satsa på det nationella genomförandet av de rekommendationer som lagts fram av internatio- nella tillsynsorgan och organisationer. 55 Så kallade balanserande eller utjämnande institutioner (countervailing institutions) är statliga och icke-statliga institutioner, såsom folkrörelser, människorättsorganisationer och fackförbund, som balanserar maktfördelningen mellan olika förvaltningsområden och säkerställer att de aspekter som befolkningen anser vara viktiga regelbundet och konsekvent inkluderas i beslutsfattandet. IDEA, The Global State of Democracy in 2023. Se även Mäkelä, R-M och Lindqvist, J. (2023). Demokratian tila jatkoi heikkenemistä, kansalaisten aktiivisuus herättää toivoa. Sitra Publicerad 6.11.2023. [Hämtad 2.5.2024.] https://www.sitra.fi/artikkelit/demokratian-tila-jatkoi-heikkenemista-kansalaisten-aktiivisuus-herattaa-toivoa/ https://www.sitra.fi/artikkelit/demokratian-tila-jatkoi-heikkenemista-kansalaisten-aktiivisuus-herattaa-toivoa/ 32 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 4 Beredning, genomförande och uppföljning av programmet 4.1 Tjänstemannaarbetsgruppen Justitieministeriet tillsatte i november 2023 en arbetsgrupp för att bereda och sam- ordna ett nationellt program för främjande av demokrati och delaktighet. Arbets- gruppens mandatperiod är den 13 november 2023–17 april 2027 och den har till uppgift att: 1. Bereda det nationella programmet för att främja demokrati och deltagande som fastställts i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering Avsikten är att programmet ska ges som ett principbeslut av statsrådet. 2. Samordna, följa upp och främja genomförandet av programmet i statsrådet. Arbetsgruppen följer hur de åtgärder som fastställts i programmet framskrider, sammanställer ett sammandrag av de åtgärder som vidtagits inför regeringens halvtidsöversyn och lägger fram ett förslag till behövliga ytterligare åtgärder. 3. Lägga fram andra förslag som den anser behövliga särskilt i fråga om främjande av valdeltagandet, stärkande av barns och ungas delaktighet, utvecklande av demokrati- och människorättsfostran samt stärkande av en god diskussionskultur. Arbetsgruppen består av företrädare för de olika ministerierna. Ordförande- skapet i arbetsgruppen delas mellan justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. 4.2 Tidsplan och resurser Arbetsgruppen beredde det aktuella nationella programmet för att främja demo- krati och deltagande under 2024. Demokratiprogrammet godkändes som stats- rådets principbeslut vid statsrådets allmänna sammanträde i mars 2025, och programmet genomförs 2025–2027. De viktiga åtgärder som fastställs i program- met preciseras bland annat i fråga om ansvariga aktörer och tidsplan genom genomförandeplanen, som utarbetas på våren 2025 av en tjänstemannagrupp efter att detta principbeslut av statsrådet har godkänts. 33 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Det finns inget separat anslag för genomförandet av demokratiprogrammet, utan avsikten är att åtgärderna ska genomföras med tillgängliga resurser och som tjänst- euppdrag vid ministerierna. Vid genomförandet av programmet strävar man också efter att utnyttja EU:s finansieringskällor. 4.3 Beredning, kommunikation och växelverkan Man har strävat efter att bereda demokratiprogrammet öppet, och avsikten är att genomförandet av programmet ska samordnas i nära växelverkan med centrala berörda parter. Till stöd för demokratiprogrammet utarbetas en plan för kommuni- kation och växelverkan, i vilken fastställs demokratiprogrammets huvudbudskap och berörda grupper, målen och riskerna för kommunikationen och växelverkan, indikatorerna för uppföljningen av kommunikationen och växelverkan samt de huvudsakliga kommunikationskanalerna. I planen presenteras dessutom tidsplanen för åtgärderna för kommunikation och växelverkan, åtgärderna och de ansvariga aktörerna. Planen uppdateras i takt med att genomförandet av demokratiprogram- met framskrider. Till stöd för beredningen av demokratiprogrammet genomförde justitieministeriet vid årsskiftet 2023–2024 en kartläggning av och en enkät bland berörda grupper för att utreda de berörda gruppernas vilja och möjligheter att delta i planeringen och genomförandet av programmet samt deras synpunkter på programmets prio- riteringar och förslag till åtgärder. I februari-mars 2024 ordnade justitieministeriet diskussions- och samrådsmöten för berörda grupper i syfte att precisera lägesbil- den av den finländska demokratin och diskutera utmaningar och lösningar för att utveckla demokratin i Finland. Utkastet till statsrådets principbeslut publicerades och sändes på remiss i oktober 2024 och i samband med detta ordnades samråd med barn och unga. Dessutom ordnade justitieministeriet den 30 januari 2025 på begäran av Sametinget en i 9 § i sametingslagen avsedd förhandling om demokra- tiprogrammet. Ett sammandrag av resultaten från enkäten riktad till berörda grup- per56, ett sammandrag av samråds- och diskussionsmötena57, ett sammandrag av utlåtandena58 och ett sammandrag av resultaten från samrådsmötena med barn och unga59 finns i statsrådets projektregister. 56 Justitieministeriet (2024a). 57 Justitieministeriet (2024b). 58 Justitieministeriet (2024c). 59 Justitieministeriet (2024d). 34 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 4.4 Uppföljning och utvärdering av effekterna I enlighet med sitt uppdrag följer tjänstemannaarbetsgruppen för demokratipro- grammet hur de åtgärder som fastställts i programmet framskrider, utarbetar ett sammandrag av de åtgärder som vidtagits inför regeringens halvtidsöversyn och lägger fram ett förslag till behövliga ytterligare åtgärder. I genomförandeplanen för demokratiprogrammet fastställs i den utsträckning det är möjligt indikatorer för bedömning av effekterna av varje åtgärd. Konsekvenserna av åtgärder som gäller politik och lagstiftning syns vanligen först med flera års för- dröjning. En utmaning med utvärderingen är ofta också bristen på exakta uppgif- ter om utgångsnivån och exakta uppföljningsdata. Vid sidan om enskilda åtgärder påverkas demokratins utveckling dessutom av många andra faktorer, såsom det politiska klimatet, globala utvecklingstrender samt utvecklingen av Finlands eko- nomi och diskussionsklimat. Således kan det vara svårt att bedöma vilka effekter enskilda åtgärder som fastställts i demokratiprogrammet har eller vilka direkta kon- sekvenser de har för demokratins utveckling. Som stöd för utvärderingen strävar man dock efter att använda den akademiska forsknings- och uppföljningsinforma- tion som finns tillgänglig under regeringsperioden, nationella och internationella demokratimätare samt de berörda gruppernas bedömningar av effekterna av åtgär- derna i demokratiprogrammet.60 60 Om uppföljning och utvärdering av demokratipolitiken, se t.ex. Männistö, L. (red., 2023). 35 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 K Ä L LO R Alhanen, K. & Henttonen, E. (2022). Demokratian puolustusdialogit. Kansanvallan vahvistaminen kuuluu kaikille. Sitras utredningar 222, september 2022. Boese m.fl. (2022). Autocratization Changing Nature? Democracy Report 2022. Varieties of Democracy Institute (V-Dem). Borg, Kestilä-Kekkonen & Wass (2020a). Poliittinen ilmasto elää jatkuvassa vuorova- ikutuksessa muun yhteiskunnan kanssa. Borg, Kestilä-Kekkonen & Wass (2020b). Klimatförändring i politik. Riksdagsvalsun- dersökning 2019. Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2020:5. Europaparlamentet (2021). Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om medborgardialoger och medborgarnas deltagande i EU:s beslutsfattande (2020/2201(INI)) (2022/C 99/11). Europarådet (2004). Rec(2004)13 on the participation of young people in local and regional life. Europarådet (2006). Rec(2006)1 on the role of national youth councils in youth policy development. Europarådet (2010). Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgar- skap och i mänskliga rättigheter. Antagen inom ramen för ministerkommitténs rekommendation CM/Rec (2010)7. Europarådet (2012a). CM/Rec(2012)2 on the participation of children and young people under the age of 18. Europarådet (2012b). Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec (2012)13 om säkerställande av kvalitativ utbildning. Europarådet (2016). CM/Rec(2016)7 on young people’s access to rights. Europarådet (2018a). Reference Framework of Competences for Democratic Culture (RFCDC). Europarådet (2018b). CM/Rec(2018)4 on the participation of citizens in local public life. Ersatt rekommendation CM/Rec(2001)19. Europarådet (2019). ECRI Report on Finland (fifth monitoring cycle). CRI(2019)38. European Commission against Racism and Intolerance (ECRI). Europarådet (2020). Resolution CM/ResCMN(2020)1 on the implementation of the Framework Convention for the Protection of National Minorities by Finland. Europarådet (2021). State of Democracy, Human Rights and the Rule of Law: A Democratic Renewal for Europe. https://www.coe.int/en/web/reference-framework-of-competences-for-democratic-culture/rfcdc-volumes https://www.coe.int/en/web/reference-framework-of-competences-for-democratic-culture/rfcdc-volumes 36 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Europarådet (2022). CM/Rec(2022)6 on protecting youth civil society and young people, and supporting their participation in democratic processes. Europarådet (2023a). CM/Rec(2023)6 on deliberative democracy. Europarådet (2023b). CM/Rec(2023)9 on the active political participation of national minority youth. Europarådet (2023c). Reykjavík Principles for Democracy. Europeiska kommissionen (2020). Meddelande från kommissionen till Europaparla- mentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkom- mittén om den europeiska handlingsplanen för demokrati. COM(2020) 790 final. Europeiska kommissionen (2021). Meddelande från kommissionen till Europaparla- mentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkom- mittén. EU:s strategi för barnets rättigheter. COM(2021) 142 final, 24.3.2024. Europeiska kommissionen (2023a). Kommissionens rekommendation (EU) 2023/2829 av den 12 december 2023 om inkluderande och motståndskraftiga valprocesser i unionen och förstärkning av den europeiska karaktären av val till Europaparlamentet och effektivisering av deras genomförande. Europeiska kommissionen (2023b). Kommissionens rekommendation C(2023) 8627 final av den 12 december 2023 om främjande av engagemang och fak- tisk delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer i politiska beslutsprocesser. Europeiska kommissionen (2023c). COM(2023) 630 final. Meddelande från kommis- sionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommit- tén samt regionkommittén om försvar av demokratin. Strasbourg 12.12.2023. Europeiska kommissionen (2023d). Till demokratins försvar – kommissionen vill belysa dolt utländskt inflytande. Pressmeddelande den 12 december 2023, Strasbourg. Europeiska kommissionen (2024). Europas val. Politiska riktlinjer för nästa Europe- iska kommission 2024–2029. Ursula von der Leyen, kandidat till posten som ord- förande för Europeiska kommissionen. Strasbourg den 18 juli 2024. Europeiska unionen (2018). Resolution från Europeiska unionens råd och företräda- rna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det euro- peiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C 456/01). Europeiska unionen (2023). Rådets slutsatser om utbildningens bidrag när det gäl- ler att stärka gemensamma europeiska värden och demokratiskt medborgarskap (OJ C, C/2023/1339, 29.11.2023). Freedom House (2024). Countries and Territories Förenta nationerna (FN) (2011). United Nations Declaration on Human Rights Education and Training. Resolution adopted by the General Assembly on 19 December 2011. 66/137. https://www.coe.int/en/web/steering-committee-on-democracy/10-principles-for-democracy https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202302829 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202302829 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202302829 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202302829 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=PI_COM:C(2023)8627 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=PI_COM:C(2023)8627 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=PI_COM:C(2023)8627 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=PI_COM:C(2023)8627 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/HTML/?uri=CELEX:52023DC0630 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/HTML/?uri=CELEX:52023DC0630 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/HTML/?uri=CELEX:52023DC0630 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/HTML/?uri=CELEX:52023DC0630 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_6453 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_6453 https://commission.europa.eu/priorities-2024-2029_sv https://commission.europa.eu/priorities-2024-2029_sv https://commission.europa.eu/priorities-2024-2029_sv https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/8766ee3f-8e58-11ee-8aa6-01aa75ed71a1 https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/8766ee3f-8e58-11ee-8aa6-01aa75ed71a1 https://freedomhouse.org/countries/freedom-world/scores 37 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Förenta nationerna (FN) (2015). Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development. A/RES/70/1. Förenta nationerna (FN) (2017). Concluding observations on the twenty-third periodic report of Finland. CERD/C/FIN/CO/23. Committee on the Elimination of Racial Discrimination. Förenta nationerna (FN) (2021). Concluding observations on the seventh periodic report of Finland. E/C.12/FIN/CO/7. Committee on Economic, social and Cultural Rights. Förenta nationerna (FN) (2023). Concluding observations on the combined fifth and sixth reports of Finland. CRC/C/FIN/CO/5-6. Committee on the Rights of the Child. Förenta nationerna (FN) (2024). Report of the Special Rapporteur on the right to education, Farida Shaheed, on her visit to Finland. A/HRC/56/58/Add.1. 30 April 2024. Human Rights Council, Fifty-sixth session, 18 June–12 July 2024, Agenda item 3. Gretschel, Anu (2002), Kunta nuorten osallisuusympäristönä. Nuorten ryhmän ja kunnan vuorovaikutussuhteen tarkastelu kolmen liikuntarakentamisprojektin laa- dunarvioinnin keinoin. Jyväskylä universitet. Studies in Sport, Physical Education and Health 85. Avhandling. Gretschel, Anu, Rautiainen, Matti, Vanhanen-Nuutinen, Liisa, Tarvainen, Kai (2023). Demokrati- och människorättsfostran i Finland: Lägesbild och rekommendationer för 2023. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2023:24. Grönlund, Kimmo & Wass, Hanna (2016). Det politiska deltagandets mångfald: Riks- dagsvalsundersökning 2015. Justitieministeriets publikation 28/2016. International IDEA (2023). The Global State of Democracy 2023. The New Checks and Balances. Justitieministeriet (2003). Politikprogrammet för medborgarinflytande. OM016:00/2003 Justitieministeriet (2010). Principbeslut om främjandet av demokratin i Finland. Jus- titieministeriets publikation 17/2010. Justitieministeriet (2014). Öppen delaktighet på lika villkor. Statsrådets demokra- tipolitiska redogörelse 2014. Justitieministeriets utredningar och anvisningar 14/2014. SRR 3/2014 rd. Justitieministeriet (2017). Demokratipolitiskt handlingsprogram. Justitieministeriets publikationer 7/2017. Justitieministeriet (2022). Statsrådets principbeslut om Finlands demokratipoli- tik på 2020-talet. Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2022:40. Justitieministeriet (2024a). Sidosryhmäkyselyn tulokset: Kansallinen ohjelma demokratian ja osallistumisen edistämiseksi. 31.1.2024. https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/28593583-6d23-4fe7-b99e-93b9678ddbdf/RAPORTTI_20240209123003.PDF https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/28593583-6d23-4fe7-b99e-93b9678ddbdf/RAPORTTI_20240209123003.PDF https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/28593583-6d23-4fe7-b99e-93b9678ddbdf/RAPORTTI_20240209123003.PDF 38 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Justitieministeriet (2024b). Kansallinen ohjelma demokratian ja osallistumisen edi- stämiseksi: Kevään 2024 kuulemistilaisuuksien koonti. Justitieministeriet (2024c). Sammandrag av utlåtandena: Utkast till statsrådets prin- cipbeslut om ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande (demokratiprogrammet). Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2025:6 Justitieministeriet (2024d). ”Jag och demokrati”. Sammandrag av demokratidiskus- sionerna med barn och unga i oktober-november 2024. Jämsén, P.; Kaartinen, J.; Westinen, J.; Turja, T. (2022). Demokraattiset osallistumis- mahdollisuudet Suomessa. Sitras utredningar 220. Jäntti, Anni & Kurkela, Kaisa (2021). How Municipalities Can Enhance Citizen Parti- cipation? Exploring the Views of Participants and Non-Participants. Scandinavian Journal of Public Administration 25(1): 23–42. Jäntti, Anni; Paananen, Henna; Kork, Anna-Aurora & Kurkela, Kaisa (2023). Towards Interactive Governance: Embedding Citizen Participation in Local Government. Administration & Society 1–26. Kestilä-Kekkonen, Rapeli & Söderlund (2024). Statsministerval i en tid av politisk polarisering: Riksdagsvalsundersökning 2023. Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2024:10. Krass, Ulrike; Allen, Margaret; White, Elizabeth; Cybelle Ferrari, Adriana; Brigant, Annie; Prucková, Lenka; Tarandova, Spaska; Omella i Claparols, Ester; McGuire, Claire & International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) (2022). IFLA-UNESCO Yleisen kirjaston manifesti 2022. International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Kurkela, Kaisa; Kork, Anna-Aurora; Jäntti, Anni & Paananen, Henna (2024). Citizen participation as an organisational challenge in local government. International Journal of Public Sector Management. Moilanen, Antti; Kaarttinen, Jyrki & Taneli, Matti (2021). Sivistys ja demokratia. I ver- ket: Kasvatus & Aika 15 (3–4) 2021, 28–44. Männistö, L. (red., 2023). Nationella demokratiprogrammet 2025 – Uppföljningsrap- port: Åtgärder under regeringsperioden 2019–2023 och utvärdering av effektivi- teten. Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2023:12. Nordiska ministerrådet (2024). Pohjolan vahvistaminen koulutus- ja tutkimusalu- eena. Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för utbildning, forskning och språk 2025–2030. nuoretjaosallisuus.fi/sv/. Vad är delaktighet? OECD (2022). Recommendation of the Council on Creating Better Opportunities for Young People, OECD/LEGAL/0474. OECD (2024). Facts not Fakes: Tackling Disinformation, Strengthening Information Integrity. OECD Publishing, Paris. https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/cd23bb1d-694c-4ee6-9616-eafe79963d47/RAPORTTI_20240516104517.PDF https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/cd23bb1d-694c-4ee6-9616-eafe79963d47/RAPORTTI_20240516104517.PDF https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/166107 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/166107 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/166107 https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/80ca0f3a-2b82-4d53-b5e5-8ef02f1825a6/YHTEENVETO_20241216125102.PDF https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/38c45860-33b9-4148-a834-d6f72f18cb09/80ca0f3a-2b82-4d53-b5e5-8ef02f1825a6/YHTEENVETO_20241216125102.PDF https://journal.fi/kasvatusjaaika/article/view/108971/65956 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164887 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164887 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164887 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164887 https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1907867/FULLTEXT01.pdf https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1907867/FULLTEXT01.pdf https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1907867/FULLTEXT01.pdf https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1907867/FULLTEXT01.pdf https://nuoretjaosallisuus.fi/sv/information-om-delaktighet/ 39 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Paananen, Henna; Jäntti, Anni; Haveri, Arto; Sinervo, Lotta-Maria; Sinkkonen, Johanna (2024). Iakttagelser från starten av välfärdsområdenas verksamhet och relationen till kommunerna. Mellanrapport från HALKO-projektet. Publikationsse- rie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2024:27. Rapeli, L.; Jäske, M.; Värttö, M. och Kulha, K. (2019). Aktiivinen kansalaisosallistumi- nen voi parantaa päätöksenteon laatua. Participation in Long-Term Decision-Ma- king (PALO). Policy Brief 1/2019. Riksdagen (2014). Grundlagsutskottets betänkande 3/2014. Statsrådets demokra- tipolitiska redogörelse 2014. Öppen delaktighet på lika villkor. GrUB 3/2014 rd – SRR 3/2014 rd. Riksdagen (2017a). Grundlagsutskottets utlåtande om det demokratipolitiska hand- lingsprogrammet. GrUU 46/2017 rd – EÄ 18/2017 rd. Riksdagen (2017b). Grundlagsutskottets utlåtande om den nationella handlingspla- nen för grundläggande och mänskliga rättigheter. GrUU 56/2017 rd – EÄ 17/2017 rd. Riksdagen (2020). Kulturutskottets utlåtande om regeringens proposition till riksda- gen med förslag till lagar om ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kom- munikation och av vissa lagar som har samband med den. KuU 10/2020 rd – RP 98/2020 rd. Riksdagen (2021). Kulturutskottets utlåtande om statsrådets redogörelser om den inre säkerheten. KuU 18/2021 rd – SRR 4/2021 rd. Riksdagen (2022). Kulturutskottets utlåtande om redogörelsen om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön. KuU 11/2022 rd – SRR 1/2022 rd. Riksdagen (2024). Statsrådets utredning: Finlands viktigaste mål för EU-valperioden 2024–2029. E 58/2023 rd. Ruuskanen, Petri, Jousilahti, Julia, Faehnle, Maija, Kuusikko, Kirsi, Kuittinen, Outi, Vir- tanen, Johanna, Strömberg, Lisbeth 2020. Status och framtid för det civila sam- hället i Finland under 2020-talet. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2020:47. Setälä, Maija; Kulha, Katariina; Värttö, Mikko & Taskinen, Mari (2022). Puntaroivat kansalaiskeskustelut suomalaisen demokratian vahvistajina. Participation in Long- Term Decision-Making (PALO). Policy brief 1/2022. Åbo universitet. Sinkkonen, Johanna; Jäntti, Anni; Kurkela, Kaisa; Tiensuu, Akseli (2024). Kuntien demokratiarooli muutoksessa - Vanhusneuvostojen muuttuva rooli kuntien demokratiamuutoksen heijastumana. Publikation nr 122 i serien Forskningspubli- kationer vid Stiftelsen för kommunal utveckling. sitra.fi. Försök och utbildningar inom deliberativ demokrati. [Hämtad 23.1.2025]. Statsrådet (2023). Ett starkt och engagerat Finland. Regeringsprogrammet för stats- minister Petteri Orpos regering 20.6.2023. Statsrådets kanslis publikationer 2023:58. https://www.sitra.fi/sv/projekt/forsok-och-utbildningar-inom-deliberativ-demokrati/ https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165043 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165043 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165043 40 Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2025:13 Statsrådet (2024a). Redogörelse för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete. Statsrådets kanslis publikationer 2024:37. Statsrådet (2024b). Utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse. Statsrådets kanslis publikationer 2024:33. Statsrådets kansli (2024). Finlands viktigaste mål för inflytande på EU:s strate- giska agenda och den kommande kommissionens program. Faktapromemoria EU/41/2024-VNK-1. Statsrådets kansli 17.1.2024. Säkerhetskommittén (2017). Säkerhetsstrategi för samhället. Statsrådets principbe- slut 2.11.2017. Tiensuu, Akseli & Jäntti, Anni (2023). Hyvinvointialueiden vaikuttamistoimielimet kansalaisosallistumisen kanavina. Stiftelsen för kommunal utveckling, publika- tion 62 2023. Utbildningsstyrelsen (2021). Nationella läskunnighetsstrategin 2030: Finland – värl- dens mest multilitterata land. Publikationer; Utbildningsstyrelsen, Läsrörelsen, 2021. Utrikesministeriet (2024). Finland har fått rekommendationer av kommittén för bar- nets rättigheter. Pressmeddelande, 2.6.2023. [Hämtad 27.2.2024]. Värttö, M.; Kantola, A.; Setälä, M.; Peltonen, L.; Björk, A.; Faehnle, M.; Vogta, H.; Taski- nen, M. och Korhonen-Kurki, K. (2021). Suomalaisen demokratian kipukohdat – ja niiden ratkaisumahdollisuudet. Strateginen tutkimus, politiikkasuositus 9/2021. World Justice Project (2023). Rule of Law Index. Rankings. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165758 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165758 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165722 https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/nationella_laskunnighetsstrategin_2030_0.pdf https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/nationella_laskunnighetsstrategin_2030_0.pdf https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/nationella_laskunnighetsstrategin_2030_0.pdf https://um.fi/aktuellt/-/asset_publisher/gc654PySnjTX/content/suomelle-suosituksia-yk-n-lapsen-oikeuksien-komitealta/35732 https://um.fi/aktuellt/-/asset_publisher/gc654PySnjTX/content/suomelle-suosituksia-yk-n-lapsen-oikeuksien-komitealta/35732 https://worldjusticeproject.org/rule-of-law-index/global/2023/Finland https://worldjusticeproject.org/rule-of-law-index/global/2023/Finland ISSN 2490-1172 (PDF) ISBN 978-952-400-353-7 (PDF) Oikeusministeriö PL 25 00023 Valti oneuvosto www.oikeusministerio.fi Justi ti eministeriet PB 25 00023 Statsrådet www.justi ti eministeriet.fi Nationellt program för att främja demokrati och deltagande. Statsrådets principbeslut Presentationsblad Kuvailulehti Description sheet Innehåll 1 Inledning 2 Lägesbild 3 De viktigaste riktlinjerna och åtgärderna för att främja demokrati och deltagande 2025–2027 3.1 Vi främjar valdeltagandet 3.2 Vi stärker barns och ungas delaktighet 3.3 Vi utvecklar god praxis inom demokrati- och människorättsfostran 3.4 Vi stärker en kultur av god diskussion och utbyte av åsikter i samhället 3.5 Vi utvecklar lokalförvaltningen och säkerställer att närdemokratin förverkligas 3.6 Vi utvecklar den nationella demokratipolitiken 3.7 Vi främjar demokratin i Europeiska unionen och internationellt 4 Beredning, genomförande och uppföljning av programmet 4.1 Tjänstemannaarbetsgruppen 4.2 Tidsplan och resurser 4.3 Beredning, kommunikation och växelverkan 4.4 Uppföljning och utvärdering av effekterna Källor