Svenskt lagspråk i Finland Slaf – Ruotsinkielinen lakikieli Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 SNELLMANSGATAN 1, HELSINGFORS PB 23, 00023 STATSRÅDET tfn 0295 16001 info.vnk@gov.fi vnk.fi/sv ISBN pdf: 978-952-383-051-6 ISBN tryckt: 978-952-383-067-7 ISSN pdf: 2490-1164 ISSN tryckt: 2490-0796 Svenskt lagspråk i Finland Slaf Ruotsinkielinen lakikieli S TAT S R Å D E T S K A N S L I S P U B L I K AT I O N E R 2 0 2 3 : 1 7 Svenskt lagspråk i Finland Slaf Ruotsinkielinen lakikieli Statsrådets kansli Helsingfors 2023 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Statsrådets kansli Upphovsrättslag (404/1961) 9 § Verk utan upphovsrättsskydd ISBN pdf: 978-952-383-051-6 ISSN pdf: 2490-1164 ISBN tryckt: 978-952-383-067-7 ISSN tryckt: 2490-0796 Layout: Statsrådets förvaltningsenhet, publikationsverksamheten Helsingfors 2023 Tryckeri: Grano Oy, 2023 Julkaisujen jakelu Distribution av publikationer Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto Publikations- arkivet Valto julkaisut.valtioneuvosto.fi SV ANENMÄRKET 4041 0955 Trycksak https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/ Presentationsblad 19.12.2023 Svenskt lagspråk i Finland Slaf Ruotsinkielinen lakikieli Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Utgivare Statsrådets kansli Utarbetad av Statsrådets svenska språknämnd Språk svenska Sidantal 439 Referat I handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) redogörs det för hur lagar och andra författningar blir till samt för viktiga källor och hjälpmedel vid översättning av dem från finska till svenska. Slaf behandlar också språkriktighetsfrågor och skrivregler samt modenisering av ålderdomliga ord och fraser. Handboken innehåller förteckningar över bl.a. myndigheter och EU-institutioner samt en finsk-svensk ordlista med klassiska fallgropar och ord och uttryck som är svåra att hitta i andra källor. Slaf tar också upp terminologiska och lagtekniska frågor, hänvisningsteknik, rubriker och standardfraser i propositioner samt författningars ingresser ur ett översättarperspektiv. Nyckelord lagspråk, översättning, regeringspropositioner, lagstiftningsprocess ISBN PDF 978-952-383-051-6 ISSN PDF 2490-1164 ISBN tryckt 978-952-383-067-7 ISSN tryckt 2490-0796 URN-adress https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-051-6 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-051-6 Kuvailulehti 19.12.2023 Svenskt lagspråk i Finland Slaf Ruotsinkielinen lakikieli Valtioneuvoston kanslian julkaisuja 2023:17 Julkaisija Valtioneuvoston kanslia Yhteisötekijä Valtioneuvoston ruotsinkielen lautakunta Kieli ruotsi Sivumäärä 439 Tiivistelmä Käsikirjassa Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) kuvaillaan, miten lait ja muut säädökset syntyvät, sekä esitellään tärkeimpiä kääntämisen lähteitä ja apuvälineitä. Slafissa käsitellään myös oikeakielisyyskysymyksiä ja oikeinkirjoitusta sekä keinoja vanhah tavien sanojen ja fraasien nykyaikaistamiseksi. Lisäksi käsikirja sisältää kaksikieliset luettelot kansallisista viranomaisista ja EU:n toimielimistä sekä suomi-ruotsi-sanaston, jossa esitellään perinteisiä kääntämisen sudenkuoppia ja sellaisia sanoja ja ilmauksia joita on vaikea löytää muista lähteistä. Slaf käsitelee kääntäjän näkökulmasta myös terminologisia ja lakiteknisiä kysymyksiä, viittaus tekniikkaa, hallituksen esitysten otsikoita ja standardilauseita sekä säädösten johtolauseita. Asiasanat lakikieli, kääntäminen, hallituksen esitykset, lainsäädäntöprosessi ISBN PDF 978-952-383-051-6 ISSN PDF 2490-1164 ISBN painettu 978-952-383-067-7 ISSN painettu 2490-0796 Julkaisun osoite https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-051-6 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-051-6 Innehåll Ärende Svenskt lagspråk i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Asia Ruotsinkielinen lakikieli. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Förkortningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 1 Allmänt om handboken och andra hjälpmedel.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.1 Handbokens syfte.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.2 Författningar och regelverk i tryckt och digital form.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.2.1 Finlands författningssamling och andra regelverk.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.2.2 Finlex.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1.2.3 Andra digitala hjälpmedel.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 1.2.4 Hur man hittar rätt i lagstiftningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 1.3 Ordböcker, handböcker och språkhjälp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 1.4 Språkvårds- och terminologiorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 2 Lagar och andra författningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.1 Begreppen författning och lagstiftning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.2 Lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.3 Förordningar och andra rättsregler.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.4 Författningarnas struktur.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.5 Hur en lag kommer till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2.6 Bestämmelser om språket.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 2.7 Publicering och ikraftträdande.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 2.8 Europeiska unionens lagstiftning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 2.8.1 Terminologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 2.8.2 EU-rätten och EU:s rättsakter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.8.3 EU-rättsakternas uppbyggnad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 3 Det svenska lagspråket och principer för översättning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.1 Det svenska lagspråkets utveckling.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.1.1 Utvecklingen och nuläget i Sverige.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.1.2 Utvecklingen och nuläget i Finland.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 3.2 Principer för modernt svenskt lagspråk.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 3.2.1 Nya författningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 3.2.2 Ändring av författningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 3.3 Finlandismer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 3.3.1 Officiella finlandismer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 3.3.2 Finlandismer som ska undvikas i lagtext.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 3.4 Arbetet för en enhetligare och modernare terminologi i lagstiftningen.. . . . . . . . . . . . . 46 3.5 Särskilda termproblem i EU-relaterade texter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 4 Språkriktighetsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 4.1 Substantivformer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 4.1.1 Substantiv på -ande och -ende.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 4.1.2 Böjning av vissa andra substantiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 4.2 Verb och verbformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.2.1 Kortformer av verb.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.2.2 Böjning av vissa verb.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 4.2.3 Användning av ska, får, kan och andra modala hjälpverb. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 4.2.4 Fast och löst sammansatta verb.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 4.3 Subjektsregeln.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 4.4 Bestämningar till substantiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 4.4.1 Framförställda bestämningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 4.4.2 Efterställda bestämningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 4.5 Nakna substantiv .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 4.6 Bestämd och obestämd form.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 4.6.1 Artikel eller räkneord?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.7 Överanvändning av verbalsubstantiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.8 Villkorssatser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 4.9 Ordföljd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 4.9.1 Huvudsatsordföljd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.9.2 Tunga led först eller sist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.9.3 Bisatsordföljd.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.9.4 Ord och uttryck som hör ihop.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 4.10 Prepositioner och prepositionsliknande uttryck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 4.10.1 Användning av vissa prepositioner.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 4.10.2 Ingen preposition.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 4.10.3 Sammansatta prepositioner på där-, här- och var-.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 4.11 Tidsperioder och andra tidsuttryck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 4.12 Vissa ord, ordformer och uttryck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 4.13 Översättning av finskans genitiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 4.13.1 Genitivkedjor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 4.13.2 Finskpåverkad användning av genitiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 4.13.3 Gruppgenitiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 4.13.4 Genitivformer i vissa tjänstebeteckningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 4.14 Översättning av finskans konditionalis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 4.14.1 Motiveringstext i regeringspropositioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 4.14.2 Finskans ”jotta”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 4.14.3 Verbformer i villkorssatser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 4.15 Citat och referat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 4.16 Att skriva könsneutralt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 4.16.1 Adjektivets a- och e-former. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 4.16.2 Könsneutrala yrkesbeteckningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 5 Skrivregler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 5.1 Kommatering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 5.1.1 Vid bisatser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 5.1.2 Vid villkorssatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 5.2 Förkortningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 5.2.1 Förkortningar i lagtext.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 5.2.2 Förkortningar i motiveringstext.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 5.2.3 Användning av punkt och andra skiljetecken vid förkortningar.. . . . . . . . . . . . . . . . 96 5.3 Särskrivning och hopskrivning av vissa uttryck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 5.4 Bokstavsordning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.5 Skiljetecken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.5.1 Punkt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.5.2 Semikolon och kolon.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.5.3 Parenteser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.5.4 Tankstreck och bindestreck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 5.5.5 Snedstreck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 5.6 Citat och citattecken.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 5.7 Tidsuttryck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 5.8 Sifferuttryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 5.9 Specialtecken.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 5.10 Stavning och böjning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 6 Modernisering av ord och fraser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 7 Terminologiska och lagtekniska frågor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 7.1 Termer och terminologisk konsekvens. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 7.1.1 Kravet på terminologisk enhetlighet och konsekvens.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 7.1.2 Terminologin i förordningar och myndighetsföreskrifter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 7.1.3 Terminologin i nationell lagstiftning som har anknytning till EU-rättsakter.. . . . 117 7.1.4 Termarbetet vid översättning av författningstext.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 7.2 Principer för termbyten i författningstext.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 7.3 Ingressen och informationen i den.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 7.4 Parallelltexten och informationen i den. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 7.5 Punktuppställningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 7.5.1 Nya punktuppställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 7.5.2 Punktuppställningar som ändras endast delvis.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 7.6 Språkliga ändringar enbart i den svenska eller i den finska texten.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 8 Namn och namnanvändning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 8.1 Ortnamn.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 8.1.1 Svenska namn på inhemska orter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 8.1.2 Svenska namn på stater.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 8.1.3 Svenska namn på delstater, städer m.m. i utlandet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 8.1.4 Områden i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 8.2 Myndigheter och andra aktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 8.2.1 Stor eller liten bokstav?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 8.2.2 Myndighetsförteckning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 8.2.3 Regionförvaltningsmyndigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 8.2.4 Välfärdsområden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 8.3 Universitet och yrkeshögskolor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 8.4 Integrationen i Europa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 8.4.1 EU och EG.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 8.4.2 EES.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 8.5 Vissa andra internationella organisationer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 8.6 Företag och registrerade föreningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 9 Rubriker, titlar och hänvisningsteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 9.1 Ettordsrubriker och flerordsrubriker.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 9.2 Principer vid benämning av nya lagar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 9.3 Rubriker vid ändring av lagar och förordningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 9.4 Hur man hänvisar till lagar och andra författningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 9.4.1 Skrivsätt, kortformer och förkortningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 9.4.2 Hänvisning när datum anges. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 9.4.3 Hänvisning när författningsnumret anges.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 9.4.4 Hänvisning till kapitel, paragrafer, moment och punkter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 9.4.5 ”Edellä” och ”jäljempänä”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 9.4.6 ”Tämä laki” och ”mainittu laki”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 9.4.7 ”Muussa laissa”, ”muualla”, ”toisin”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 9.4.8 ”Mainittu”, ”tarkoitettu”, ”säädetty”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 9.4.9 Genus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 9.4.10 Tempus och ordföljd.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 9.5 EU:s rättsakter och domar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 9.5.1 Rättsakternas titlar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 9.5.2 Hänvisning till rättsakter och deras bilagor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 9.5.3 Hänvisning till EU-domstolens rättsfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 9.6 Hänvisning till internationella fördrag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 10 Rubriker och standardfraser i propositioner.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 10.1 Propositionens rubrik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 10.2 Standardrubriker i motiveringstexten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 10.2.1 Grundläggande struktur för propositioner.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 10.2.2 Struktur för EU-relaterade propositioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 10.2.3 Struktur för fördragspropositioner.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 10.2.4 Rubriker som kan förekomma i propositionernas konsekvensbedömningar.. . . 200 10.3 Standardfraser i motiveringstext.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 10.3.1 Propositionens huvudsakliga innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 10.3.2 Beredningen av propositionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 10.3.3 Närmare bestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 10.3.4 Ikraftträdande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 10.3.5 Lagstiftningsordning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 10.4 Standarduttryck i lagtext. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 10.4.1 Inledande bestämmelser och vissa hänvisningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 10.4.2 Bemyndiganden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 10.4.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 11 Författningarnas ingresser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 11.1 Lagingresser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 11.2 Förordningsingresser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 12 Finsk-svensk ordlista.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 389 Skriftliga källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 389 Elektroniska källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 390 Register.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 396 10 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Ärende S V E N S K T L AG S P R Å K I F I N L A N D Statsrådets kansli har beslutat att utfärda bifogade anvisning (Svenskt lagspråk i Finland, Slaf ) om det svenska lagspråket. Anvisningen syftar i första hand till att samordna användningen av uttryck och termer i det svenska författningsspråket. Slaf har utarbetats under ledning av Statsrådets svenska språknämnd. Nämnden hör till statsrådets kanslis ansvarsområde. Bestämmelser om nämndens uppgifter och arbetsmetoder finns i statsrådets förordning om statsrådets svenska språknämnd (1037/2000). Nämnden är samordnande organ i frågor som gäller de statliga myndigheternas svenska språk- bruk och den har till uppgift att arbeta för ett klart och begripligt svenskt lag- och förvaltningsspråk i Finland. Helsingfors den 24 oktober 2023 Statsminister Petteri Orpo Understatssekreterare Timo Lankinen 11 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Asia R U OT S I N K I E L I N E N L A K I K I E L I Valtioneuvoston kanslia on tekemällään päätöksellä antanut liitteen mukaisen ohjeen (Svenskt lagspråk i Finland, Slaf ) ruotsinkielisen laki- kielen käytöstä. Ohjeen ensisijaisena tarkoituksena on yhdenmukaistaa ruotsinkielisessä säädöskielessä esiintyvien ilmaisujen ja termien käyttöä. Slaf on valmisteltu valtioneuvoston kanslian toimialaan kuuluvan Valtio- neuvoston ruotsin kielen lautakunnan johdolla. Lautakunnan tehtävistä ja toiminnasta säädetään valtioneuvoston asetuksessa valtioneuvoston ruotsin kielen lautakunnasta (1037/2000). Lautakunta toimii koordinoi- vana elimenä valtion viranomaisten ruotsin kielen käyttöä koskevissa kysymyksissä. Lautakunnan tehtävänä on edistää Suomessa käytettävän laki- ja hallintoruotsin selkeyttä ja ymmärrettävyyttä. Helsingissä 24. lokakuuta 2023 Pääministeri Petteri Orpo Alivaltiosihteeri Timo Lankinen 12 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 F Ö R O R D Denna anvisning, Svenskt lagspråk i Finland (Slaf), kompletterar i fråga om de svenska lagtexterna handböckerna Lainkirjoittajan opas, Anvisningar för utarbetande av regerings- propositioner och andra instruktioner för lagberedare som getts ut av justitieministeriet. Slaf finns i pdf-format i statsrådets publikationsarkiv Valto på adressen https://urn.fi/ URN:ISBN:978-952-383-051-6 och bland publikationerna i Finlex på adressen http://julkaisut.finlex.fi/. Svenskt lagspråk i Finland riktar sig i första hand till dem som bereder, skriver och översät- ter förslag till lagar och andra författningar och till dem som ansvarar för och producerar svenska myndighetstexter inom statsförvaltningen. Slaf är också en utmärkt handbok för andra som skriver och översätter texter med anknytning till lag och förvaltning. Denna handbok ersätter 2017 års anvisning med samma namn (Statsrådets kanslis publi- kationsserie 1/2017). Den har utarbetats under ledning av Statsrådets svenska språk- nämnd och bygger på 2017 års anvisning samt på de tidigare upplagor som Statsrådets svenska språknämnd gett ut. Materialet har utarbetats i en arbetsgrupp med följande medlemmar: Marina Andersson (specialsakkunnig, statsrådets kansli), Pamela Andersson (specialsakkunnig, statsrådets kansli), Monika Arnö (sakkunnig, statsrådets kansli), Mia Falk (myndighetsspråkvårdare, Institutet för de inhemska språken), Kitty Fogelholm (specialsakkunnig, statsrådets kansli), Solveig Forsbacka (plenarråd, riksdagen), Maria Fremer (språkvårdare), Anna Gref (special- sakkunnig, statsrådets kansli), Heidi Gräsbeck (sakkunnig, statsrådets kansli), Anna Maria Gustafsson (ledande språkvårdare, Institutet för de inhemska språken), Katri Hautamäki (lagstiftningsråd, justitieministeriet), Susanna Karjalainen (ledande sakkunnig, statsrådets kansli), Angelica Lindqvist (specialsakkunnig, justitieministeriet), Elin Lundsten (special- sakkunnig, statsrådets kansli), Ann-Marie Malmsten (lagstiftningsråd, justitieministeriet), Nina Nissas (specialsakkunnig, statsrådets kansli), Anton Norrback (gruppchef, statsrådets kansli), Diana Nyberg (specialsakkunnig, statsrådets kansli), Eva Orava (gruppchef, statsrå- dets kansli), Hanna Packalén (translator, riksdagen), Ida Söderlund (specialsakkunnig, stats- rådets kansli), Anneli Tahvanainen (lagstiftningsråd, statsrådets kansli) och Pia Westerberg (specialsakkunnig, statsrådets kansli). Ett stort antal andra sakkunniga har också bidragit till innehållet. http://lainkirjoittaja.finlex.fi/ http://helo.finlex.fi/sv/ http://helo.finlex.fi/sv/ https://julkaisut.valtioneuvosto.fi https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-051-6 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-051-6 http://julkaisut.finlex.fi/ 13 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Lagspråket är liksom allmänspråket föremål för ständig utveckling. Statsrådets svenska språknämnd följer fortlöpande denna utveckling och ger vid behov rekommendationer som kompletterar innehållet i Slaf. Rekommendationerna publiceras i nämndens informations- blad Språkråd (vnk.fi/sv/informationsbladet-sprakrad). Statsrådets svenska språknämnd tar gärna emot kommentarer och språkfrågor per e-post (spraknamnden.vnk@gov.fi). http://vnk.fi/sv/informationsbladet-sprakrad mailto:spraknamnden.vnk@gov.fi 14 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 F Ö R KO R T N I N G A R best. = bestämd (form) bl.a. = bland annat dvs. = det vill säga e.d. = eller dylikt eng. = engelsk(a) etc. = etcetera F = förordning fr.o.m. = från och med förk. = förkortning jfr = jämför kap. = kapitel L = lag lat. = latin m.fl. = med flera m.m. = med mera mom. = moment o.d. = och dylikt obest. = obestämd osv. = och så vidare pl. = plural(is) s.k. = så kallad(e), så kallat sing. = singular(is) SRF = statsrådets förordning t.ex. = till exempel ty. = tysk(a) 15 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 1 Allmänt om handboken och andra hjälpmedel 1.1 Handbokens syfte Handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf ) riktar sig främst till dem som översätter och granskar lagar och andra författningar. Anvisningarna i handboken tillämpas bl.a. vid över- sättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli, justitieministeriets laggranskningsen- het och riksdagens kansli. Slaf är dessutom en viktig informationskälla för dem som skriver och översätter andra texter inom den offentliga förvaltningen. Boken kan användas både som uppslagsverk och som lärobok. Handboken innehåller viktig bakgrundsinformation för den som översätter lagtext från finska till svenska samt t.ex. standardfraser och andra formuleringar som rekommenderas i sammanhanget. De språkriktighetsfrågor och skrivregler som behandlas blir ofta aktuella vid översättning av regeringspropositioner och förordningar. Den finsk-svenska ordlistan i kapitel 12 innehåller bl.a. ord och uttryck som ofta används oriktigt eller som saknas i andra ordböcker, samt ord och uttryck som Statsrådets svenska språknämnd har rekommenderat. Ordlistan ger naturligtvis inte uttömmande svar i alla tänkbara situationer, vilket betyder att man ibland måste ta till andra lösningar än de som finns i listan. 1.2 Författningar och regelverk i tryckt och digital form 1.2.1 Finlands författningssamling och andra regelverk Finlands författningssamling i tryckt form och lagboken Finlands Lag har traditionellt varit viktiga hjälpmedel för dem som översätter lagar och förordningar. I det praktiska arbetet ersätts de numera i hög grad av databaserna i Finlex och andra digitala hjälpmedel. I Finlands författningssamling (FörfS; Suomen säädöskokoelma, SäädK) publiceras enligt lagen om Finlands författningssamling (188/2000, ändrad 1197/2010) alla lagar och för- ordningar samt ibland också vissa beslut och tillkännagivanden. Överenskommelser med andra stater publiceras i Finlands författningssamlings fördragsserie (FördrS; Suomen säädöskokoelman sopimussarja, SopS). Ministerierna har egna föreskriftssamlingar, i vilka https://www.finlex.fi/sv/ 16 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 bl.a. vissa ministerieförordningar, anvisningar och beslut publiceras. En stor del av detta material finns i digital form i Finlex. Sedan den 1 januari 2011 finns den officiella och autentiska versionen av våra lagar och förordningar i databasen Elektronisk författnings- samling i Finlex; före det var det officiella publikationsforumet den tryckta versionen av Finlands författningssamling. Finlands Lag (FL) är en redigerad lagbok i ett band som publiceras av Alma Talent. Den innehåller ett urval av de lagar och förordningar som ingår i Finlands författningssamling. De motsvarande finska lagböckerna Suomen Laki (SL) publiceras i tre band. Också Edita Publishing Ab ger numera ut redigerade lagböcker på finska och svenska. Alma Talent ger också ut separata lagsamlingar, på finska t.ex. Verolait 1 och 2, Sosiaali- ja terveyden huoltolainsäädäntö, Rikosoikeus, Ympäristölainsäädäntö och Tieliikennelait samt på svenska Skatteförfattningarna. Särskilda utgåvor av lagstiftning på olika områden publi ceras också bl.a. av Edita Publishing Ab. Även intresse- och fackorganisationer ger ibland ut lagsamlingar. Ålands landskapslagar och landskapsförordningar publiceras i Ålands författningssamling, som i digital form finns på Ålands landskapsregerings webbplats. Det finns också en lag- bok, Ålands lagsamling, som hittas på samma webbplats. Europeiska unionens officiella tidning (EUT) innehåller unionens förordningar, direktiv och andra rättsakter (L-serien), meddelanden och upplysningar (C-serien) samt information om anbudsinfordringar (S-serien). Tidningen publiceras i webbportalen EUR-Lex på alla EU-språk. EU:s fördrag finns i EUR-Lex. I Sverige utkommer lagboken Sveriges Rikes Lag i ett band. Karnov är ett juridiskt uppslags- verk i flera band, i vilket lagstiftningen kommenteras. Författningssamlingen i Sverige heter Svensk författningssamling (SFS). När man söker en svensk författning bör man beakta att författningsnumret där består av årtalet följt av kolon och nummer, exempelvis SFS 2002:599. Den svenska lagstiftningen finns i digital form bl.a. på Sveriges riksdags webb- plats och i Lagrummet. 1.2.2 Finlex Finlex (finlex.fi) är ett av översättarens viktigaste hjälpmedel på webben. Finlex är en gratis internettjänst och innehåller bl.a. finskspråkiga och svenskspråkiga författningsdatabaser samt ett finskspråkigt register över författningsändringar. https://www.finlex.fi/sv/laki/kokoelma/ https://www.finlex.fi/sv/laki/kokoelma/ https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alands-forfattningssamling https://www.regeringen.ax https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alands-lagsamling https://eur-lex.europa.eu/oj/direct-access.html?locale=sv https://eur-lex.europa.eu/homepage.html https://svenskforfattningssamling.se https://www.riksdagen.se https://www.riksdagen.se https://lagrummet.se/lagrummet/ https://www.finlex.fi/sv/laki/kokoelma/ 17 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Den primära databasen i Finlex för översättare är Uppdaterad lagstiftning, som består av gällande lagar och förordningar i konsoliderad version, dvs. uppdaterade med senare änd- ringar. Databasen omfattar största delen av all gällande lagstiftning, men den är inte full- ständigt à jour. Om man märker att uppdateringen på svenska och finska inte stämmer överens, kan man kontrollera de färskaste ändringarna i Ursprungliga författningar med hjälp av författningsändringsregistret. Databasen Ursprungliga författningar innehåller samtliga lagar och förordningar ur Fin- lands författningssamling i okonsoliderad eller ursprunglig version, dvs. i den form de antagits av riksdagen. Databasen omfattar all lagstiftning från och med 1987, samt ett urval äldre författningar. Observera att databasen trots namnet Ursprungliga författningar alltså också innehåller ny, gällande lagstiftning, som dock kan vara delvis ändrad genom en senare författning och därmed inte är direkt användbar. Det säkraste för översättaren är att använda Uppdaterad lagstiftning. Databasen Elektronisk författningssamling innehåller den officiella och autentiska versio- nen av våra lagar och förordningar. Författningsändringsregistret innehåller uppgifter om de ändringsförfattningar genom vilka en lag eller förordning har ändrats så att äldre para- grafer har ersatts med nya. Dessutom innehåller registret uppgifter om huruvida en viss författning fortfarande gäller och huruvida dess rubrik har ändrats, om äldre författningar som har upphävts genom en viss författning och om författningar som har utfärdats med stöd av den. Finlex innehåller dessutom propositioner, myndighetsnormer, rättspraxis, Finlands för fattningssamling som pdf-filer, Finlands författningssamlings fördragsserie (i databasen Elektronisk fördragsserie finns fördragen på svenska från och med 1999) samt en databas med uppgifter om översättningar av författningar till främmande språk. I Finlex finns också publikationer om lagberedning, bl.a. Lainkirjoittajan opas (på finska), Processhandbok för lagberedningen och Anvisningar för utarbetande av regeringspropositioner. 1.2.3 Andra digitala hjälpmedel Riksdagens webbtjänst innehåller information om riksdagsärenden. Riksdagshandlingarna, t.ex. propositioner, utskottens utlåtanden och betänkanden och riksdagens svar, finns lag- rade på svenska och finska. Lagboken Suomen Laki, på svenska Finlands Lag, är tillgänglig på webben som betaltjänst. Nätversionen uppdateras löpande under året. https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/ https://finlex.fi/sv/laki/alkup/ https://finlex.fi/sv/laki/alkup/ https://finlex.fi/sv/laki/kokoelma/ https://www.finlex.fi/sv/laki/smur/ https://www.finlex.fi/sv/sopimukset/sopimussarja/ http://lainkirjoittaja.finlex.fi http://lainvalmistelu.finlex.fi/sv/ http://lainvalmistelu.finlex.fi/sv/ http://helo.finlex.fi/sv/ https://www.riksdagen.fi/SV/Sidor/default.aspx http://www.suomenlaki.com 18 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Juridikportalen Edilex bygger i fråga om lagstiftningen på samma digitala material som Finlex. Edilex består av abonnemangssidor och av en fritt tillgänglig del med lagar och propositioner. I vissa fall uppdateras författningarna snabbare i Edilex än i Finlex. Det är lättare att hitta uppdaterade versioner av förordningar i Edilex än i Finlex. EUR-Lex är en gratistjänst som tillhandahålls av Europeiska unionens publikationsbyrå och som innehåller bl.a. EU-lagstiftning och andra offentliga dokument på de 24 officiella EU-språken. På Sveriges riksdags webbplats finns svenska statens offentliga utredningar (SOU) från och med 2002, propositioner och skrivelser från och med 1971 samt Svensk författningssam- ling (SFS) med gällande lagar och förordningar. Lagrummet är den offentliga förvaltningens gemensamma webbplats för rättsinformation i Sverige. Här finns också de svenska myndigheternas föreskrifter. Sveriges gällande lagstiftning finns i sin helhet i betaltjänsten Juno, som tillhandahålls av Norstedts Juridik. Sveriges regerings webbplats innehåller grundläggande information om alla departement. Information om bl.a. klarspråk hittar man på Institutet för språk och folkminnens webbplats. 1.2.4 Hur man hittar rätt i lagstiftningen Exempel på hur man använder Finlex: Exempel 1 Du vill veta om 75 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) har änd- rats. Om lagen ingår i databasen Uppdaterad lagstiftning kan du lätt kont- rollera saken där. Öppna databasen, skriv in författningsnummer och årtal i rutorna till höger och tryck på Gå. Du får genast fram lagen och genom att gå nedåt i texten (till höger finns en innehållsförteckning som gör det lättare att rulla i texten) hittar du den gällande 75 § som har kommit till genom lag 69/2016. Exempel 2 Du behöver 1 § i förordningen om Institutet för de inhemska språken (1566/2011) och söker förordningen i databasen för uppdaterad lagstiftning på det sätt som beskrivs i exempel 1. Förordningen finns inte bland de upp- daterade författningarna. Öppna databasen Ursprungliga författningar och sök förordningen där. När du hittat den måste du ytterligare kontrollera om http://www.edilex.fi https://eur-lex.europa.eu https://european-union.europa.eu/institutions-law-budget/institutions-and-bodies/search-all-eu-institutions-and-bodies/publications-office-european-union-op_sv https://www.riksdagen.se/ https://lagrummet.se/lagrummet/ https://www.nj.se/juno https://www.nj.se/ https://regeringen.se/ https://www.isof.se/ 19 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 1 § gäller i ursprunglig lydelse eller om den har ändrats. Tryck på länken Refe- renskort ovanför dokumentet. Du kommer då in i det finskspråkiga författ- ningsändringsregistret. Under Muutokset ser du att förordningen har ändrats genom förordning 1118/2015. Tryck på Säädöksen teksti för att se på änd- ringsförordningen i databasen för ursprungliga författningar. Du ser då att 1 § har upphävts, och hittar den svenska texten genom att trycka på länken På svenska uppe till höger. Exempel 3 Du vill veta hur ordet osinko har översatts i den relevanta lagstiftningen. Välj finska som språk och öppna databasen Ajantasainen lainsäädäntö (Uppda- terad lagstiftning). Sök osinko*, och eventuellt också osingo*, i materialet (för att hitta eventuella definitioner lönar det sig att söka ordet i adessivform: osingolla). Du får en kronologisk förteckning över gällande lagar och för- ordningar där ordet ingår. Bedöm vilka lagar som kan vara relevanta i sam- manhanget. Öppnar du t.ex. aktiebolagslagen (osakeyhtiölaki), som finns i förteckningen, kan du lätt se i vilka paragrafer ordet förekommer. Börja med att trycka på länken Ensimmäiseen osumaan och klicka dig framåt i texten. Gå sedan tillbaka upp till dokumentets början och tryck på länken På svenska. Då får du fram lagen på svenska och kan gå nedåt i texten för att se hur ordet översatts i de bestämmelser där ordet förekom i den finska lagen, nämligen med ordet vinstutdelning. Exempel 4 Du vill veta hur ordet vinstutdelning har använts i lagstiftningen, eftersom du vet att man också har använt ordet dividend. Välj svenska som språk och gå in i databasen Ursprungliga författningar. Sök vinstutdelning* respektive dividend* i materialet. Du får fram förteckningar över författningar och änd- ringar av sådana där orden förekommer. Utifrån träffarna kan du bilda dig en uppfattning om under vilken tid orden använts (äldre eller nyare lagstift- ning), hur frekventa orden är, i vilken typ av författningar de förekommer (lagar är ofta mer relevanta än förordningar), i vilka olika typer av författ- ningar (bolagsrätt, skatterätt) orden har använts m.m. Hur man använder lagboken Finlands Lag: Lagboken Finlands Lag är inte kronologiskt uppbyggd, utan den är indelad enligt olika rättsområden. Systematiken i FL följer systematiken i de finska lagböckerna (SL I, II och III), dock med den skillnaden att de finska lagböckerna också innehåller ett urval EU-rättsakter. Varje författning har sitt eget signum (”tunnus”) som framgår av innehållsförteckningen och står före författningen i själva texten. Ett signum består av ett antal bokstäver och ett nummer. I den finska lagboken har exempelvis strafflagen signumet Ri 101 och i den svenska St 101. 20 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 I början av lagboken finns en detaljerad innehållsförteckning som ger en god översikt av gällande lagstiftning. Efter innehållsförteckningen finns en förteckning över vanliga förkortningar. Sakregistret i slutet av varje band är mycket användbart som ordbok. Även i sakregistret hänvisas till respektive signum när en författning ingår i lagboken. Hänvisningarna i lagboken är till hjälp när man söker termer, uttryck eller bestämmelser som liknar dem man arbetar med. De finns efter själva lagtexten under den paragraf de gäller. När en bestämmelse har ändrats efter det att den ursprungliga författningen kom till anges ändringens datum och författningsnummer inom parentes i bestämmelsen. När en hel paragraf är ändrad sätts parentesen i början av paragrafen. Har endast ett moment eller endast en punkt ändrats, sätts parentesen efter momentet respektive punkten. 1.3 Ordböcker, handböcker och språkhjälp Här nämns bara ett urval viktiga böcker och andra hjälpmedel. För ytterligare språklig och terminologisk hjälp samt information om klarspråk, ordlistor, termbanker m.m. se webbplatserna för Institutet för de inhemska språken, Rikstermbanken, Institutet för språk och folkminnen och andra källor på webben. Svenska Svenska Akademiens ordboksportal svenska.se innehåller de senaste upplagorna av Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien samt det historiska uppslagsverket Svenska Akademiens ordbok. De två första finns också som egna appar. Om uppslagsverken på svenska.se: Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Fjortonde uppl. 2015 eller senare. SAOL är normerande för stavning och böjning och innehåller t.ex. upplysningar om ord- fogen i sammansatta ord. Ordlistan är dock inte en förteckning över samtliga ord i svenskan; i synnerhet många sammansättningar saknas. Den innehåller även många finlandssvenska ord (också sådana som inte bör användas i t.ex. författ- ningstext). Äldre upplagor finns lagrade i databasen SAOLhist. För närmare informa- tion om de digitala versionerna se Svenska Akademiens webbplats. https://www.sprakinstitutet.fi https://www.rikstermbanken.se https://www.isof.se http://www.svenska.se http://www.svenska.se https://www.svenskaakademien.se/ 21 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Andra uppl. 2021 eller senare. En omfattande, modern definitionsordbok med över 100 000 betydelsebeskriv- ningar och språkliga exempel samt över 20 000 konstruktionsuppgifter. Svensk ord- bok (inte SAOL) ska konsulteras för betydelsebeskrivningar. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok med cirka 500 000 uppslagsord. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. Svenska språknämnden och Norstedts, 2003. Bra att kontrollera bl.a. prepositionsuttryck och idiom i. Finlandssvensk ordbok. af Hällström-Reijonen, C. och Reuter, M., Schildts, 2008. Innehåller en förteckning över finlandismer med förslag till ersättande ord och uttryck. Boken finns som e-publikation på Institutet för de inhemska språkens webbplats. Rikstermbanken. Sveriges nationella termbank med runt 130 000 termer från olika ämnesområden. Korp, Språkbankens konkordansverktyg. Synonymer.se Berglund, B. M., Norstedts svenska synonymordbok. Nordstedts, 5 uppl. 2010 Strömberg, A., Nya stora synonymordboken. Strömbergs bokförlag, 2 uppl. 2000 Walter, G., Bonniers synonymordbok. Bonnier fakta, 2011 Uppslagsverket Finland. Kunskap på svenska om Finland, verifierad och bearbetad av experter. Uppdateras inte aktivt sedan 2016, bör behandlas på samma sätt som ett uppslagsverk i tryckt form (med tiden blir informationen föråldrad). Finska–svenska, andra språk Stora finsk-svenska ordboken är den största ordboken med svenska som målspråk. Ordboken är en webbpublikation som utges och redigeras av Institutet för de inhemska språken. http://www.svenska.se http://www.svenska.se https://kaino.kotus.fi/fsob/ https://www.sprakinstitutet.fi/sv https://www.rikstermbanken.se https://spraakbanken.gu.se/korp https://spraakbanken.gu.se/ https://www.synonymer.se https://uppslagsverket.fi/sv/start/ https://kaino.kotus.fi/finsk-svensk/ 22 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 I statsrådets termbank Valter finns följande ordlistor: Budgetordlista, statsrådets kansli 2001/2021 (fi-sv-en-de-fr) Riksdagsordlista, riksdagen 2008 (fi-sv-en-se-in-de-es-et-fr-ru) EMU-ordlista, statsrådets kansli 1999 (fi-sv-en-de-fr) Termer inom olika områden, statsrådets kansli 2023 (fi-sv-en-ru) Klimat- och energiordlista, statsrådets kansli 2010 (fi-en) Förvaltningsordlista, statsrådets kansli 2023 (fi-sv-en) Offentliga byggnader i Finland, statsrådets kansli 2000 (fi-sv-en-de-fr-ru) Högskoleordlista, statsrådets kansli 2005/2023 (fi-sv-en-de-fr-es-ru) Kommunal ordlista, statsrådets kansli och finansministeriet 2013/2021 (fi-sv-en) Ordlista över ord och uttryck i lagtexter, statsrådets kansli 2023 (fi-sv-en) Ministrar, statsrådets kansli 2023 (fi-sv-en-de-es-fr-ru) Centrala begrepp i social- och hälsovårdsreformen, social- och hälsovårdsministeriet 2021 (fi-sv-en-ru) Militära grader i Finland, Försvarsmaktens språkcenter 2012 (fi-sv-en-fr-ru) Ordlistan i Svenskt lagspråk i Finland, statsrådets kansli 2018 (fi-sv) Domstolsordlista, statsrådets kansli 2001 (fi-sv-en-de-fr) Arbetsmarknadsordlista, statsrådets kansli 2005/2021 (fi-sv-en-de-fr) Ordlista för statsunderstöd, andra utökade uppl., finansministeriet 2023 (fi-sv-en) Statsrådsordlista, statsrådets kansli 2009/2023 (fi-sv-en-de-fr-ru) Skatteordlista, statsrådets kansli 2002/2021 (fi-sv-en-de-fr) Statens ämbetsverk och inrättningar, statsrådets kansli 2022 (fi-sv-en-fr-ru) Undervisnings- och utbildningsordlista (OKSA). Undervisnings- och kulturministeriet och Terminologicentralen TSK rf, 2 uppl. 2021. Finns i termbanken TEPA som förvaltas av Terminologicentralen. Kielitoimiston sanakirja finns på Institutet för de inhemska språkens webbplats. Tieteen termipankki/Vetenskapstermbanken i Finland/The Helsinki Term Bank for the Arts and Sciences. En gemensam termbank för alla vetenskapsgrenar i Finland. De juridiska termposterna utgår från och uppdaterar uppslagsverket Encyclopædia Iuridica Fennica, se Juridiska resurser. IT-ord. Tillhandahålls av Computer Sweden och IDG. Hållbarhetstermlistan. En termlista för att tydliggöra termer och begrepp inom ämnes området hållbar utveckling. Förvaltas av Hållbarhetstermgruppen. IATE. EU:s terminologidatabas. http://www.valter.fi http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-908-0 https://termipankki.fi/tepa/fi/ https://www.kielitoimistonsanakirja.fi https://www.sprakinstitutet.fi/ https://tieteentermipankki.fi/wiki/Termipankki:Etusivu https://it-ord.idg.se https://www.isof.se/vart-uppdrag/samarbeten/hallbarhetstermgruppen/hallbarhetstermlistan https://iate.europa.eu/home 23 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 TEPA. En termbank som omfattar fackordlistor, ordböcker och termdatabaser utgivna av bl.a. Terminologicentralen, Språkinstitutet och EU. Förvaltas av Terminologicentralen. Nationalbibliotekets tesaurus- och ontologiservice Finto. Mediespråk. Språkråd som i första hand riktar sig till medier men som även översättare har stor nytta av. Ett samarbete mellan Institutet för de inhemska språken och Svensk presstjänst. Klarspråk – Skriv bättre myndighetstexter. Ett material i kursform som är tillgängligt för alla. Ett samarbete mellan eOppiva och Institutet för de inhemska språken. Handböcker i författningsskrivning Finland Lainkirjoittajan opas. Kansallisten säädösten valmistelua koskevat ohjeet. Finns som e-publikation i Finlex. Anvisningar för utarbetande av regeringspropositioner. Finns som e-publikation i Finlex. Den finska versionen heter Hallituksen esitysten laatimisohjeet (HELO). Processhandbok för lagberedningen. Finns som e-publikation i Finlex. Verktyg för bedömning av likabehandling. Finns som e-publikation i Finlex. Handbok i att bereda försökslagar. Finns som e-publikation i Finlex. Hörande vid författningsberedning. Finns som e-publikation i Finlex. Valtiosopimusopas. Kansainvälisten ja EU-sopimusten valmistelua ja voimaansaattamista koskevat ohjeet. Utrikesministeriet 2021. På handbokens webbsida finns en serie bila- gor med bl.a. mallar på finska och svenska. Sidan finns på utrikesministeriets webbplats. På samma webbplats finns även sidan Internationella fördrag. Anvisningar om konsekvensbedömning vid lagberedning. Statsrådets publikation 2022:75. Finns som e-publikation i publikationsarkivet Valto. https://termipankki.fi/tepa/fi/ https://finto.fi/fi/ https://www.mediesprak.fi/ https://www.eoppiva.fi/koulutukset/klarsprak/ http://lainkirjoittaja.finlex.fi/ http://helo.finlex.fi/sv/ http://helo.finlex.fi http://lainvalmistelu.finlex.fi/sv/ http://yhdenvertaisuus.finlex.fi/sv/ http://kokeiluohje.finlex.fi/sv/ http://kuulemisopas.finlex.fi/sv/ https://um.fi/valtiosopimusopas https://um.fi/etusivu https://um.fi/bilaterala-och-multilaterala-overenskommelser http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-657-0 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi 24 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Sverige Myndigheternas föreskrifter. Handbok i författningsskrivning. Statsrådsberedningen Ds 1998:43. Finns som e-publikation bland handböckerna på Sveriges regerings webbplats. Gröna boken - Riktlinjer för författningsskrivning. Statsrådsberedningen Ds 2014:1. Finns som e-publikation bland handböckerna på Sveriges regerings webbplats. Juridiska resurser Mattila, H. (red.), Encyclopædia Iuridica Fennica, Suomalainen oikeustietosanakirja. Suoma- laisen Lakimiesyhdistyksen julkaisuja 1994–1999, 7 band. Uppslagsverket behandlar hela den finska rättsordningen och rättskulturen. Ingår numera även i Vetenskapstermbanken i Finland och uppdateras där, se Tieteen termipankki under Finska–svenska, andra språk. Martinger, S., Norstedts juridiska ordbok. Norstedts Juridik, 7 uppl. 2013 (sverigesvensk terminologi; kan inte genomgående tillämpas i Finland). Melin, S., Juridikens begrepp. Iustus, 5 uppl. 2012 (sverigesvensk terminologi; kan inte genomgående tillämpas i Finland). Andersson m.fl., Juridikens termer. Liber, 10 uppl. 2015. Svenska juridiska termer med för- klaringar (sverigesvensk terminologi; kan inte genomgående tillämpas i Finland). Lagrummet, portal för rättsinformation från regeringen, riksdagen, högre domstolar och statliga myndigheter i Sverige. Språkliga handböcker Svenska skrivregler. Institutet för språk och folkminnen (Språkrådet) och Liber AB, 4 uppl. 2017. Myndigheternas skrivregler. Språkrådet, 8 uppl. 2014. Finns som e-publikation på Institutet för språk och folkminnens webbplats. Bylin, M., Melander, B., (red.), Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor. Finns som e-publikation på Institutet för språk och folkminnens webbplats. Lind Palicki, L. och Svensson, A., Viktig svenska. Alla dom där språkfrågorna. Norstedts, 2023. Hultman, T., Svenska Akademiens språklära. Norstedts, 2010. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1999/08/ds-199843/ https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2014/03/ds-20141/ https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ https://lagrummet.se/lagrummet/ https://www.isof.se/stod-och-sprakrad/vagledningar/myndigheternas-skrivregler https://www.isof.se https://www.isof.se https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/publikationer/2023-01-13-sprakradet-rekommenderar https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/publikationer/2023-01-13-sprakradet-rekommenderar https://www.isof.se https://www.isof.se 25 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Bolander, M., Funktionell svensk grammatik. Liber, 3 uppl. 2012. Reuter, M., Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet. Scriptum, 2 uppl. 2015. Finns endast som e-publikation. Några riktlinjer för författningsspråket. Statsrådsberedningen PM 1994:4, reviderad 1998. Finns som e-publikation bland handböckerna på Sveriges regerings webbplats. Svarta listan. Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk. Statsrådsberedningen PM 2011:1. Finns som e-publikation bland handböckerna på Sveriges regerings webbplats. Jensen, U., Rylander, S., Lindblom, P. H., Att skriva juridik. Regler och råd. Iustus, 7 uppl. 2021. Ehrenberg-Sundin B., Lundin K., Wedin Å., Att skriva bättre i jobbet: En basbok om brukstexter. Norstedts Juridik, 7 uppl. 2022. Klepke, B., Rydell, S., Skriv populärvetenskapligt. Liber, 2014. EU-handböcker Att översätta unionsrättsakter – anvisningar. EU-institutionernas översättningsenheter, 2023. Finns som e-publikation på Europeiska kommissionens webbplats. Interinstitutionella publikationshandboken. Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021. Enhetliga skrivregler för svenska EU-dokument. Finns på Europeiska unionens publika- tionsbyrås webbplats. Redaktionella och språkliga frågor i EU-arbetet. Statsrådsberedningen PM 2014:3, rev. 2017. Finns som e-publikation på Sveriges regerings webbplats. Anvisningar för EU-relaterade texter på svenska. Europeiska kommissionens samlade anvis- ningar för översättning av EU-relaterade texter till svenska. Annan litteratur Nordman, L., Lagöversättning som process och produkt. Revideringar och institutioner vid lagöversättning till svenska i Finland. Doktorsavhandling, Helsingfors 2009. Hjalmarsson, H., Mattsson A., Juristens skrivhandbok. Jure, 3 uppl. 2022. https://www.regeringen.se/rapporter/1999/06/pm-19944/ https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ https://www.regeringen.se/contentassets/7ea8845f72304d098640272782e5bc26/svarta-listan---ord-och-fraser-som-kan-ersattas-i-forfattningssprak/ https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ https://commission.europa.eu/system/files/2023-05/Att-oversatta-unionsrattsakter-anvisningar.pdf https://commission.europa.eu/index_sv https://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm https://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm https://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm https://www.regeringen.se/rapporter/2017/02/sb-pm-20143/ https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ https://commission.europa.eu/resources-partners/translation-and-drafting-resources/guidelines-translation-contractors/guidelines-contractors-translating-swedish_en http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-5317-7 26 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Landqvist H., Laurén, C., Nordman, L., Nordman, M., Kvist, M., Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt. Scriptum, 2016. Landqvist, H., Författningssvenska. Strukturer i nutida svensk lagtext i Sverige och Finland. Doktorsavhandling, Göteborg 2000. Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram. Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2014:3. Finns som e-publikation i Publika- tionsarkivet Valto. Suomen valtiokalenteri – Finlands statskalender. Alma Talent. Utkommer årligen, finns också som e-publikation. Utrikes namnbok. Utrikesdepartementet, 11 uppl. 2021. Svenska myndigheter, organisa tioner, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Finns som e-publikation på Sveriges regerings webbplats. Namn på länder på sju språk. Institutet för de inhemska språken. Världens länder på finska, svenska, nordsamiska, engelska, franska, tyska och ryska. Finns på Institutet för de inhem- ska språkens webbplats. Svenska ortnamn i Finland. Finns på Institutet för de inhemska språkens webbplats. Språkliga tidskrifter och informationsblad Språkbruk. Institutet för de inhemska språken. Utkommer sedan 2021 endast digitalt. Språkråd. Statsrådets svenska språknämnds informationsblad. Utkommer endast digitalt. Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. Institutet för språk och folkminnen Språktidningen. Språktidningen i Sverige AB. Utkommer som papperstidning och delvis på spraktidningen.se. Kielikello. Institutet för de inhemska språken. Utkommer sedan 2018 endast digitalt. Terminfo. Terminologicentralen TSK (Finland) Kieliviesti. Språkrådets finska tidskrift (Sverige). Utkommer på Institutet för språk och folkminnens webbplats. http://hdl.handle.net/2077/12429 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-252-4 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi https://julkaisut.valtioneuvosto.fi https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2021/01/utrikes-namnbok/ https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ https://kaino.kotus.fi/landsnamn/ https://www.sprakinstitutet.fi/sv https://www.sprakinstitutet.fi/sv https://www.sprakinstitutet.fi https://sprakbruk.fi https://vnk.fi/sv/informationsbladet-sprakrad https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/tidskrifter/bulletinen-klarsprak https://spraktidningen.se https://www.kielikello.fi http://www.terminfo.fi https://www.isof.se/minoritetssprak/suomi/kielineuvonta-ja-kielipalvelut/kieliviesti https://www.isof.se https://www.isof.se 27 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 1.4 Språkvårds- och terminologiorgan Språk- och namnrådgivning på svenska Institutet för de inhemska språken svenska@sprakinstitutet.fi Stödenheten för språktjänster vid Statsrådets kansli termineuvonta.vnk@gov.fi Enheten för utveckling av lagstiftningen och laggranskning, justitieministeriet Tfn 02951 6001 (växel) Statsrådets svenska språknämnd spraknamnden.vnk@gov.fi Riksdagens svenska byrå Tfn 09 4321 (växel) Institutet för språk och folkminnen svenska@isof.se Institutet för språk och folkminnen samarbetar med eller är värd för ett antal expertgrupper som också ger råd i språkfrågor, bl.a. Namnvårdsgruppen namnvardsgruppen@isof.se Hållbarhetstermgruppen terminologi@isof.se Terminologicentralen TSK tsk@tsk.fi Terminologifrämjandet info@terminologiframjandet.se Språk- och namnrådgivning på finska Kieli- ja nimineuvonta, Institutet för de inhemska språken Telefon 0295 333 201 (må–to kl. 10–12) Frågor kan även ställas via ett frågeformulär på webbplatsen. https://www.sprakinstitutet.fi https://vnk.fi/sv/spraknamnden https://www.isof.se/stod-och-sprakrad https://www.isof.se/vart-uppdrag/samarbeten https://www.isof.se/vart-uppdrag/samarbeten/samverkansorganet-namnvardsgruppen/namnvardsgruppen https://www.isof.se/vart-uppdrag/samarbeten/hallbarhetstermgruppen https://sanastokeskus.fi/tsk/fi https://terminologiframjandet.se/h552a9FtZ/ https://www.kotus.fi/palvelut/kieli-_ja_nimineuvonta https://www.kotus.fi/kotus/yhteystiedot/yhteydenottolomakkeet/kielineuvonnan_kysymyslomake 28 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 2 Lagar och andra författningar 2.1 Begreppen författning och lagstiftning Begreppet författning har två betydelser. För det första kan det avse ett lands konstitution (valtiosääntö). För det andra kan det användas som benämning på en lag eller förordning (säädös), alltså en rättsakt som tillkommer genom beslut av riksdagen eller regeringen. Också EU:s rättsakter är författningar. Internationella överenskommelser (t.ex. avtal, protokoll om ändring av avtal, konventioner) brukar däremot kallas fördrag. Med lagstiftning avses både själva förfarandet då en lag kommer till (lainsäädäntä) och resultatet av detta, dvs. lagarna (lainsäädäntö). Ordet lagstiftning används dessutom ofta som en sammanfattande benämning på lagar och andra författningar såsom förordningar och eventuella andra skrivna rättsregler. 2.2 Lagar De grundläggande bestämmelserna om lagstiftningen finns i 6 kap. i grundlagen. Förslag till lagstiftning väcks genom en regeringsproposition eller genom en riksdagsleda- mots lagmotion. I 53 § i grundlagen föreskrivs det också om medborgarinitiativ (kansalais- aloite), dvs. om medborgarnas rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. Lagarna stiftas av riksdagen. Regeringen lämnar propositioner med ett eller flera lagför- slag (lakiehdotus) till riksdagen. Strukturmallar för propositioner finns i Anvisningar för utarbetande av regeringspropositioner. På finska heter anvisningen: Hallituksen esitysten laatimisohjeet (HELO). Bägge språkversionerna av anvisningarna finns i Finlex. När riksdagen har antagit en lag, dvs. godkänt ett lagförslag, ska lagen stadfästas av presi- denten innan den kan publiceras i Finlands författningssamling och träda i kraft. Varje lag har ett eget namn, en rubrik (nimike). I rubriken ingår nästan alltid ordet lag, men några lagar kallas i stället balk (kaari; t.ex. rättegångsbalken, ärvdabalken, utsökningsbal- ken och informationssamhällsbalken). http://helo.finlex.fi/sv/ http://helo.finlex.fi/sv/ http://helo.finlex.fi http://helo.finlex.fi https://www.finlex.fi/sv/ 29 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 2.3 Förordningar och andra rättsregler En förordning (asetus) är en författning på lägre nivå än en lag (lakia alemmanasteinen säädös). Förordningarna innehåller oftast närmare bestämmelser om verkställigheten av en lag och får utfärdas endast med stöd av ett bemyndigande i lag. En förordning utfärdas av statsrådet om det inte i bemyndigandet uttryckligen sägs att förordningen ska utfärdas av ett enskilt ministerium eller av presidenten. Av rubriken ska det framgå vem som har utfärdat förordningen (statsrådets förordning om ..., justitieminis- teriets förordning om ..., republikens presidents förordning om ...). Benämningen statsrådets beslut (valtioneuvoston päätös) används numera enbart om administrativa beslut (t.ex. om kommunsammanslagningar). Statsrådet kan också fatta s.k. principbeslut (periaatepäätös), som dock inte är författningar utan anvisningar till förvalt- ningen för beredning av ärenden. Före den 1 mars 2000, då den nya grundlagen trädde i kraft, utfärdades alla förordningar av presidenten. De föreskrifter som före det utfärdades av statsrådet och av ministerierna kallades statsrådsbeslut och ministeriebeslut. Även andra myndigheter än statsrådet och ministerierna kan bemyndigas att i bestämda frågor utfärda rättsnormer (oikeussääntö). Dessa rättsnormer är oftast så kallade föreskrif- ter (määräys), men det finns också anvisningar, reglementen, instruktioner, stadgor m.m. Reglementen (ohjesääntö) finns på olika nivåer. Reglementet för statsrådet (262/2003) är juridiskt sett en förordning. Också enskilda myndigheter kan ha egna reglementen. Kom- munerna har enligt kommunallagen (410/2015) en enda förvaltningsstadga (hallinto- sääntö) som ersätter bland annat de instruktioner och stadgor som tidigare fastställdes för de olika sektorerna och funktionerna. I kyrkolagen, som tillämpas på evangelisk-lutherska kyrkan, och i lagen om ortodoxa kyrkan finns bestämmelser om kyrkoordningen och om instruktioner och reglementen. Också inom den privata sektorn förekommer allmänna bestämmelser som kan karakteri- seras som rättsregler. Som exempel kan nämnas företags bolagsordningar (yhtiöjärjestys) och föreningars stadgar (sääntö). 2.4 Författningarnas struktur Lagar och andra författningar innehåller paragrafer (pykälä). Fördrag och EU-rättsakter innehåller artiklar (artikla). Paragraferna och artiklarna innehåller en eller flera bestämmel- ser (säännös). 30 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 En paragraf består av ett eller flera stycken, som i Finland kallas moment (momentti). I Sverige kallas de stycken. Ett moment kan vara uppdelat i numrerade eller bokstaverade stycken som kallas punkter (kohta), som i sin tur kan ha underpunkter (alakohta). Också artiklarna i EU:s rättsakter kan bestå av ett eller flera onumrerade stycken (kohta). Numrerade delar av en artikel kallas punkter (kohta). Se närmare avsnitt 9.5.2 om hänvis- ning till rättsakter och 9.6 om hänvisning till fördrag. En lag eller annan författning kan vara indelad i avdelningar (osa) och/eller kapitel (luku). Paragrafnumreringen i en lag är ofta löpande från början till slut, oberoende av kapitel- indelningen. När man hänvisar till en paragraf i en sådan lag nämner man därför inte kapitlet. Det finns emellertid också lagar, t.ex. strafflagen och rättegångsbalken, där para- grafnumreringen börjar på nytt i varje kapitel. Vid hänvisning till en paragraf i en sådan lag måste man alltid nämna kapitlet (t.ex. 28 kap. 1 § i strafflagen). 2.5 Hur en lag kommer till I stora drag kommer en lag till så här: a. ett initiativ till en lagstiftningsåtgärd tas, b. ärendet bereds och ett utkast till proposition med ett eller flera lagförslag utarbetas (och eventuellt översätts), c. utlåtanden (remissyttranden) inhämtas om propositionsutkastet, d. utkastet till proposition revideras eventuellt, översätts och sänds vanligen till justitieministeriet för laggranskning, e. regeringen lämnar propositionen till riksdagen, f. propositionen behandlas i riksdagen (först i utskott, sedan i plenum) som antingen godkänner lagförslaget (med eller utan ändringar) eller förkastar det, g. presidenten stadfäster lagen, h. lagtexten publiceras i författningssamlingen. Initiativet till en lagstiftningsåtgärd tas vanligen inom ett ministerium, som kan få en påstötning i saken utifrån. Initiativet bygger ibland på ett uttalande (lausuma) av riksda- gen. En lag kan också stiftas utifrån en lagmotion (lakialoite) som har väckts i riksdagen. Större lagstiftningsprojekt nämns ofta i regeringsprogrammet. Sedan 2012 kan också medborgarna väcka förslag till nya lagar eller lagändringar. För att riksdagen ska behandla ett medborgarinitiativ (kansalaisaloite) måste det stödjas av minst 50 000 röstberättigade finska medborgare. 31 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Innan en proposition kan utarbetas måste saken beredas. Lagförslagen bereds a) av tjänstemän eller av arbetsgrupper (työryhmä) tillsatta av ett ministerium, b) i kommissioner (toimikunta) tillsatta av ett ministerium eller c) i kommittéer (komitea) tillsatta av statsrådet. När ett utkast blivit klart överlämnas det till ministern. Därefter skickas det på remiss till de myndigheter och organisationer som närmast berörs av förslaget. Regeringspropositionerna översätts till svenska av svenska språkenheten vid statsrådets kansli, som även anlitar externa översättare. Bestämmelser om laggranskning finns i 30 § i reglementet för statsrådet (262/2003). Förslag till lagar och förordningar ska sändas till justitieministeriet för granskning, om inte något annat oundvikligen följer av att ärendet är brådskande. Ett förslag till förord- ning behöver dock inte sändas för granskning, om ärendet är av ringa allmän betydelse. Laggranskningen görs på enheten för utveckling av lagstiftningen och laggranskning vid justitieministeriet. Granskningen gäller närmast de formella och språkliga aspekterna av texten. Vid granskningen av den svenska texten, som vanligen sker efter granskningen av den finska, kontrolleras också att texterna i sak motsvarar varandra. Efter granskningen lämnas propositionen till riksdagen. I riksdagen remitteras proposi- tionen efter remissdebatt i plenum till ett fackutskott. Utskottet hör oftast sakkunniga från olika områden och behandlar lagförslaget eller lagförslagen i propositionen i detalj. Utskottets beredningsarbete mynnar ut i ett betänkande (mietintö), som innehåller en kläm (ponsi) med ett förslag om att lagförslagen ska godkännas i oförändrad form eller med vissa ändringar. Undantagsvis förekommer det att utskottet föreslår att lagförslagen ska förkastas. Lagförslagen behandlas sedan två gånger i riksdagens plenum. Utskottets betänkande föredras i plenum vid första behandlingen. Under första behandlingen går riksdagen ige- nom lagförslaget paragraf för paragraf och bestämmer lagens innehåll. Vid behov kan ett lagförslag remitteras till stora utskottet under pågående första behandling. I den andra behandlingen, som hålls tidigast den tredje dagen efter det att den första behandlingen har avslutats, beslutar riksdagen om lagförslaget ska godkännas eller förkastas. Beslut om ändring av grundlagen ska lämnas vilande över nyval, om inte förslaget först förklaras brådskande med 5/6 av de lämnade rösterna. Efter nyval ska lagförslaget god- kännas i oförändrad form med 2/3 av de lämnade rösterna. 32 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Samma förfarande måste också iakttas, om någon annan lag som ska stiftas kommer att innebära avvikelse från grundlagen. Man säger då att lagen stiftas i grundlagsordning (perustuslainsäätämisjärjestys). Även självstyrelselagen för Åland kan ändras enbart i grundlagsordning och med Ålands lagtings godkännande. Utifrån lagförslaget i propositionen och de ändringar som utskottet föreslagit och riksda- gen godkänt sammanställs riksdagens svar (eduskunnan vastaus) på finska och svenska. En lag som har antagits av riksdagen ska föredras för republikens president för stadfäs- telse. Om presidenten inte stadfäster lagen återgår den till riksdagen för behandling. Antar riksdagen då lagen på nytt med oförändrat innehåll träder den i kraft utan stadfästelse. Antar riksdagen inte lagen anses den ha förfallit. 2.6 Bestämmelser om språket Enligt 79 § 4 mom. i grundlagen stiftas och publiceras lagarna på finska och svenska. Det betyder att båda språkversionerna är autentiska och att de är lika giltiga eller, som man förr uttryckte saken, äger lika vitsord. Den svenska texten är alltså i princip inte en över- sättning i den meningen att den finska texten automatiskt skulle ha tolkningsföreträde. Enligt 30 § i språklagen (423/2003) utfärdas också förordningar och myndigheternas rätts- normer på finska och svenska. Författningssamlingen och fördragsserien ges ut på finska och svenska. Om den finska eller den svenska versionen av ett fördrag inte är autentisk, ska fördraget dessutom publi ceras i åtminstone en autentisk språkversion. Vissa författningar ska också publiceras på samiska. Ålands landskapslagar och landskaps- förordningar publiceras enbart på svenska i Ålands författningssamling. De handlingar som behövs för att ett ärende ska kunna tas upp i riksdagen ska regeringen och andra myndigheter överlämna på finska och svenska. Också riksdagens svar och skri- velser samt utskottens betänkanden och utlåtanden ska enligt grundlagen finnas på både finska och svenska. Betänkandena och utlåtandena måste föreligga samtidigt på båda språken vid behandlingen i plenum. Propositionsutkasten utarbetas i regel på finska. I 31 § i språklagen finns bestämmel- ser om översättning av ministeriers, statliga kommittéers, kommissioners, arbetsgrup- pers och andra liknande organs lagförslag och tillhörande betänkanden. Huvudregeln är https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alands-forfattningssamling 33 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 att betänkanden med lagförslag som sänds på remiss ska innehålla ett svenskt samman- drag och en översättning till svenska av den föreslagna lagtexten. I den mån det är möjligt borde översättandet inledas redan när den finska texten bereds. I några fall har det hänt att lagar har beretts på svenska och därefter översatts till finska. Exempel på detta är köplagen (355/1987), vissa kapitel i sjölagen (674/1994) och själv styrelselagen för Åland (1144/1991). Språklagen bereddes ända från början parallellt på finska och svenska. När ett förslag till en proposition föredras i statsrådet ska både den finska och den svenska texten fogas till föredragningslistan. Föredragning kan således inte ske förrän den svenska texten är klar. I riksdagen ligger den finskspråkiga propositionstexten till grund för riksdagsbehand- lingen. Utskottsbetänkanden med anknytande utlåtanden och eventuella förslag till änd- ringar som läggs fram av riksdagsledamöterna under plenumbehandlingen översätts till svenska (eller till finska, om de har lagts fram på svenska). Översättningen görs på riks dagens svenska byrå. Vid behandlingen i plenum bestäms lagens slutliga lydelse i den finska versionen. Riksda- gens finskspråkiga och svenskspråkiga svar på propositionen utarbetas därefter av tjäns- temän vid riksdagen. Man säger då att riksdagens svar justeras (tarkistaa). För den svenska justeringen svarar tjänstemän vid riksdagens svenska byrå. Justeringen sker så att den svenska texten läses mot den finska. Man kontrollerar då att texterna motsvarar varandra och rättar översättningsfel och tekniska fel. I samband med justeringen uppdagas och rät- tas också olika typer av fel och brister i de finskspråkiga lagtexterna. Justeringen av riks- dagens svar sker alltså parallellt på finska och svenska och i nära samarbete mellan de ansvariga tjänstemännen. 2.7 Publicering och ikraftträdande Efter justeringen i riksdagen sänds riksdagens svar till statsrådet. Det behöriga ministeriet ska därefter föredra svaret för republikens president för stadfästelse. Då bestäms också när lagen ska träda i kraft. Av en lag ska det framgå när den träder i kraft. Av särskilda skäl kan det i lagen anges att tidpunkten för ikraftträdandet (voimaantulo) bestäms genom förordning. Detta förekom- mer främst när man sätter i kraft fördrag. Lagar och andra författningar träder inte i kraft förrän de har publicerats. 34 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Enligt 80 § i grundlagen utfärdas allmänna bestämmelser om publicering och ikraftträ- dande av förordningar genom lag. Dessa bestämmelser finns i lagen om Finlands författ- ningssamling (188/2000) och i lagen om ministeriernas och andra statliga myndigheters föreskriftssamlingar (189/2000). Lagarna och förordningarna samt vissa beslut och tillkännagivanden publiceras i Finlands författningssamling (FörfS; Suomen säädöskokoelma, SäädK). Vissa förordningar publi ceras inte i författningssamlingen utan i stället i respektive ministeriums eller myndighets föreskriftssamling. Till författningssamlingen hör också en separat serie, Finlands författ- ningssamlings fördragsserie (FördrS; Suomen säädöskokoelman sopimussarja, SopS). Där publiceras de internationella överenskommelser som är bindande för Finland. Författ- ningssamlingen och fördragsserien finns i Finlex, se närmare avsnitt 1.2. Ålands landskapslagar och landskapsförordningar publiceras i Ålands författningssam- ling. De viktigaste författningarna ges också ut i bokform i lagboken Ålands lagsamling. Ålands författningssamling och Ålands lagsamling i elektronisk form finns på webbadres- sen regeringen.ax/alandsk-lagstiftning. 2.8 Europeiska unionens lagstiftning EU-anvisningarna i denna bok bygger huvudsakligen på publikationerna Att översätta unionsrättsakter – anvisningar (mars 2023), Interinstitutionella publikationshandboken (EU-institutionernas redaktionella regler) och Redaktionella och språkliga frågor i EU-arbetet (Rev. 2017-02-21, SB PM 2014:3). Alla tre publikationer finns på nätet. 2.8.1 Terminologi Europeiska unionen (EU) upprättades 1993 genom fördraget om Europeiska unionen (se närmare under 2.8.2). Europeiska unionen (EU) Euroopan unioni (EU) Före EU-fördragets ikraftträdande (1.1.1993) hette Europeiska gemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), på finska Euroopan talousyhteisö (ETY). Genom Lissabon fördragets ikraftträdande har Europeiska unionen (EU) ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen (EG). Europeiska unionen är nu också en juridisk person. https://www.finlex.fi/sv/ https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning https://commission.europa.eu/system/files/2023-05/Att-oversatta-unionsrattsakter-anvisningar.pdf https://commission.europa.eu/system/files/2023-05/Att-oversatta-unionsrattsakter-anvisningar.pdf https://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm https://www.regeringen.se/contentassets/d113c174a35f45f9ae13785d660b4f26/redaktionella-och-sprakliga-fragor-i-eu-arbetet.pdf https://www.regeringen.se/contentassets/d113c174a35f45f9ae13785d660b4f26/redaktionella-och-sprakliga-fragor-i-eu-arbetet.pdf 35 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Uttrycket EU eller unionen används i alla sammanhang där man inte uttryckligen eller specifikt avser situationen före den 1 december 2009. I lagtexter och propositioner används vanligtvis följande uttryck: EU:s regelverk EU:n säännöstö EU:s lagstiftning EU:n lainsäädäntö EU-lagstiftningen EU-lainsäädäntö EU:s rättsakter, EU-rättsakter EU:n säädökset, EU-säädökset EU:s/unionens lagstiftning, unionslagstiftningen unionin lainsäädäntö EU-rätten unionin oikeus, EU-oikeus Vid direkta citat och när sammanhanget kräver en sådan precisering kan följande uttryck fortsatt förekomma: gemenskapsrätten yhteisön oikeus (yhteisöoikeus) EG-rätten EY-oikeus EG:s regelverk yhteisön säännöstö, EY:n säännöstö gemenskapslagstiftningen yhteisön lainsäädäntö EG:s lagstiftning EY:n lainsäädäntö EG-lagstiftningen EY-lainsäädäntö EG:s rättsakter EY:n säädökset, EY-säädökset EG-rättsakt EY-säädös, yhteisön säädös gemenskapsrättsakt yhteisön säädös 2.8.2 EU-rätten och EU:s rättsakter EU-rätten omfattar den skrivna rätten och EU-domstolens rättspraxis. Den skrivna rätten, dvs. EU:s rättsakter (författningar), brukar delas in i primärrätt och sekundärrätt. Som gemensam benämning på EU:s rättsregler används EU:s regelverk (ibland också unionens regelverk). Primärrätten Primärrätten består av grundfördragen (perustamissopimus, ibland perussopimus), anslut- ningsfördragen (liittymissopimus), som innehåller en anslutningsakt (liittymisasiakirja), och andra fördrag (perussopimus). På svenska räcker det ofta med fördrag även när det står perustamissopimus på finska (t.ex. EY:n perustamissopimus = EG-fördraget). 36 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 De egentliga grundfördragen är fördraget om Europeiska unionen (1992, i kraft 1993) sopimus Euroopan unionista Kortform: EU-fördraget unionsfördraget (tidigare även Maastrichtfördraget) unionisopimus (Maastrichtin sopimus) Förkortning: FEU SEU fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (1957, i kraft 1958) sopimus Euroopan unionin toiminnasta Kortform: EUF-fördraget EUT-sopimus Förkortning: FEUF SEUT EUF-fördraget hette till och med oktober 1993 fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, Romfördraget), på finska Euroopan talousyh- teisön perustamissopimus (ETY:n perustamissopimus, Rooman sopimus), och under tiden november 1993–november 2009 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget), på finska Euroopan yhteisön perustamissopimus (EY:n perustamissopimus, EY-sopimus). fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (1957, i kraft 1958) Euroopan atomienergiayhteisön perustamissopimus Kortform: Euratomfördraget Euratomin perustamissopimus Förkortning: FEA SEA Tidigare fanns också fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG-fördraget, Parisfördraget) från 1951. Det trädde i kraft 1952 och upphörde att gälla 2002 när kol- och stålgemenskapen upphörde. Namnet och kortformerna på finska är Euroopan hiili- ja teräsyhteisön perustamissopimus (EHTY:n perustamissopimus, Pariisin sopimus). Fördragen skrivs numera i överensstämmelse med gällande praxis med liten begynnelse- bokstav på svenska. 37 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Andra viktiga fördrag inom primärrätten är fördraget om upprättandet av ett enda råd och en enda kommission för Europeiska gemen- skaperna (1965, i kraft 1967) sopimus Euroopan yhteisöjen yhteisen neuvoston ja yhteisen komission perustamisesta Kortform: fusionsfördraget sulautumissopimus Europeiska enhetsakten (1986, i kraft 1987) Euroopan yhtenäisasiakirja Kortform: enhetsakten Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upp- rättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (1997, i kraft 1999) Amsterdamin sopimus Euroopan unionista tehdyn sopimuksen, Euroopan yhtei- söjen perustamissopimusten ja niihin liittyvien tiettyjen asiakirjojen muuttamisesta Kortform: Amsterdamfördraget Amsterdamin sopimus Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (2002, i kraft 2003) Nizzan sopimus Euroopan unionista tehdyn sopimuksen sekä Euroopan yhteisöjen perustamissopimusten ja niihin liittyvien tiettyjen asiakirjojen muuttamisesta Kortform: Nicefördraget Nizzan sopimus Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upp- rättandet av Europeiska gemenskapen (2007, i kraft 2009) Lissabonin sopimus Euroopan unionista tehdyn sopimuksen ja Euroopan yhteisön perustamissopimuksen muuttamisesta Kortform: Lissabonfördraget Lissabonin sopimus 38 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Vid Europeiska rådets möte i Nice år 2000 antogs Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, på finska Euroopan unionin perusoikeuskirja. Stadgan foga- des senare till Lissabonfördraget. Den gällande versionen antogs 2016 (se EUT C 202, 7.6.2016). Grundfördragen har ändrats flera gånger. Ändringar sker också genom ett anslutningsför- drag varje gång en ny stat upptas som medlem i unionen. Grundfördrag är inte ett formellt definierat juridiskt begrepp. Begreppet kan avse de ursprungliga grundfördragen eller de konsoliderade versionerna av grundfördragen och ändringsfördragen (t.ex. Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonfördraget). Sekundärrätten Sekundärrätten består huvudsakligen av förordningar, direktiv och beslut men också av andra rättsakter. Förordningarna är direkt gällande i medlemsstaterna, medan direktiven måste genomföras i nationell lagstiftning. Bindande rättsakter är Svenska Finska Engelska förordning direktiv beslut asetus direktiivi päätös regulation directive decision Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande indelas rättsakterna i lagstiftningsakter (lain- säätämisjärjestyksessä hyväksyttävät säädökset) och icke-lagstiftningsakter eller akter som inte är lagstiftningsakter (muut kuin lainsäätämisjärjestyksessä hyväksyttävät säädök- set). Unionens lagstiftningsakter antas i regel enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (tavallinen lainsäätämisjärjestys), som tidigare kallades medbeslutandeförfarandet (yhteis- päätösmenettely). Det finns också fall där ett särskilt lagstiftningsförfarande (erityinen lainsäätämisjärjestys) ska tillämpas. Den normhierarki som infördes i fråga om rättsakter syns också på rättsakternas titlar, t.ex. genomförandeförordning (täytäntöönpanoasetus) och delegerat direktiv (delegoitu direktiivi). På finska kallas de delegerade rättsakterna också säädösvallan siirron nojalla annettu säädös. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ%3AC%3A2016%3A202%3ATOC https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ%3AC%3A2016%3A202%3ATOC 39 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 Andra officiella och halvofficiella dokument är Svenska Finska Engelska rekommendation suositus recommendation resolution päätöslauselma resolution meddelande tiedonanto communication yttrande lausunto opinion/avis lagstiftningsresolution lainsäädäntöpäätöslauselma legislative resolution betänkande (parlamentet) mietintö report arbetsordning työjärjestys rules of procedure stadga (domstolen) perussääntö statute rättegångsregler (domstolen) työjärjestys rules of procedure rapport kertomus report allmänt handlingsprogram yleinen toimintaohjelma general program vitbok valkoinen kirja White Paper grönbok vihreä kirja Green Paper ordförandeskapets slutsatser (Europeiska rådet) puheenjohtajan päätelmät Presidency Conclusions EU:s rättsakter (författningar) offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (EUT), på finska Euroopan unionin virallinen lehti (EUVL), och ingår därför inte i Finlands författ- ningssamling. Före den 1 februari 2003 hette tidningen Europeiska gemenskapernas offi- ciella tidning (EGT), på finska Euroopan yhteisöjen virallinen lehti (EYVL). Den elektroniska versionen av tidningen finns i pdf-format på webbplatsen EUR-Lex (eur-lex.europa.eu). På EUR-Lex kan man följa lagstiftningsprocessen inom EU. Rättsakterna går också att hitta med hjälp av sökfunktionerna i EUR-Lex. 2.8.3 EU-rättsakternas uppbyggnad Såväl fördragen (primärrätten) som förordningar, direktiv och beslut (sekundärrätten) innehåller bestämmelser. På finska gör man den skillnaden att man säger att fördrag innehåller määräyksiä, medan sekundärrätten innehåller säännöksiä. Följaktligen säger man på finska också att ”unionisopimuksessa määrätään”, men ”unionin asetuksessa ja https://eur-lex.europa.eu 40 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 direktiivissä säädetään”. Både säätää och määrätä kan på svenska återges med föreskriva, ange, fastställa eller besluta (om). ”Stadga” och ”stadganden” förekommer i regel inte i svenska EU-rättsliga texter. Se määrätä; määräys; säännös och säätää i finsk-svenska ordlistan. Rättsakternas olika delar Svenska Finska Engelska titel nimi title ingress johdanto-osa preamble beaktandeled (johdanto-osan) viite citation skäl johdanto-osan perustelukappale recital artikel artikla article punkt, stycke (led)1 kohta paragraph stycke alakohta subparagraph led (punkt)2 alakohta point strecksats luetelmakohta indent spalt sarake column del osa part avsnitt jakso section avdelning osasto title kapitel luku chapter bilaga liite annex tillägg lisäys appendix 1 Med punkt avses ett numrerat stycke, medan det som kallas stycke är onumrerat. Lägg märke till att man i svenska hänvisningar normalt inte skriver ut ordet ”punkt”, utan skriver t.ex. artikel 7.4 när man på finska skriver 7 artiklan 4 kohta. Led kan motsvara finskans kohta (närmast i artiklar med definitioner), men inte engelskans paragraph, och betecknas med gemener, små romerska siffror eller arabiska siffror (a, b; i, ii; 1, 2). 2 Punkt i betydelsen point används bara om fristående punkter i vissa rekommendatio- ner, resolutioner och förklaringar. Led betecknas med gemener, små romerska siffror eller arabiska siffror (a, b; i, ii; 1, 2), t.ex. artikel 7.4 a. 41 Statsrådets kanslis publikationer 2023:17 3 Det svenska lagspråket och principer för översättning 3.1 Det svenska lagspråkets utveckling Den gällande lagstiftningen i Finland omfattar författningar från fyra århundraden. De äldsta texterna utgörs av de delar av 1734 års lag som fortfarande gäller, nämligen vissa bestämmelser i handelsbalken, byggningabalken och rättegångsbalken. Språket i dem är ålderdomligt, men det har haft en mycket stor betydelse som mönster vid skriv- ning av lagtext långt in på 1900-talet. Ord och uttryckssätt som inte längre förekom i det allmänna språkbruket användes för att ge texterna en upphöjd och vördnadsbjudande prägel. Man brukar tala om en arkaistisk stil (se t.ex. lagen om skuldebrev 622/1947). Våra lagar skrevs fram till början av 1900-talet på svenska och översattes sedan till finska. Under andra hälften av 1800-talet tillkom ett stort antal lagar. Vissa bestämmelser i dem gäller fortfarande i oförändrad lydelse. Språket i dem motsvarade i stort sett tidens skrivsätt, men ter sig numera föråldrat. 3.1.1 Utvecklingen och nuläget i Sverige År 1967 gav Statsrådsberedningen i Sverige ut en promemoria med titeln Språket i lagar och andra författningar. Promemorian var den första skrift som gav rekommendationer för lagspråkets utformning, och den blev därför ett viktigt redskap i det alltmer målinriktade språkvårdsarbetet med svenska författningar och myndighetstexter. År