REVIEW DIGITAL AND DEVELOPMENT - REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION 2025/3 Evaluation on Finland’s Development Policy and Cooperation REVIEW © Ministry for Foreign Affairs of Finland 2025 This report can be downloaded through the home page of the Ministry for Foreign Affairs https://um.fi/development-cooperation-evaluation-reports-comprehensive-evaluations Contact: EVA-11@gov.fi ISBN 978-952-281-838-6 (PDF) ISSN 2342-8341 Layout: Grano Cover photo: Shehzad Noorani, Copyright: © UNICEF/UN0213046/Noorani https://um.fi/development-cooperation-evaluation-reports-comprehensive-evaluations REVIEW DIGITAL AND DEVELOPMENT Review of efforts of Finland’s development policy and cooperation in accelerating inclusive digitalisation Jens Peter Christensen, Team Leader Petri Uusikylä Sari Laaksonen Rahul Hasnain 2025/3 This evaluation was commissioned by the Ministry for Foreign Affairs of Finland to Sari Laaksonen Consulting Oy/Ltd. This report is the product of the authors, and responsi- bility for the accuracy of the data included in this report rests with the authors. The find- ings, interpretations, and conclusions presented in this report do not necessarily reflect the views of the Ministry for Foreign Affairs of Finland. Contents ACRONYMS AND ABBREVIATIONS  �   VI YHTEENVETO  �   VIII SAMMANFATTNING  �   XV TABELL ÖVER SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER  �   XX SUMMARY  �   XXII TABLE OF CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS  �   XXVII 1 Introduction  �   1 1.1 Rationale, purpose, and objectives  �   1 1.2 Scope of the review  �   1 1.3 Users of the review  �   2 2 Approach, Methodology and Limitations  �   3 2.1 Approach  �   3 2.2 Data collection   �   4 2.3 Futures methods  �   4 2.4 Data analysis   �   5 2.5 Limitations, risk management and Quality Assurance  �   6 3 Context Analysis  �   7 3.1 Global and EU context  �   7 3.2 Finland’s policies  �   11 3.3 Finland’s portfolio  �   13 4 Findings  �   17 4.1 Policy relevance for the Agenda 2030  �   17 4.2 Policy coherence  �   20 4.3 Finland’s most notable achievements in digitial development   �   26 4.4 Use of Finnish expertise and experience   �   29 4.5 Strenghts and challenges across development priorities   �   34 5 Peer strategies   �   43 6 Lessons Learned  �   48 7 Conclusions   �   51 8 Recommendations   �   56 Annex 1. List of interviewees and references� 61 Annex 2. Terms of Reference� 68 Annex 3. Review Matrix� 79 Annex 4. Review Theory of Change� 85 Annex 5. Global benchmarking on digital transformation� 86 Annex 6. MFA workshop on future policy options� 88 Annex 7. Table of Findings, Conclusions and Recommendations� 90 Acronyms and Abbreviations ADB Asian Development Bank ADGT African Digital and Green Transition ADF African Development Fund AI Artificial Intelligence CSO Civil Society Organization D4D Digital for Development DDP Digital Development Partnership DE4A Digital Economy for Africa DFI Development Finance Institution DHIS2 District Health Information Software 2 DPC Development Policy Committee DPI Digital Public Infrastructure DVV Digital and Population Data Services Agency EBRD European Bank for Reconstruction and Development EGA e-Governance Academy EFSD+ European Fund for Sustainable Development Plus ESG Environmental, Social, and Governance ESTDEV Estonian Centre for International Development FCA Finn Church Aid FCDO Foreign, Commonwealth & Development Office FDGT Finnish Digital and Green Transition FINGO Finnish Development NGOs FMI Finnish Meteorological Institute FLC Fund for Local Cooperation GovLearn Government Learning Platform GovSpecs Government Specifications GovStack Government Stack GovTest Government Test Environment GSMA Global System for Mobile Communications Association HAUS HAUS Finnish Institute of Public Management Ltd. HEI-ICI Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument HEP Higher Education Programme HIPCA High Impact Partnership on Climate Action ICI Institutional Cooperation Instrument IFC International Finance Corporation IFAD International Fund for Agricultural Development InfoDev Information for Development Program INGO International Non-Governmental Organization ITU International Telecommunication Union MFA Ministry for Foreign Affairs MOSIP Modular Open-Source Identity Platform NDF Nordic Development Fund NESA National Emergency Supply Agency ODA Official Development Assistance PIF Public Sector Investment Facility REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONVI PSI Private Sector Instruments REILA Responsible and Innovative Land Administration RQ Review Question SDG Sustainable Development Goal SSC Strategic Sector Cooperation TEI Team Europe Initiatives UN United Nations UNDP United Nations Development Programme UNICEF United Nations Children’s Fund UNSG United Nations Secretary-General USAID United States Agency for International Development VERO Finnish Revenue Authority WSIS World Summit on the Information Society X-Road Data Interoperability Platform iVerify Verification Platform for Misinformation and Hate Speech REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION VII Yhteenveto 1. Tarkastelun tarkoitus, tavoitteet ja menetelmät Arvioinnissa tarkasteltiin Suomen digitalisaatioon liittyvää kehitysyhteistyötä (jatkossa digitaalinen kehitys) ja sen tarkoituksena oli tuottaa tietoa vaihtoehdoista Suomen tulevan digitaalisen kehityk- sen tuen osalta. Arvioinnissa käsiteltiin kehityspolitiikan saavutuksia sekä Suomen tuen vahvuuksia ja haasteita. Pääpaino oli Suomen kehityspolitiikassa vuodesta 2018 alkaen, josta lähtien tuki alkoi siirtyä kohti monenkeskistä ja EU-yhteistyötä. Kehityspolitiikka- ja interventioanalyysiin perustuvassa tarkastelussa arvioitiin Suomen merkittävim- piä saavutuksia sekä sitä, miten merkityksellistä ja johdonmukaista tuki on ollut kestävän kehityk- sen tavoitteiden ja kestävän kehityksen Agenda 2030:n kannalta. Vahvuuksia ja haasteita arvioitiin muun muassa Suomen asiantuntemuksen hyödyntämisessä ja koskien sitä, kuinka tehokkaasti Suomi yhteistyökanavien ja -lähestymistapojen avulla pystyi edistämään kehitysyhteistyön paino- pisteitä, kuten osallisuutta, innovointia ja yksityisen sektorin sitoutumista sekä vihreää siirtymää. Arvioinnissa käytettiin laadullisia ja muita liitännäisiä menetelmiä ja se perustui asiakirjojen tar- kasteluun, kartoitukseen ja keskeisten tiedonantajien haastatteluihin ja ryhmäkeskusteluihin, ver- taismaiden tapaustutkimuksiin ja ennakoinnin menetelmiin. Koska suurin osa Suomen nykyisistä digitaalisen kehityksen interventioista on osa laajempia, kehitteillä olevia tukitoimia, avainhenki- löiden haastattelujen ja ryhmäkeskustelujen avulla kerättiin tietoa tuen tuloksista ja saavutuksista. Kansainvälisiä taloussuhteita ja kehitysyhteistyötä koskevaan vuonna 2024 julkaistuun hallituksen selontekoon (jäljempänä hallituksen selonteko) sisältyvät painopisteet ja toimenpiteet ohjasivat kehityspolitiikka- ja interventioanalyysiä sekä näihin liittyvän politiikan osa-alueiden ohjauksen, väli- neiden ja kumppanuuksien tarkastelua. Tämä tarkoitti, että erityistä huomiota kiinnitettiin yksityisen sektorin yhteistyövälineisiin, EU:n Global Gateway -ohjelmaan ja monenkeskiseen yhteistyöhön, erityisesti YK:n ja Maailmanpankin kanssa. 2. Yhteenveto vastauksista tarkastelukysymyksiin ja kokemuksesta oppiminen Suomen digitaalisen kehityspolitiikan relevanssi vuosina 2018–2024 (tarkastelukysymys 2, RQ2) Suomen tuki digitaaliselle kehitykselle ja sen lisääntynyt huomio verkkoihin, yhteyksiin ja saavu- tettavuuteen, rahoitukseen, yksityisen sektorin rooliin sekä ihmisoikeuksiin ja sukupuolten tasa-ar- voon on merkityksellistä useiden Agenda 2030:n kestävän kehityksen tavoitteiden saavuttamisen kannalta, erityisesti kestävän kehityksen tavoitteen 5 (sukupuolten tasa-arvo), kestävän kehityksen tavoitteen 8 (ihmisarvoinen työ ja talouskasvu) ja kestävän kehityksen tavoitteen 9 (teollisuus, inno- vaatiot ja infrastruktuuri) osalta. Merkityksellisyyttä havainnollistaa parhaiten tuki YK:n prosesseille, REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONVIII jotka johtivat Global Digital Compactin hyväksymiseen, mukaan lukien sukupuolten tasa-arvoa koskevat viittaukset, jotka tuotiin mukaan Generation Equality -kampanjan kautta, sekä Suomen vaikuttaminen kehitysyhteistyöhön Maailmanpankissa ja EU:n Global Gatewayssä. Kahdenväli- sellä tuella, vaikka se olikin suppeampaa, tuettiin myös osallisuuden ja sukupuolten tasa-arvon kannalta olennaisia maankäyttöön liittyviä oikeuksia. Suomen digitaalisen kehityspolitiikan johdonmukaisuus (RQ1) Suomi teki useita toimenpiteitä digitaalisen kehityksen tukensa johdonmukaisuuden parantami- seksi. Näihin kuuluivat vuonna 2024 laadittu hallituksen selonteko, johon sisältyy laajaraaminen strategia, ulkoministeriön organisaation sisäisen koordinaation kehittäminen sekä asiantuntemuk- sen ja yksityisen sektorin tuen entistä johdonmukaisempi kohdentaminen HAUS-kehittämiskeskuk- seen ja Finnfundiin. Kaikkien sidosryhmien kanssa ei kuitenkaan käydä säännöllistä vuoropuhelua, eikä Suomella ole digitaalista kehitystä koskevaa yhteistyömekanismia, jolla voitaisiin varmistaa strateginen vuoropuhelu kaikkien sidosryhmien kanssa. Sidosryhmiä, joiden kanssa ei käydä säännöllistä vuoropuhelua, ovat muun muassa kehityspoliittinen toimikunta, kansalaisyhteiskunnan organisaatiot, ministeriöt ja valtion virastot, kunnallisalan organisaatiot ja älykkäiden kaupunkien verkostot, vaikka niillä on asiantuntemusta osallisuudesta, palvelusuunnittelusta ja tulosten tuot- tamisesta paikallistasolla. Helsingissä sijaitsevat YK:n innovaatiokeskukset, jotka ovat edenneet pilotointivaihetta pidemmälle, tarvitsevat myös strategisempia yhteyksiä ulkoministeriön kanssa. Tämä on erityisen tärkeää YK:n Global Pulsen kannalta, sillä se tarvitsee tukea voidakseen luoda yhteyksiä suomalaiseen sidosryhmäekosysteemiin. Tulevaisuudessa, Suomen nykyinen laajaraaminen strategia koskien digitaalista kehitystä sekä digitalisaation ja kansainvälisen yhteistyön nopeasti muuttuva toimintaympäristö edellyttävät strate- gisten painopisteiden ja niiden toteuttamistapojen uudelleenarviointia. Pitkän aikavälin valmiuksien kehittämissuunnitelma ja digimarkkerin käyttöönotto näyttäytyvät välineinä tukea jatkossa ulkomi- nisteriön koordinointia ja tiedolla johtamista. Tarvitaan myös mekanismi, jolla voidaan vahvistaa strategista vuoropuhelua kaikkien digitaalisen kehityksen kannalta merkityksellisten sidosryhmien kanssa, hyödyntää synergiaa ja yhteistyötä sekä hyödyntää kaikkien yhteistyöhön osallistuvien kokemuksia digitalisaatiosta (ml. kokemukset koskien osallisuutta, yhteissuunnittelua ja tulosten tuottamista paikallistasolla). Suomen merkittävimmät saavutukset (RQ3) Suomen merkittävimmät saavutukset perustuvat pitkäaikaiseen sitoutumiseen digitaaliseen kehi- tykseen. Monenkeskisellä tasolla tähän on kuulunut vaikuttaminen ja tuki Global Digital Compact -aloitteelle ja Maailmanpankin digitaalisen kehityksen kumppanuusohjelmalle. EU-yhteistyössä Suomi vaikutti siihen, että digitalisaatiosta tuli Global Gatewayn prioriteetti, vaikka se tarkoitti, että EU joutui aloittamaan työnsä kehittämisen tällä alalla aivan alusta. Merkittäviä Global Gatewayn saavutuksia olivat myös EFSD+ yhdistelmärahoitusmalli yhteyksien ja digitaalisen infrastruktuurin tukemiseen sekä ratkaiseva käynnistystuki D4D Hubille ja Team Europe Initiativesille (TEI), joka on strateginen väline Global Gatewayn toimeenpanossa. Kun otetaan huomioon digitaalisen kehityk- sen olleen alkuvaiheessa monenkeskisessä yhteistyössä, nämä saavutukset ovat virstanpylväitä laajemmissa, meneillään olevissa kehityspoliittisissa prosesseissa ja ohjelmissa, joilla pyritään kirittämään kestävän kehityksen tavoitteiden saavuttamista. Maatasolla saavutetut tulokset ja vaikutukset, esimerkiksi digitaalisen murroksen, talouskasvun ja työpaikkojen luomisen osalta, arvioidaan riippumattomasti myöhemmin. Maatasolla, Suomen tuella Etiopian digitaaliselle maan- hallintarekisterille saavutettiin maanomistuksen turvaamisen alalla paras käytäntö, joka mahdollisti maaseudun pienituloisten ryhmien ja naisten johtamien kotitalouksien rahoituksen saannin sekä REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION IX skaalautuvuuden ja monistettavuuden Maailmanpankin ja Foreign, Commonwealth & Development Officen kanssa solmitun kumppanuuden ansiosta. Suomalaisen asiantuntemuksen ja kokemuksen hyödyntäminen digitaalisessa kehittämi- sessä (RQ4) HAUSin asiantuntijahankinnat ja Finnfundin yksityisen sektorin investoinnit ovat nousemassa suomalaisen digitaalisen kehityksen osaamisen ensisijaisiksi hankintamuodoiksi. Kummallakin toimijalla on keskeinen rooli Global Gatewayn ja Team Europe Initiatives (TEI)/D4D Hub -tar- jonnan kehittämisessä ja toteuttamisessa. Viranomaisten, tutkimus- ja koulutuslaitosten välinen institutionaalinen yhteistyö on myös innovoinnin ja digitalisaation kriittinen selkäranka. Tämän- tyyppisten toimintamuotojen digitalisaatiotuki, esimerkiksi Ilmatieteen laitoksen ja Veron tekemä kehitysyhteistyö, on kuitenkin tyypillisesti luokiteltu temaattisesti ja näkyy raporteissa ja tilastoissa esimerkiksi ilmastotoimina (Ilmatieteen laitos) tai talouden kehityksen tukena (Vero). Digitaalisen muutoksen kannalta merkittävät saavutukset jäävät näin ollen usein raportoimatta digitaalisen kehityksen saavutuksina. Suomen digitalisaatiotuen vahvuudet ja haasteet (RQ5) Digitaalisen kehityksen tukeminen tarjosi Suomelle mahdollisuuksia yleisen kehitysstrategiansa edistämiseen. Digitaalista osallisuutta valtavirtaistettiin hyvin vaikuttamistyössä ja kehitysyhteis- työssä. Monenkeskisissä sitoumuksissa tähän sisältyi vaikuttaminen tekoälyn hallintaa ja tieto- suojaa koskeviin Global Digital Compact -sitoumuksiin sekä digitaalisen kuilun kiinnikuromisen ja verkkokiusaamisen estämisen osalta. Tuki Freedom Online Coalitionille, Access Now -järjestölle ja Unicefin innovaatiokeskuksille Helsingissä ovat myös esimerkkejä monenkeskisestä yhteistyöstä, jossa osallisuus ja digitaaliset oikeudet ovat ensisijaisia tavoitteita. Maatasolla yhteyksiin liittyvät investoinnit ja maankäyttöoikeuksien digitalisointi ovat merkittäviä esimerkkejä osallisuuden tuke- misesta, josta hyötyvät heikommassa asemassa olevat ryhmät. Myös Finnfundin investointeihin sovelletaan pakollisia tasa-arvovaikutusten arviointeja. Kansainvälinen vaikuttaminen ja yhteistyö monenkeskisten ja EU:n kanavien kautta hyödyttää myös Suomen innovaatiotoimintaa ja yksityisen sektorin sitoutumista. Kotimaassa tehdystä työstä ja kahdenvälisestä tuesta saadun pitkän kokemuksen myötä Suomi pääsi vaikuttamaan monenkes- kiseen ja EU-yhteistyöhön, kun näitä yhteistyökanavia alkoi muotoutua digitaalisessa kehityksessä. Keskeinen vaikuttamisen tulos on muun muassa yhdistelmärahoituksen pilotointi, jonka ansiosta Finnfund sai johtavan roolin eurooppalaisten rahalaitosten joukossa. Lisäksi monenkeskiset ja EU:n yhteistyöohjelmat tarjoavat synergia- ja täydentävyysmahdollisuuk- sia. Yhteisten kumppanuuksien ansiosta Suomi voi keskittyä vahvuuksiinsa ja painopisteisiinsä (esimerkiksi yhteydet ja yksityisen sektorin rooli) tinkimättä kestävyydestä ja johdonmukaisuudesta. Tästä esimerkkinä ovat vihreän siirtymän haasteet, joissa monenkeskiset ja EU:n ohjelmasuun- nittelun suuntaviivat ja ESG-kriteerit turvaavat kestävyystavoitteet. Kumppanit voivat suuntautua esimerkiksi energia-, jätteenkäsittely-, terveys- ja työllisyyssektoreihin liittyviin kysymyksiin, kun taas Suomi voi keskittyä vahvuuksiinsa: yhteyksiin ja tietoturvaan. Suomen tukeen liittyy myös haasteita ja kompromisseja. Innovaatio- ja yrittäjyystoiminnan kah- denvälisen tuen tulokset olivat vaihtelevia, ja suomalaisten pienten ja keskisuurten (pk) yritysten mobilisointi kehittyville markkinoille on edelleen vaikeaa. Mittakaavan, johdonmukaisuuden ja kestävyyden kaltaisista eduista huolimatta monenkeskisessä ja EU:n yhteistyössä kamppaillaan edelleen sopivien toteutusmallien, rahoituksen puuttumisen ja tarkoitukseensa vielä sopimattomien REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONX investointivälineiden kanssa. Näistä syistä myös suomalaisen osaamisen ja yksityisten yritysten mobilisointi voi olla haastavaa. Toinen kompromissi on heikentynyt näkyvyys. Suomi haluaa vah- vistaa kahdenvälisiä suhteita kehitysmaihin, mutta suomalaisten ratkaisujen esittelyyn, läsnäolon ja suhteiden rakentamiseen voi olla vähemmän mahdollisuuksia rahoitettaessa monenkeskisiä ohjelmia. Monenkeskisten ja EU:n kanavien kautta työskenneltäessä tarvitaankin sitoutumista, aikaa, resursseja ja paikallista läsnäoloa, jotta niistä voidaan saada täysi hyöty. Kokemuksista oppiminen Ennen suositeltujen toimintavaihtoehtojen yhteenvetoa (tarkastelukysymys 6), joka perustuu tar- kastelukysymysten 1–5 (RQ1-5) löydöksiin, esitetään seuraavat Suomen digitaalisen yhteistyön arvioinnista saadut opit: 1. Suomen merkittävimmät saavutukset perustuvat lisäarvoa tuottaviin panoksiin ja varhaiseen sitoutumiseen, joiden ansiosta se on voinut vaikuttaa kansainväliseen ja EU:n politiikkaan ja ohjelmasuunnitteluun. 2. Suomen vaikutusvalta Maailmanpankin ja EU:n kaltaisiin globaaleihin toimijoihin osoittaa oikea-aikaisten, korkean tason asiantuntijoiden lähettämisen suotuisan vaikutuksen. 3. Tanskan ja Viron vertaistutkimukset osoittavat, että kohdennettu strategia ja sitä tukeva kansainvälinen brändin rakentaminen ovat avainasemassa, kun halutaan saada aikaan yhteisiä kumppanuuksia ja yhteisrahoitusta strategisiin kehitysprioriteetteihin. 4. Suomen rajoittavia tekijöitä ovat muun muassa vaikeudet saada pk-yrityksiä liikkeelle, kumppanuuden toteuttamisen ja rahoitusmallit, jotka eivät sovellu tarkoitukseen, sekä hankesuunnitelmat, joissa ei ole otettu riittävästi huomioon epäedullisessa asemassa olevia ryhmiä. 5. Jos kunnianhimoisia kansallisia innovaatio-, tutkimus- ja kehitystavoitteita ei yhdistetä digitaalisen kehityksen tavoitteisiin, Suomi menettää mahdollisuuden hyödyntää asiantuntemustaan kehitysyhteistyössä. Toimintavaihtoehdot (RQ6) Arvioinnissa annettiin kahdeksan suositusta, joilla vahvistetaan Suomen tukea digitaaliselle ke- hitykselle. Politiikan ja koordinoinnin tasolla suositukset ovat seuraavat: ➢ Suositus 1. Kehitetään kohdennettu strategia, joka perustuu Suomen vahvuuksiin ja parhaisiin mahdollisuuksiin laajuuden ja vaikuttavuuden lisäämiseksi. Rajoitetaan poliittisten painopisteiden määrä kolmeen. Tämän suosituksen tavoitteena on luoda yhteinen käsitys strategiasta ja maksimoida Suomen vaikuttavuus julkisen kehitysavun vähenemisen skenaariossa. ➢ Suositus 2. Arvioidaan myöhemmässä vaiheessa digitalisaation valtavirtaistamisen johdonmukaisuutta ja tehokkuutta ulkopolitiikassa. Valtavirtaistetaan digitaalinen kehitys nykyhetkestä alkaen ulkosuhdehallinnon politiikan ja strategian arvioin- neissa ja muussa analyyttisessä työssä. Koska Suomen ulko-, turvallisuus-, kauppa- ja kehityspolitiikan johdonmukaisuuden edistäminen on digitalisaation osalta vasta alku- vaiheessa, suositus on toistaiseksi nopeuttaa kokemuspohjan rakentamista asettamalla REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XI digitaalinen kehitys läpileikkaavaksi painopisteeksi keskitetyissä kehitysyhteistyön arvioin- neissa ja katsauksissa sekä muussa ulkoministeriön tekemässä analyyttisessä työssä. ➢ Suositus 3. Parannetaan suomalaisten toimijoiden kannustimia osallistua digitaali- seen kehitykseen ja tehdä yhteistyötä paikallisten kumppaneiden kanssa. Tehoste- taan myös toimenpiteitä yksityisen sektorin, viranomaisten ja kansalaisyhteiskun- nan toimijoiden välisen synergian luomiseksi. Suosituksessa nostetaan esiin välineitä ja kannustimia, esimerkiksi suomalaisille pk-yrityksille tarjottavat kannustimet osallistua kehittyville markkinoille ja yritysten yhteistyökumppanuuksiin. ➢ Suositus 4. Harkitaan Suomen digitaalisen muutoksen asiantuntemuksen kansain- välistä brändin rakentamista kansainvälisten kumppanuuksien ja Suomen kehitys- yhteistyötoimien yhteisrahoituksen vilkastuttamiseksi. Yksi vaihtoehto voisi olla suomalaiseen asiantuntemukseen ja ratkaisuihin perustuvan FinnStack-järjestelmän luominen ja tarjonnan edistäminen sen kautta sekä sitä markkinoivat Suomessa jär- jestettävät vuotuiset teematapahtumat. Kansainvälisellä brändin rakentamisella pyritään tukemaan Suomen strategiaa, johtajuutta ja näkyvyyttä digitaalisessa kehityksessä. ➢ Suositus 5. Vahvistetaan strategista vuoropuhelua ja yhteistyötä kaikkien digitaali- seen kehitykseen liittyvien julkisen ja yksityisen sektorin toimijoiden, kansalaisyh- teiskunnan ja Helsingissä sijaitsevien YK:n innovaatiokeskusten kanssa. Suosituk- sen tavoitteena on kansallisten tavoitteiden ja digitaalisen kehityksen tavoitteiden tiiviimpi kytkeminen toisiinsa sekä julkisen ja yksityisen sektorin asiantuntemuksen ja resurssien parempi hyödyntäminen esimerkiksi osallisuuden, palvelujen yhteissuunnittelun, julkisen ja yksityisen sektorin kumppanuuksissa ja tulosten tuottamisessa paikallistasolla. ➢ Suositus 6. Tutkitaan HAUSin ja Finnfundin mahdollisuuksia johtaa yhdessä ulkomi- nisteriön kanssa Global Gatewayn työryhmiä ja muita vastaavia toimintoja ja määri- tellään roolijako sen helpottamiseksi. Suosituksella pyritään hyödyntämään HAUSin ja Finnfundin resursseja ja panosta. Ulkoministeriön johtamiseen ja hallintoon liittyvät suositukset ovat seuraavat: ➢ Suositus 7. Laaditaan valmiuksien kehittämissuunnitelma, jolla ylläpidetään ulkomi- nisteriön hallinto- ja koordinointivalmiuksia ja tuetaan digitaalisen kehityksen stra- tegiaa. Suosituksen tavoitteena on vahvistaa ulkoministeriön pitkän aikavälin valmiuksia rekrytoinneilla, täydennyskoulutuksella ja komennuksilla. ➢ Suositus 8. Otetaan käyttöön digimarkkeri ja valtavirtaistetaan digitaalinen kehitys hajautettuihin arviointeihin, jotta voidaan parantaa interventiokokonaisuuden hallin- taa ja tiedolla johtamista. Jos sovelletaan EU:n sisäistä digimarkkeria, sen keskim- mäistä arvoa on muutettava siten, että se kattaa digitaalisen valtavirtaistamisen ja katalyyttisten toimien merkittävät tulokset. Suosituksella pyritään parantamaan ohjel- matyötä, vastuuvelvollisuutta ja oppimista digitaalisessa kehityksessä. Johtopäätökset ja suositukset esitetään seuraavan sivun taulukossa. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXII Johtopäätökset ja suositukset JOHTOPÄÄTÖKSET SUOSITUKSET Kehityspolitiikka ja koordinointi Johtopäätös 1. Suomen johtoasema digitaalisessa kehityksessä on vaikuttanut myönteisesti kestävän kehityksen tavoitteiden saavuttamisen ajamiseen, kuten YK:n työhön digitaalisessa hallinnossa ja EU:n kehitysyhteistyöhön. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 1-3, 5-7, 13-18, 20-22 ja 23-27.) Suositus 1. Kehitetään kohdennetumpi strategia, joka perustuu Suomen vahvuuksiin ja parhaisiin mahdollisuuksiin laajuuden ja vaikuttavuuden lisäämiseksi. Rajoitetaan poliittisten painopisteiden määrä kolmeen. (Tämä suositus perustuu löydöksiin 13, 22, 25 ja 27 sekä johtopäätöksiin 2 ja 4). Suositus 2. Arvioidaan myöhemmässä vaiheessa digitalisaation valtavirtaistamisen johdonmukaisuutta ja tehokkuutta ulkopolitiikassa. Valtavirtaistetaan digitaalinen kehitys nykyhetkestä alkaen ulkosuhdehallinnon politiikan ja strategian arvioinneissa ja muussa analyyttisessä työssä. (Tämä suositus perustuu löydöksiin 5, 6 ja 27, kokemusoppiin 5 ja johtopäätöksiin 2 ja 3.) Suositus 3. Parannetaan suomalaisten toimijoiden kannustimia osallistua digitaaliseen kehitykseen ja tehdä yhteistyötä paikallisten kumppaneiden kanssa. Tehostetaan myös toimenpiteitä yksityisen sektorin, viranomaisten ja kansalaisyhteiskunnan toimijoiden välisen synergian luomiseksi. (Tämä suositus perustuu löydöksiin 13, 22, 25 ja 27 sekä johtopäätöksiin 2 ja 6). Suositus 4. Harkitaan Suomen digitaalisen muutoksen asiantuntemuksen kansainvälistä brändin rakentamista kansainvälisten kumppanuuksien ja Suomen kehitysyhteistyötoimien yhteisrahoituksen vilkastuttamiseksi. Yksi brändäysvaihtoehto voisi olla suomalaiseen asiantuntemukseen ja ratkaisuihin perustuvan FinnStack-järjestelmän luominen ja tarjonnan edistäminen sen kautta sekä sitä markkinoivat Suomessa järjestettävät vuotuiset teematapahtumat. (Tämä suositus perustuu löydöksiin 18 ja 27, kokemusoppiin 3 ja johtopäätöksiin 2 ja 4.) Suositus 5. Vahvistetaan strategista vuoropuhelua ja yhteistyötä kaikkien digitaaliseen kehitykseen liittyvien julkisen ja yksityisen sektorin toimijoiden, kansalaisyhteiskunnan ja Helsingissä sijaitsevien YK:n innovaatiokeskusten kanssa. (Tämä suositus perustuu löydöksiin 13, 22, 25 ja 27, kokemusoppiin 5 ja johtopäätökseen 5.) Suositus 6. Tutkitaan HAUSin ja Finnfundin mahdollisuuksia johtaa yhdessä ulkoministeriön kanssa Global Gatewayn työryhmiä ja muita vastaavia toimintoja ja määritellään roolijako sen helpottamiseksi. (Tämä suositus perustuu erityisesti löydökseen 13 ja johtopäätökseen 5.) Johtopäätös 2. Suomen vaikuttamis- ja kehitysyhteistyö oli vaikuttavinta silloin, kun se oli ennakoivaa ja kun siinä voitiin hyödyntää suomalaisia vahvuuksia, kuten innovointia, yksityisen sektorin roolia ja osallisuutta. Jatkossa nämä ominaisuudet ovat ratkaisevia, jotta monenkeskisen ja EU:n yhteistyön koko potentiaali saadaan hyödynnettyä. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 14-16, 21-27, ja kokemusoppeihin 1-2, 4-5 ja se tukee suosituksia 1-4.) Johtopäätös 3. Vaikka kansallisen digitalisaation ja digitaalisen kehityksen tavoitteiden välillä vallitsee epäsuhta, Suomen ulkopolitiikassa kaikki nykyiset poliittiset ohjausasiakirjat käsittelevät digitalisaatiota omasta näkökulmastaan. Niiden käytännön toteutuksen toimivuuden arviointia voidaan tehdä myöhemmässä vaiheessa, mutta näyttöpohjan kerääminen voidaan aloittaa jo nyt. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 5-7 ja kokemusoppiin 5, ja se tukee suositusta 2.) Johtopäätös 4. Kansainvälisiä taloussuhteita ja kehitysyhteistyötä vuodesta 2024 koskevaan hallituksen selontekoon sisältyy digitaalisen kehityksen kokonaisstrategia. Monenkeskisiä kehityspankkeja ja EU:ta koskevissa vaikuttamissuunnitelmissa annetaan tarkempia ohjeita siitä, miten Suomi voi näiden osalta toteuttaa strategiaa. Strategian laajaraamisuus, kehitysavun leikkaukset ja geopolitiikka nostavat kuitenkin esiin kysymyksiä strategian riittävyydestä. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 13, 22, 25 ja 27, ja se tukee suosituksia 1 ja 4.) Johtopäätös 5. Ulkoministeriö teki organisaatiomuutoksia parantaakseen digitaalisen kehityksen sisäistä koordinointia. Uusi järjestely on nyt sisäistettävä johtotasolla ja läpi kaikkien yhteistyömuotojen. Ulkoisessa koordinoinnissa keskustellaan suoraan digitaalisen kehityksen parissa työskentelevien sidosryhmien kanssa. Strateginen yhteistyö ei kuitenkaan ulotu hallitusohjelmatasolle eikä laajaan joukkoon suomalaisia sidosryhmiä, jotka työskentelevät digitaalisen muutoksen ja digitaaliseen kehitykseen liittyvien asioiden parissa. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 13, 22, 25, 27 ja kokemusoppiin 5, ja se tukee suosituksia 5, 6 ja 7.) Johtopäätös 6. Hankinta- ja rahoitusmuodot ovat muuttuneet johdonmukaisemmiksi, ja Team Finland -uudistuksen myötä kaupan ja kehitysyhteistyön tavoitteiden toteuttamista voidaan edelleen johdonmukaistaa. Johdonmukaisuuden ja tuloksellisuuden parantamiseksi tarvitaan myös lisää aloitteita. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 13, 22, 25 ja 27, ja se tukee suositusta 2.) REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XIII JOHTOPÄÄTÖKSET SUOSITUKSET Valmiuksien kehittäminen Johtopäätös 7. Ulkoministeriön digitaalista yhteistyötä hallinnoi henkilöstö, jolla on kattavat taidot ja kokemus. Tarvitaan pitkän aikavälin ratkaisu, jolla ylläpidetään tätä kapasiteettia ja tuetaan digitaalisen kehityksen strategiaa. (Tämä johtopäätös perustuu löydöksiin 9 ja 18, ja se tukee suositusta 7.) Suositus 7. Laaditaan valmiuksien kehittämissuunnitelma, jolla ylläpidetään ulkoministeriön hallinto- ja koordinointivalmiuksia ja tuetaan digitaalisen kehityksen strategiaa. (Tämä suositus perustuu löydöksiin 9 ja 18 ja johtopäätöksiin 5 ja 7.) Interventiokokonaisuuden hallinta ja tiedolla johtaminen Johtopäätös 8. Suunnitelma parantaa digitaalisen kehityksen ohjelmatyön johdonmukaista hallinnointia ja vahvistaa vastuuvelvollisuutta ja oppimista on kiitettävä. EU:n sisäinen digimarkkeri on hyvä lähtökohta, mutta tulosten ja katalyyttisten vaikutusten valtavirtaistaminen on huomioitava sitä paremmin. (Tämä johtopäätös perustuu erityisesti löydökseen 10, ja se tukee suositusta 8.) Suositus 8. Otetaan käyttöön digimarkkeri ja valtavirtaistetaan digitaalinen kehitys hajautettuihin arviointeihin, jotta voidaan parantaa interventiokokonaisuuden hallintaa ja tiedolla johtamista. Jos sovelletaan EU:n sisäistä digimarkkeria, sen keskimmäistä arvoa on muutettava siten, että se kattaa digitaalisen valtavirtaistamisen ja katalyyttisten toimien merkittävät tulokset. (Tämä suositus perustuu erityisesti löydökseen 10 ja johtopäätökseen 8.) REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXIV Sammanfattning 1. Syfte, mål och metod för översynen Syftet med översynen var att utvärdera Finlands utvecklingssamarbete inom digitalisering (hä- danefter kallad digital utveckling) för att tillhandahålla information för framtida policyalternativ. Granskningen omfattade resultat på policynivå samt styrkor och utmaningar i Finlands stöd inom detta område. Huvudfokus låg på Finlands politik från och med 2018 – en tidsperiod som präglats av ökat multilateralt och EU-samarbete. Utifrån en policyanalys och en analys av Finlands insatser inom digital utveckling, granskades Finlands mest anmärkningsvärda prestationer och hur relevant och sammanhängande stödet varit för att påskynda de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. Bedömningen av styrkor och utmaningar inom digital utveckling omfattade till vilken mån finsk expertis utnyttjats och hur effektivt de utvalda samarbetskanalerna och tillvägagångssätten möjliggjort att driva Finlands utvecklingspolitiska prioriteringar såsom inkludering, innovation och engagemang från den privata sektorn, samt den gröna omställningen. Granskningen tillämpade en kvalitativ, blandad metod som baserades på dokumentgranskning, kartläggning, intervjuer med nyckelinformanter/fokusgruppsdiskussioner, fallstudier av andra länder och politisk framsyn. Eftersom största delen av Finlands nuvarande insatser för digital utveckling ingår i större, nya strategier, utnyttjades intervjuerna med nyckelinformanter och fokusgrupps- diskussioner för att identifiera vilka resultat och delresultat som kan kopplas till stödet för digital utveckling. Policyanalysen och analysen av Finlands insatser, samt övervägandet av relevanta politiska riktlinjer, instrument och partnerskap styrdes av de prioriteringar och åtgärder som ingår i regeringens redogörelse för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete från 2024 (hädanefter kallad redogörelsen). Detta innebar ett särskilt fokus på samarbetsinstrumenten för den privata sektorn, EU:s Global Gateway och multilateralt samarbete, särskilt med FN och Världsbanken. 2. Sammanfattande svar på översynsfrågorna (RQ) och lärdomar Relevansen av Finlands politiska riktlinjer för digital utveckling under 2018-2024 (RQ2) Finlands stöd till digital utveckling och dess ökade fokus på konnektivitet, finansiering, den privata sektorns roll samt mänskliga rättigheter och jämställdhet är relevant för att uppnå flera av målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, särskilt mål 5 (jämställdhet), mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) och mål 9 (industri, innovationer och infrastruktur). Relevansen illustreras bäst av Finlands stöd till FN-processer som ledde till antagandet av det Global Digital Compact, inklusive hänvisningar till jämställdhet som fördes in genom Generation Equality Campaign, och REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XV Finlands påverkan på utvecklingssamarbetet vid Världsbanken och EU:s Global Gateway. Även om det bilaterala stödet minskade under den granskade tidsperioden, stödde det också relevanta faktorer som möjliggör inkludering och jämställdhet i samband med markanvändningsrättigheter. Samstämmighet i Finlands politik för digital utveckling (RQ1) Finland införde flera initiativ för att förbättra samstämmigheten i sitt stöd. Detta inkluderade Redo- görelsen 2024, som utgjorde en övergripande strategi, samt införandet av samordningsåtgärder inom utrikesministeriet och mer fokuserad anskaffning av expertis genom HAUS Finnish Institute of Public Management och stöd till den privata sektorn via Finnfund. En regelbunden kontakt finns dock inte med alla intressenter och Finland har ingen dialogmekanism för digital utveckling som skulle kunna säkerställa strategiska dialoger med alla intressenter. Bland de intressenter som Fin- land inte har regelbunden kontakt med finns kommittén för utvecklingspolitik, civilsamhällesorgani- sationer, fackministerier och statliga myndigheter, kommunförbund och nätverk för smarta städer, trots deras expertis inom inkludering, samutformning av tjänster och lokalisering av resultat. FN:s innovationshubbar i Helsingfors, som redan avancerat bortom pilotstadiet, behöver också mer strategiska länkar till utrikesministeriet. Detta är särskilt viktigt för FN:s Global Pulse, som behöver stöd för att få kontakt med det finska ekosystemet. Framöver kommer den breda strategin och den snabba utvecklingen inom digitalisering och in- ternationellt samarbete att motivera en omprövning av Finlands strategiska prioriteringar och hur de kan operationaliseras. Även en långsiktig plan för kapacitetsuppbyggnad och införandet av en digital markör är viktiga för att säkerställa utrikesministeriets kapacitet för samordning och kun- skapshantering inom detta område. Det finns också ett behov av en mekanism för att stärka den strategiska dialogen med alla relevanta intressenter inom digital utveckling, utnyttja synergier och samarbeten och dra nytta av erfarenheter från efterfrågesidan när det gäller digitalisering (inklu- dering, samutformning, lokalisering av resultat). Finlands mest anmärkningsvärda resultat (RQ3) Finlands mest anmärkningsvärda resultat grundar sig på dess långsiktiga engagemang för digital utveckling. På multilateral nivå har Finland bland annat påverkat och stöttat det Global Digital Com- pact och Världsbankens Digital Development Partnership-program. I EU-samarbetet påverkade Finland att digitalisering blev en Global Gateway-prioritering, trots att det innebar att EU började från noll inom detta område. Bland viktiga resultat relaterade till Global Gateway kan pilotprojektet med lånegarantin EFSD+ också nämnas. EFSD+ är en blandad finansieringsmodell för konnekti- vitet och stöd till digital infrastruktur. Även det viktiga lanseringsstödet till Digital for Development (D4D) Hub och Team Europe Initiatives (TEI), ett strategiskt verktyg i genomförandet av Global Gateway, har varit betydande. Med tanke på att den digitala utvecklingen är i sin begynnelse, sär- skilt inom global styrning och multinationellt samarbete, är dessa mest anmärkningsvärda presta- tioner ändå delresultat inom större, pågående politiska processer och program som syftar till att påskynda uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Resultat och långtidseffekter på landsnivå, t.ex. inom digital omvandling, ekonomisk tillväxt och skapande av arbetsmöjligheter, kräver där- för en separat och oberoende utvärdering i ett senare skede. På landsnivå har Finlands stöd till ett digitalt lantmäteri i Etiopien lett till bästa praxis när det gäller säker äganderätt till mark, vilket möjliggjort a) tillgång till finansiering för låginkomstgrupper på landsbygden och hushåll som leds av kvinnor, och b) expansion och replikering av insatserna genom partnerskap med Världsbanken och Storbritanniens Foreign, Commonwealth & Development Office (FCDO). REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXVI Utnyttjande av finsk expertis och erfarenhet inom digital utveckling (RQ4) Expertupphandlingar via HAUS och Finnfunds investeringsstöd till den privata sektorn framstår som de främsta källorna till finsk expertis inom digital utveckling. Båda aktörerna spelar en nyckelroll i utvecklingen och genomförandet av Global Gateway och TEI/D4D Hub-insatser. Institutionellt samarbete mellan offentliga myndigheter, forsknings- och utbildningsinstitutioner utgör också en kritisk ryggrad för innovation och digitalisering. Digitaliseringsstöd inom dessa typer av modalite- ter, till exempel stöd från Finlands meteorologiska institut och den finska skattemyndigheten, är dock vanligtvis inbäddade i sektorsspecifika ändamål och rubriker. Detta innebär att resultat som är viktiga för den digitala omvandlingen inte tenderar att rapporteras och blir därmed ouppmärk- sammade i samband med digital utveckling. Styrkor och utmaningar i det finska digitaliseringsstödet (RQ5) Denna översyn fann att stödet till digital utveckling innebar fördelar och möjligheter för Finland att fullfölja sin övergripande utvecklingsstrategi. Inkludering integrerades på ett bra sätt i påverkans- och utvecklingssamarbetet under granskningsperioden. I multilaterala åtaganden ingick påverkan på Global Digital Compacts åtaganden om AI-styrning och datasekretess, samt minskning av den digitala klyftan och trakasserier på nätet. Andra exempel på multilateralt samarbete, där inklude- ring och digitala rättigheter är de främsta målen, var till exempel stödet till Freedom Online Coa- lition, Access Now och UNICEF:s innovationshubbar i Helsingfors. På landsnivå är investeringar i konnektivitet och digitalisering av markanvändningsrättigheter viktiga exempel på främjandet av inkludering som stöder missgynnade grupper, medan Finnfund-investeringar är föremål för obli- gatoriska konsekvensbedömningar avseende jämställdhet. Global påverkan och samarbete via multilaterala och EU-kanaler gynnar också Finlands innovation och engagemang med den privata sektorn. Finlands långa inhemska erfarenhet inom detta område och från bilateralt stöd gjorde det möjligt för Finland att påverka det multilaterala samarbetet och EU-samarbetet när dessa samarbetskanaler började växa fram inom digital utveckling. Ett viktigt resultat är pilotprojektet med blended financing (dvs. kombinationen av offentliga och privata re- surser), som gav Finnfund en ledande roll bland europeiska utvecklingsfinansieringsinstitut. Dessutom erbjuder multilaterala organisationers och EU:s samarbetsprogram möjligheter till sy- nergier och komplementaritet. Genom gemensamma partnerskap kan Finland fokusera på sina styrkor och prioriteringar (t.ex. konnektivitet och den privata sektorns roll) utan att kompromissa med hållbarhet och samstämmighet. Detta omfattar dubbla omställningsutmaningar, eftersom multilaterala och EU:s programriktlinjer och ESG-kriterier säkerställer hållbarhetsmål, medan gemensamma partnerskap kan inriktas på energi, avfall, hälsa och arbetsrelaterade frågor, och Finland kan fokusera på konnektivitet och datasäkerhet. Finlands stöd innebär också utmaningar, dilemman och avvägningar. Denna översyn fann att re- sultaten för inkludering var blandade i det bilaterala stödet till innovation och entreprenörskap, och att det fortfarande är svårt att mobilisera finska små och medelstora företag till tillväxtmarknader. Trots fördelar som skala, samstämmighet och hållbarhet kämpar det multilaterala samarbetet och EU-samarbetet fortfarande med lämpliga genomförandemodeller, underfinansiering och investe- ringsinstrument som ännu inte är ändamålsenliga. Dessa skäl kan också ha bidragit till att det varit utmanande att mobilisera finländsk expertis och privata företag. En annan kompromiss är minskad synlighet. Finland vill stärka de bilaterala relationerna med utvecklingsländerna, men när stödet är inbäddat i multilaterala program kan det finnas färre möjligheter att visa upp finländska lösningar och närvaro och bygga upp bilaterala relationer. När man arbetar genom multilaterala REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XVII kanaler och EU-kanaler krävs det därför engagemang, tid, resurser och lokal närvaro för att Fin- land ska kunna dra full nytta av dem. Lärdomar Innan de rekommenderade policyalternativen presenteras (RQ6), drar denna översyn följande lärdomar (LL) utifrån resultaten för RQ1-RQ5: LL1. Finlands mest anmärkningsvärda resultat bygger på bidrag med mervärde och tidiga åtag- anden, vilket har gjort det möjligt för Finland att påverka policy och programplaneringen på global och EU-nivå. LL 2. Finlands inflytande på globala aktörer som Världsbanken och EU understryker vikten och effekterna av utstationering av finska experter på hög nivå i rätt tid. LL3. Fallstudierna av Danmark och Estland tyder på att en fokuserad strategi i kombination med en plattform för global varumärkesprofilering är avgörande för att mobilisera gemensamma partnerskap och samfinansiering av strategiska utvecklingsprioriteringar. LL4. Faktorer som hämmar Finlands stöd är svårigheten att mobilisera små och medelstora företag, genomförandet av partnerskapen och finansieringsmodeller som inte är ändamål- senliga, samt projektutformningar som inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till de mest missgynnade. LL5. Om de ambitiösa nationella målen för innovation, forskning och utveckling inte kopplas till målen för digital utveckling, missar Finland möjligheter att utnyttja sin expertis för utveck- lingssamarbetet. Policyalternativ (RQ6) Översynen framför åtta rekommendationer för att stärka Finlands stöd till digital utveckling. På policy- och samordningsnivå är rekommendationerna följande: ➢ Rekommendation 1. Utveckla en mer fokuserad strategi som bygger på Finlands starka sidor och de bästa möjligheterna att öka omfattningen och effekterna på lång sikt. Begränsa antalet politiska prioriteringar till tre. Denna rekommendation syftar till att skapa en gemensam förståelse för strategin och maximera effekterna av Finlands stöd i ett scenario med minskande biståndsfinansiering. Alternativ som ryms inom ramen för den nuvarande strategin presenteras också i rapporten. ➢ Rekommendation 2. Utvärdera i ett senare skede den politiska samstämmigheten och effektiviteten i att integrera digitalisering i hela utrikespolitiken. Från och med nu bör den digitala utvecklingen integreras i utvärderingarna av utrikesministeri- ets policy och strategier samt i annat analytiskt arbete. Eftersom främjandet av större samstämmighet mellan Finlands utrikes-, säkerhets-, handels- och utvecklingspolitik är i ett tidigt skede, är rekommendationen för närvarande att påskynda uppbyggnaden av evi- densbasen genom att lägga till digital utveckling som ett övergripande fokus i centralise- rade utvärderingar och översyner av Finlands utvecklingssamarbete samt annat analytiskt arbete som utförs av utrikesministeriet. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXVIII ➢ Rekommendation 3. Förbättra incitamenten för finska aktörer att delta i digital utveckling och samarbeta med lokala partners. Stärk också åtgärderna som ämnar skapa synergier mellan den privata sektorn, offentliga myndigheter och civilsamhäl- lesorganisationer. Rekommendationen lyfter fram områden där instrument och incitament måste stärkas, till exempel incitament för finska små och medelstora företag att engagera sig på tillväxtmarknader och i partnerskap företag emellan. ➢ Rekommendation 4. Överväg att marknadsföra finsk expertis inom digital transfor- mation för att mobilisera internationella partnerskap och samfinansiering av finska utvecklingsinsatser. Ett alternativ för varumärkesprofilering skulle kunna vara att främja ett «FinnStack”-erbjudande, som bygger på finsk expertis och finska lös- ningar och som stöds av årliga tematiska evenemang i Finland. Internationell varu- märkesprofilering syftar till att stärka Finlands strategi, ledarskap och synlighet inom digital utveckling. ➢ Rekommendation 5. Stärk den strategiska dialogen och samarbetet med alla rele- vanta aktörer från den offentliga och privata sektorn, civilsamhället och FN:s inno- vationshubbar i Helsingfors. Rekommendationen syftar till en närmare koppling mellan nationella mål och mål för digital utveckling, och bättre utnyttjande av expertis och resurser från den offentliga och privata sektorn, till exempel inom inkludering, samutformning av tjänster, offentlig-privata partnerskap och lokalisering av resultat. ➢ Rekommendation 6. Undersök möjligheterna för HAUS och Finnfund att gemen- samt leda arbetsgrupper inom Global Gateway och liknande aktiviteter, och klargör rollfördelningen för att underlätta detta. Rekommendationen syftar till att dra nytta av HAUS och Finnfunds resurser och bidrag. På UM:s ledningsnivå är rekommendationerna följande: ➢ Rekommendation 7. Utarbeta en plan för kapacitetsuppbyggnad för att upprätthålla utrikesministeriets lednings- och samordningskapacitet samt för att stödja strategin för digital utveckling. Rekommendationen syftar till att stärka UM:s långsiktiga kapacitet genom rekryteringar, vidareutbildning och utstationeringar. ➢ Rekommendation 8. Inför en digital markör och integrera digital utveckling i decen- traliserade utvärderingar för att förbättra portfölj- och kunskapshanteringen. Om Finland väljer att tillämpa EU:s interna digitala markör, bör den mellanliggande mar- kören ändras för att fånga upp betydande resultat från digital integrering och kataly- tiska insatser. Rekommendationen syftar till att förbättra programmering, ansvarsskyldig- het och lärande inom digital utveckling. Slutsatser och rekommendationer presenteras i tabellen nedan. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XIX Tabell över slutsatser och rekommendationer SLUTSATSER REKOMMENDATIONER Policy & samordning Slutsats 1. Finlands ledarskap inom digital ut-veckling bidrog till delmål för att påskynda de globala målen för hållbar utveckling, inklusive FN:s digitala styrning och EU:s utvecklings-samarbete. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 1-3, 5-7, 13-18, 20-22, 23-27.) Rekommendation 1. Utveckla en mer fokuserad strategi som bygger på Finlands styrkor och de bästa möjligheterna att öka omfattningen och effekterna på lång sikt. Begränsa antalet politiska prioriteringar till tre. (Denna rekommendation baserar sig på resultaten 13, 22, 25 och 27 samt slutsatserna 2 och 4). Rekommendation 2. Utvärdera i ett senare skede den politiska samstämmigheten och effektiviteten i att integrera digitalisering i hela utrikespolitiken. Från och med nu bör den digitala utvecklingen integreras i policy och strategier samt i annat analytiskt arbete. (Denna rekommendation baserar sig på resultaten 5, 6 och 27 samt på lärdom 5 samt slutsatserna 2 och 3). Rekommendation 3. Förbättra incitamenten för finska aktörer att delta i digital utveckling och samarbeta med lokala partners. Stärk också åtgärderna som ämnar skapa synergier mellan den privata sektorn, offentliga myndigheter och civilsamhällesorganisationer. (Denna rekommendation baserar sig på resultaten 13, 22, 25 och 27 samt slutsatserna 2 och 6). Rekommendation 4. Överväg att marknadsföra finsk expertis inom digital transformation för att mobilisera internationella partnerskap och samfinansiering av finska utvecklingsinsatser. Ett alternativ för varumärkesprofilering skulle kunna vara att främja ett ”FinnStack”-erbjudande, som bygger på finsk expertis och finska lösningar och som stöds av årliga tematiska evenemang i Finland. (Denna rekommendation baserar sig på resultaten 18 och 27, lärdom 3 och slutsatserna 2 och 4). Rekommendation 5. Stärk den strategiska dialogen och samarbetet med alla relevanta aktörer från den offentliga och privata sektorn, civilsamhället och FN:s innovationshubbar i Helsingfors. (Denna rekommendation baserar sig på resultaten 13, 22, 25 och 27, lärdom 5 och slutsats 5). Rekommendation 6. Undersök möjligheterna för HAUS och Finnfund att gemensamt leda arbetsgrupper inom Global Gateway och liknande aktiviteter, och klargör rollfördelningen för att underlätta detta. (Denna rekommendation baserar sig på resultat 13 och slutsats 5). Slutsats 2. Finlands påverkansarbete och samarbete fick störst genomslagskraft när det var proaktivt och när det kunde utnyttja finländska mervärdestyrkor, inklusive innovation, den privata sektorns roll och inkludering. Framöver kommer dessa faktorer att vara avgörande för att det multilaterala och EU-samarbetets potential ska kunna uppnås till fullo. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 14-16, 21-27, lärdomarna 1-2, 4-5 och bidrar till rekommendationerna 1-4). Slutsats 3. Det saknas en koppling mellan de nationella målen för digitalisering och den digi-tala utvecklingen i Finlands utrikespolitik. Olika utrikespolitiska dokument tar för närvarande upp digitalisering ur sina respektive vinklar. Bedömningen av hur operationaliseringen fun-gerar kan göras i ett senare skede, men in-samlingen av evidensbasen kan redan påbörjas. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 5-7 och lärdom 5 och bidrar till rekommendation 2). Slutsats 4. Regeringens redogörelse för inter-nationella ekonomiska relationer och utveckl-ingssamarbete från 2024 fastställde en övergri-pande strategi för digital utveckling. Fler detal-jer om hur Finland kan genomföra strategin går att finna i UM:s påverkningsmandat för de mul-tilaterala utvecklingsbankerna och EU. Breda strategiska åtgärder, nedskärningar i det offent-liga utvecklingsbiståndet och geopolitik ger dock upphov till frågor som måste behandlas. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 13, 22, 25 och 27 och bidrar till rekommendationerna 1 och 4). Slutsats 5. UM har infört organisatoriska för-ändringar för att förbättra sin interna samord-ning av den digitala utvecklingen. Det nya upp-lägget måste nu internaliseras på ledningsnivå och över de olika finansieringsströmmarna. Externa intressenter som arbetar direkt med digital utveckling har också engagerats. Det strategiska samarbetet sträcker sig dock inte till regeringsprogramnivån eller till en stor del av finska intressenter som arbetar med digital om-vandling och inom områden som rör digital utveckling. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 13, 22, 25, 27 och lärdom 5 och bidrar till rekommendationerna 5, 6 och 7). Slutsats 6. Anskaffnings- och finansieringsmetoderna har blivit mer samstämmiga, och med Team Finland-reformen finns det potential för större samstämmighet mellan Finlands handels- och utvecklingspolitiska mål. Trots dessa framsteg behövs dock ytterligare initiativ för att förbättra samstämmigheten och effektiviteten. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 13, 22, 25 och 27 och bidrar till rekommendation 2). REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXX SLUTSATSER REKOMMENDATIONER Utveckling av kapacitet Slutsats 7. UM:s personal, som förvaltar strategin för digital utveckling, har omfattande kompetens och erfarenhet. Det behövs en långsiktig lösning för att upprätthålla denna kapacitet och stödja strategin för digital utveckling. (Denna slutsats baserar sig på resultaten 9 och 18 och bidrar till rekommendation 7). Rekommendation 7. Utarbeta en plan för kapacitetsuppbyggnad för att upprätthålla utrikesministeriets lednings- och samordningskapacitet samt för att stödja strategin för digital utveckling. (Denna rekommendation baserar sig på resultaten 9 och 18 samt slutsatserna 5 och 7). Portfölj- och kunskapshantering Slutsats 8. Planen för att förbättra resultatstyrning inom digital utveckling och stärka ansvarsskyldighet och lärande är lovvärd. EU:s interna digitala markör är en bra utgångspunkt, men man bör också överväga att integrera resultat och katalytiska effekter. (Denna slutsats baserar sig på resultat 10 och bidrar till rekommendation 8). Rekommendation 8. Inför en digital markör och integrera digital utveckling i decentraliserade utvärderingar för att förbättra portfölj- och kunskapshanteringen. Om Finland väljer att tillämpa EU:s interna digitala markör, bör den mellanliggande markören ändras för att fånga upp betydande resultat från digital integrering och katalytiska insatser. (Denna rekommendation baserar sig på resultat 10 och slutsats 8). REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XXI Summary 1. Purpose, objectives, and methodology of the review The purpose of the review was to assess Finland’s development cooperation on digitalisation (henceforth referred to as digital development) with the aim of inform future policy options. The review included policy achievements, and the strengths and challenges of Finland’s support. The main focus was on Finland’s policy from 2018 onwards; a time when the support shifted towards more multilateral and EU cooperation. Based on a policy and portfolio analysis, the review assessed Finland’s most notable achieve- ments, and how relevant and coherent the support has been for the acceleration of Sustainable Development Goals and Agenda 2030 on Sustainable Development. The assessment of strengths and challenges comprised the use of Finnish expertise and how effectively cooperation channels and approaches enabled Finland to pursue development priorities such as inclusion, innovation and private sector engagement, and the green transition. The review applied a qualitative, mixed method approach, based on document reviews, map- ping, and key informant interviews/focus group discussions, peer country case studies and policy foresight. Since most of Finland’s current portfolio is part of larger, emerging interventions, the key informant interviews/focus group discussions were used to harvest outcomes and milestone achievements of the support. The priorities and measures included in the Government Report on International Economic Relations and Development Cooperation from 2024 (henceforth referred to as the white paper) guided the policy and portfolio analysis, and the consideration of relevant policies, instruments, and partnerships. Accordingly, this meant a particular focus on the private sector cooperation instruments, the EU Global Gateway, and multilateral cooperation, especially with the UN and the World Bank. 2. Summary answers to the review questions (RQs) and Lessons Learned Relevance of Finland’s digital development policy during 2018 to 2024 (RQ2) Finland’s support to digital development and its increased attention to connectivity, financing, the role of the private sector as well as human rights and gender equality, are relevant for the achieve- ment of several SDGs under Agenda 2030, especially SDG 5 (Gender Equality), SDG 8 (Decent Work and Economic Growth), and SDG 9 (Industry, Innovation, and Infrastructure). The relevance is best illustrated by the support to UN processes leading up to the adoption of the Global Digital Compact, including gender equality references brought in through the Generation Equality Cam- paign, and Finland’s influencing of development cooperation at the World Bank and the EU Global Gateway. Bilateral support, while scaled down, also supported relevant enablers of inclusion and gender equality in land use rights. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXXII Coherence of Finland’s digital development policy (RQ1) Finland introduced several initiatives to improve the coherence of its support. This included the white paper in 2024 with an overarching strategy, introduction of crosscutting coordination meas- ures within the MFA and more focused sourcing of expertise and private sector support through HAUS Finnish Institute of Public Management and Finnfund, respectively. However, not all stake- holders are regularly engaged with, and Finland does not have a dialogue mechanism on digital development that could ensure strategic dialogues with all stakeholders. Stakeholders not engaged with on a regular basis include the Development Policy Committee (DPC), CSOs, line ministries and government agencies, local government associations and smart cities networks, despite their expertise in inclusion, service co-designs and localisation of results. The UN innovation hubs in Helsinki, having progressed beyond the piloting stage, also need more strategic links with the MFA. This is especially critical for the UN Global Pulse, as it needs support to connect with the Finnish innovation ecosystem and stakeholders. Moving forward, the broad strategy and the fast-evolving context of digitalisation and international cooperation warrant a reassessment of the strategic priorities and how they can be operationalised. A long-term capacity building plan and introduction of a digital marker are other attention points which are key for the MFA’s coordination and knowledge management capacity. There is also a need for a mechanism to strengthen the strategic dialogue with all relevant stakeholders in digital development, make use of synergies and collaborations, and draw on demand-side experience on digitalisation (inclusion, co-design, localisation of results). Finland’s most notable achievements (RQ3) Finland’s most notable achievements are based on its long-term engagement in digital develop- ment. At the multilateral level, this included influencing and support for the Global Digital Compact and the World Bank’s Digital Development Partnership programme. In EU cooperation, Finland influenced that digitalisation became a Global Gateway priority, even if it meant the EU starting from scratch in this area. Notable Global Gateway achievements also included piloting of the EFSD+ loan guarantee - a blended financing model for connectivity and digital infrastructure support - and crucial launch support for the D4D Hub and Team Europe Initiatives (TEI), a strategic tool in the implementing arm of Global Gateway. Given the nascent phase of digital development, espe- cially within global governance and multinational cooperation, these most notable achievements are milestone results of wider, ongoing policy processes and programmes for the acceleration of the SDGs achievement. Outcome and impact achievements at country level, for example within digital transformation, economic growth, and jobs creation, are therefore subject to independent assessment at a later stage. At country level, Finland’s support for a digital rural cadastre in Ethi- opia achieved a best practice in land tenure security, which enabled a) access to finance for rural low-income groups, and women headed households, and b) scalability and replication through partnerships with the World Bank and the Foreign, Commonwealth & Development Office (FCDO). Use of Finnish expertise and experience in digital development (RQ4) HAUS’ expert procurements and Finnfund’s private sector investment support are emerging as the primary sourcing modalities of Finnish expertise in digital development. Both actors play a key role in the development and implementation of Global Gateway and Team Europe Initiatives (TEI)/D4D Hub offers. Institutional cooperation between public authorities, research and education institutions also entails a critical backbone of innovation and digitalisation. However, digitalisation support in these types of modalities, for example support from the Finnish Meteorological Institute and the REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XXIII Finnish Revenue Authority, are typically embedded in sector specific purposes and headings. Achievements which are significant for digital transformation therefore tend to be unreported and go under the radar in the context of digital development. Strengths and challenges of the Finnish support to digitalisation (RQ5) The support to digital development presented benefits and opportunities for Finland to pursue its overall development strategy. Digital inclusion was mainstreamed well across influencing and development cooperation. In multilateral engagements this included influencing of Global Digital Compact commitments for AI governance and data privacy, and mitigation of the digital divide and online harassment. Support for the Freedom Online Coalition, Access Now, and UNICEF innova- tion hubs in Helsinki are other examples from multilateral cooperation, where inclusion and digital rights are prime objectives. At country-level, connectivity investments and digitalization of land use rights are significant examples on inclusion support, which benefit groups in disadvantaged posi- tions, while Finnfund investments are subject to mandatory impact assessments regarding equality. Global influencing and cooperation through multilateral and EU channels also benefit Finland’s innovation and private sector engagements. Its long experience in this area from Finland and from bilateral support, allowed Finland to influence multilateral and EU cooperation as these cooperation channels began emerging in digital development. A key influencing outcome includes the piloting of blended financing, which gave Finnfund a lead role among European DFIs (Development Fi- nance Institutions). Moreover, multilateral and EU cooperation programmes present synergy and complementarity opportunities. Joint partnerships allow Finland to focus on its strengths and priorities (for example connectivity and the role of the private sector) without compromising on sustainability and coher- ence. This includes twin transition challenges, as multilateral and EU programming guidelines and ESG criteria safeguard sustainability goals, ensuring that joint partnerships can target energy, waste, health, and work-related issues, while Finland can focus on connectivity and data security. Finland’s support also entails challenges, dilemmas, and trade-offs. Inclusion outcomes were mixed in bilateral support to innovation and entrepreneurships, and it remains difficult to mobilize Finnish SMEs in emerging markets. Despite benefits such as scale, coherence, and sustainability, multi- lateral and EU cooperation still grapple with suitable implementation models, underfinancing and investment instruments that are not yet fit for purpose. For these reasons, mobilization of Finnish expertise and private companies can also be challenging. Another trade-off is reduced visibility. Finland wants to strengthen bilateral relations with developing countries, but with support embed- ded in multilateral programmes, there may be less opportunities to demonstrate Finnish solutions and presence and building such relations. When working through multilateral and EU channels, commitment, time, resources, and local presence are therefore needed to fully benefit from them. Lessons Learned Before summarizing RQ6 of recommended policy options, based on the findings for RQ1-RQ5, this review draw the following Lessons Learned (LL): LL1. Finland’s most notable achievements are based on value-added contributions and early engagements, which enabled it to influence global and EU policies and programming. LL 2. Finland’s influence on global players like the World Bank and the EU underpins the impact of timely, high-level expert secondments. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXXIV LL3. The peer country case studies of Denmark and Estonia suggest that a focused strategy and a platform for global branding to underpin it, are key to mobilise joint partnerships and co-funding of strategic development priorities. LL4. Constraining factors of Finland’s support include difficulty to mobilize SMEs; partnership implementation and financing models which are not fit for purpose; and projects designs that did not cater sufficiently for groups in disadvantaged positions. LL5. Failure to connect ambitious national innovation, research, and development targets to dig- ital development objectives, are missed opportunities for Finland to leverage expertise for development cooperation. Policy options (RQ6) The review made eight recommendations to strengthen Finland’s support to digital development. At policy and coordination level, recommendations are: ➢ Recommendation 1. Develop a more focused strategy based on Finland’s strengths and best opportunities for scale and impact. Limit the number of policy priorities to three. This recommendation aims to forge a shared understanding of strategy and maxi- mize Finland’s impact in a scenario of declining ODA. Options within the present strategy are also presented. ➢ Recommendation 2. At a later stage, assess the policy coherence and effectiveness of mainstreaming digitalisation across the foreign policy. Effective from the current moment, mainstream digital development in MFA’s policy and strategy evaluations and other analytical work. Recognising the early stage of promoting more coherence between Finland’s foreign, security, trade and development policy, the recommendation for now is to accelerate building the evidence-base by assigning digital development as a cross-cutting focus in centralised development evaluations and reviews and other analyti- cal work conducted by the MFA. ➢ Recommendation 3. Improve incentives for Finnish actors to participate in digital development and collaborate with local partners. Also strengthen measures to forge synergies between private sector, public authorities, and CSOs. The recommenda- tion highlights areas where instruments and incentives must be strengthened, for example incentives for Finnish SMEs to engage in emerging markets and in collaborative busi- nesses partnerships. ➢ Recommendation 4. Consider branding Finnish expertise in digital transformation to mobilize international partnerships and co-funding of Finnish development inter- ventions. A branding option could be the promotion of a “FinnStack” offer based on Finnish expertise and solutions and underpinned by annual thematic events in Fin- land. International branding is aimed to underpin Finland’s strategy, leadership, and visibil- ity in digital development. ➢ Recommendation 5. Strengthen strategic dialogue and cooperation with all relevant actors from public and private sector, civil society, and the Helsinki-based UN inno- vation hubs. The recommendation aims for a closer linkage between national targets and digital development targets, and better leverage of public and private sector expertise and resources, for example within inclusion, service co-designs, public-private partnerships, and localisation of results. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XXV ➢ Recommendation 6. Explore options for HAUS and Finnfund to co-lead Global Gate- way working groups and similar activities and define division of roles to facilitate it. The recommendation aims to leverage the resources and contributions of HAUS and Finn- fund. At MFA management level, recommendations are: ➢ Recommendation 7. Develop a capacity building plan to sustain the MFA’s manage- ment and coordination capacity and to underpin the digital development strategy. The recommendation aims to underpin the MFA’s long-term capacity through recruitments, in-service training, and secondments. ➢ Recommendation 8. Introduce a digital marker and mainstream digital development in decentralised evaluations to enhance portfolio and knowledge management. If applying the EU internal digital marker, amend the middle marker to capture signif- icant results from digital mainstreaming and catalytic interventions. The recommen- dation aims to improve programming, accountability and learning in digital development. Conclusions and recommendations are presented in the table below. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXXVI Table of Conclusions and Recommendations See Annex 7 for a table of findings, conclusions and recommendations. CONCLUSIONS RECOMMENDATIONS Policy & coordination Conclusion 1. Finland’s leadership in digital development contributed to milestone achieve-ments for the acceleration of the SDGs, includ-ing UN digital governance and EU development cooperation. (This conclusion is based on Findings 1-3, 5-7, 13-18, 20-22, 23-27.) Recommendation 1. Develop a more focused strategy based on Finland’s strengths and best opportunities for scale and impact. Limit the number of policy priorities to three. (This recommendation is based on findings 13, 22, 25 and 27, and Conclusions 2 and 4.) Recommendation 2. At a later stage, assess the policy coherence and effectiveness of mainstreaming digitalisation across the foreign policy. Effective from the current moment, mainstream digital development in MFA’s policy and strategy evaluations and other analytical work. (This recommendation is based on findings 5, 6 and 27, and Lessons Learned 5 and Conclusions 2 and 3.) Recommendation 3. Improve incentives for Finnish actors to participate in digital development and collaborate with local partners. Also strengthen measures to forge synergies between private sector, public authorities, and CSOs. (This recommendation is based on findings 13, 22, 25 and 27, and Conclusions 2 and 6.) Recommendation 4. Consider branding Finnish expertise in digital transformation to mobilize international partnerships and co-funding of Finnish development interventions. A branding option could be the promotion of a “FinnStack” offer based on Finnish expertise and solutions and underpinned by annual thematic events in Finland. (This recommendation is based on Findings 18 and 27, Lessons Learned 3 and Conclusions 2 and 4.) Recommendation 5. Strengthen strategic dialogue and cooperation with all relevant actors from public and private sector, civil society, and the Helsinki-based UN innovation hubs. (This recommendation is based on Findings 13, 22, 25 and 27, Lessons Learned 5 and Conclusion 5.) Recommendation 6. Explore options for HAUS and Finnfund to co-lead Global Gateway working groups and similar activities and define division of roles to facilitate it. (This recommendation is based on Finding 13 and Conclusion 5.) Conclusion 2. Finland’s influencing and cooperation achieved most impact when it was proactive, and when it could leverage Finnish value-added strengths, including innovation, the role of the private sector, and inclusion. Moving forward, these attributes will be a critical to achieve the full potential of multilateral and EU cooperation. (This conclusion is based on Findings 14-16, 21-27, Lessons Learned 1-2, 4-5 and contributes to Recommendations 1-4.) Conclusion 3. While there is a disconnect be-tween national digitalisation and digital devel-opment objectives, in Finland’s foreign policy, the current policy documents address digitalisa-tion from their respective angles. Assessing how their operationalisation works could be done at a later stage, but gathering the evidence-base can start now. (This conclusion is based on Findings 5-7 and Lessons Learned 5 and contributes to Recommendation 2.) Conclusion 4. The white paper from 2024 es-tablished an overarching strategy for digital development. Influencing mandates for the multilateral development banks and the EU provide more details on how Finland can pur-sue the strategy. However, broad strategy measures, ODA cutbacks and geopolitics pose questions that need to be addressed. (This conclusion is based on Findings 13, 22, 25 and 27 and contributes to Recommendations 1 and 4.) Conclusion 5. The MFA introduced organisa-tional changes to improve its inhouse coordina-tion of digital development. The new setup must now be internalized at management level and across funding streams. External stake-holders working directly with digital develop-ment are also engaged. However, strategic co-operation is not extended to the government programme level, and to a broad range of Finn-ish stakeholders working with digital transfor-mation and in digital development related areas. (This conclusion is based on Findings 13, 22, 25, 27, and Lessons Learned 5 and contributes to Recommendations 5, 6 and 7.) Conclusion 6. Sourcing and funding modalities have become more coherent, and with the Team Finland reform, there is potential for more coherence between trade and development objectives. Further initiatives are needed to improve coherence and effectiveness. (This conclusion is based on Findings 13, 22, 25 and 27, and contributes to Recommendation 2.) REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION XXVII CONCLUSIONS RECOMMENDATIONS Capacity development Conclusion 7. The digital development strategy is managed by MFA staff with comprehensive skills and experience. A long-term solution is needed to sustain this capacity and underpin the digital development strategy. (This conclusion is based on Findings 9 and 18 and contributes to Recommendation 7.) Recommendation 7. Develop a capacity building plan to sustain the MFA’s management and coordination capacity and to underpin the digital development strategy. (This recommendation is based on Findings 9 and 18 and Conclusions 5 and 7.) Portfolio and knowledge management Conclusion 8. The plan to improve RBM of digital development programming and strengthen accountability and learning is commendable. The EU internal digital marker is a good point of departure, but mainstreaming results and catalytic impacts should also be considered. (This conclusion is based on Finding 10 and contributes to Recommendation 8.) Recommendation 8. Introduce a digital marker and mainstream digital development in decentralised evaluations to enhance portfolio and knowledge management. If applying the EU internal digital marker, amend the middle marker to capture significant results from digital mainstreaming and catalytic interventions. (This recommendation is based on Finding 10 and Conclusion 8.) REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATIONXXVIII 1 Introduction 1.1 Rationale, purpose, and objectives The purpose of this review is to provide Ministry for Foreign Affairs (MFA) and its stakeholders with an analysis of policy coherence and relevance in the global context related to digital development as well as an analysis of coherence and relevance of Finland’s development cooperation port- folio in support of digitalisation in developing countries. The review is forward-looking as it aims to inform the MFA’s strategic priorities and plans in this area and support the implementation of the government’s objectives, including providing opportunities for Finnish private sector actors to contribute towards accelerating digital transition in developing countries. The analysis focuses on Finland’s achievements, strengths, and challenges in advancing digitalisation through development policy and cooperation and assesses how coherent the support was leveraged across various interventions, instruments, and partnerships. In addition to Finland’s emerging agenda for foreign technology policy, the review also considers its commitment to gender equality, human rights, and the principle of leaving no one behind, when supporting digital transformation. 1.2 Scope of the review The focus of this review was on development policy and cooperation. The review was set in the context of widely acknowledged challenges of achieving digital inclusion as a critical foundation for shared economic and social progress, highlighting the importance that no community, country or territory should be excluded from the benefits of digital tools and technologies. In addition to benefits and opportunities of digitalisation, attention was paid to the risks of harms and threats in the digitalisation context, including job loss, cybercrime, misinformation and hate speech, and the overall global concentration of economic capital and capital outflow from developing nations, accelerated by digitalisation. The review also considered how the strengthening of local digital capacities can mitigate such risks, and it considered the role of ‘twin transition’, i.e. the relationship between digital and green transition and the impact on sustainable development. The review focused on MFA’s influencing and interventions portfolio of years 2018-2024 but also considered the Development Policy Guidelines for ICT and the Information Society (2005) and subsequent mainstreaming in other guidelines in the analysis. The cooperation instruments/modalities screened in this review were: • Private sector instruments (PSI) and channels, e.g. Finnfund, Finnpartnership, Devel- oping Markets Platform (DevPlat) and Public Sector Investment Facility (PIF), • Development policy loans and investments, • Bilateral cooperation with Finland’s partner countries (including regional cooperation), REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION 1 • Institutional Cooperation Instrument (ICI), • Multilateral cooperation, • Support to civil society organisations (CSOs), including CSO support (programme and project-based instruments) and International Non-Governmental Organisation (INGO) support, • EU cooperation and Global Gateway, • Fund for Local Cooperation (FLC) by the embassies. 1.3 Users of the review Digitalisation as a theme and as investments was at the start of this review steered and coordi- nated in the MFA both in the Department for Development Policy (Senior Adviser in the Unit for Development Finance and Private Sector Cooperation) and the Department for International Trade (Digital Ambassador and Chief Senior Specialist in the Unit for Technology and Sustainability). During the course of the review, the Senior Adviser previously in the Department for Development Policy moved to Unit for Technology and Sustainability, and the steering and coordination is now focused on the Department for International Trade. The main users of the review are different units and departments in the MFA managing policies and cooperation on digitalisation and development as well as on investments. The secondary users include the Ministry of Economic Affairs and Employment and the Development Policy Committee (DPC). Similarly, various partners, actors and stakeholders, including from the private sector, may find the results useful. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION2 2 Approach, Methodology and Limitations 2.1 Approach This review of efforts of Finland’s development policy and cooperation in accelerating inclusive digitalisa- tion understands “inclusion” as in the United Nations approach to “leaving no one behind”. Leave no one behind (LNOB) is the central, transformative promise of the 2030 Agenda for Sustainable Development and its Sustainable Development Goals (SDGs). As per the UN definition, provided by United Nations System Chief Executives Board for Coordination, LNOB not only entails reaching the poorest of the poor, but also seeks to combat discrimination and rising inequalities within and among countries, and their root causes. This is grounded in the United Nations nor- mative standards, including the principles of equality and non-discrimination that are foundational principles of the Charter of the United Nations, international human rights law and national legal systems across the world. Derived from LNOB, the UN Office for Digital and Emerging Technolo- gies defines digital inclusion as “equitable, meaningful, and safe access to use, lead, and design of digital technologies, services, and associated opportunities for everyone, everywhere”. This review of digital and development addressed the relevance, coherence and results of Finland’s efforts in the framework of a set of Review Questions. Where appropriate, the review also touches upon the (likely) sustainability of Finland’s efforts. Hence, the review addresses “sustainability” in two ways; as a DAC evaluation criterion for sustainability of results, and as development criteria as defined by Agenda 2030, i.e. socially, economically and environmentally sustainable develop- ment. Regarding twin transition, reference is made to the environmental and social sustainability challenges (i.e. the green transition issues). The Review Questions (RQ) and methodology are presented in the Review Matrix in Annex 3. The review used a qualitative, mixed method approach, based on document reviews, mapping, and key informant interviews, peer country case studies and policy foresight. The priorities and measures included in the Government Report on International Economic Relations and Development Coop- eration (2024) guided the policy and portfolio analysis, and all relevant policies, instruments, and partnerships were considered, with particular focus on the private sector cooperation instruments, the EU Global Gateway, and multilateral cooperation, especially with the UN and World Bank. The review was informed by a review Theory of Change (TOC) which the RT developed based on the TOR and Finland’s development policy, see Annex 4. The TOC describes the intervention logic of digital acceleration of the SDGs through Finland’s development policy and cooperation, covering relevant instruments, modalities and main activities and their aspired outputs, outcomes, Digital inclusion means equitable, meaningful, and safe access to use, lead, and design of digital technologies, services, and associated opportunities for everyone, everywhere. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION 3 and impact since 2018. This includes both the previous and current development policies, but with emphasis on the activities and terminology referred to in the current policy as outlined in white paper in 2024. To get a solid reference on the progress, gaps, needs, and lessons of digital transformation in var- ious contexts, the review made use of global-thematic and project evaluations and development reports as well as recognized global digital benchmark indexes with regular comparative report- ing. The latter included the UN E-Governance Development Index, the World Bank GOVTECH Maturity Index, and EU Commission’s eGovernment Benchmark and the Digital Economy and Society Index 2022, the World Economic Forum’s Global Competitiveness Report 2020 and the OECD Digital Government Index, as well as thematic indexes aligned with Finnish development priorities. See Annex 5. 2.2 Data collection To enhance the data collection and ensure that all relevant data was collected to respond to the RQs, the Review Matrix breaks down each RQ into judgement criteria and sub-criteria. Based on the matrix, a generic interview checklist was developed to assist the RT in tailoring specific ques- tionnaires for the semi-structured interviews. In terms of secondary data, results reporting, reviews, studies, and evaluations commissioned by MFA and its partners were used as a source of information. The review’s primary data was collected by interviewing MFA staff and managers, other Finnish public sector entities, United Nations and related Finnish Embassies/Missions, Multilateral Development Banks, Inter-Governmental Organ- isations, developing country partners/beneficiaries, INGO’s, Finnish CSO’s, EU Global Gateway actors, PSIs, private companies, and actors in development policy loans and investments, aca- demia and other institutions. More than 70 interviewees participated in 80 interviews. The list of positions and organizations interviewed and references consulted is in Annex 1. The review applied continuous triangulation as new information become available and opted for a broad stakeholder participation through interviews and workshops. A diverse group of stake- holders, including implementers, developers of the project documents, beneficiaries and external experts was engaged. 2.3 Futures methods As previously indicated, the study is forward-looking, with the goal of guiding the MFA’s strategic priorities and projects while also assisting the government’s objectives, particularly by enabling Finnish private sector partners to accelerate the digital transition in developing countries. This view- point was taken into consideration throughout the entirety of the assessment process, including the interviews. Continuing the discussion on future direction, the MFA and stakeholder workshop took place on April 2nd, 2025. A future governance framework for digitisation and development was built by the review team based on the data obtained from interviews. This framework was then re- viewed and improved upon during the review workshop. Annex 6 presents the governance models discussed at the workshop and provides a short summary of the outcomes. Moreover, a SWOT REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION4 table summarizing policy opportunities, gaps and risks based on findings and recommendations of the review as well as the workshop discussions is included in the concluding chapter of this report. 2.4 Data analysis Based on a policy and portfolio review, the review identified overall achievements and lessons learned and provided recommendations for the future. Findings from the desk review, key inform- ant interviews and analysis of MFA’s monitoring data informed the reviews summative analysis (of past performance) and these - paired with the three “snapshot” case studies of peer countries - informed the formative, forward-looking analysis. The review analysed all data collected in relation to the individual RQs, considering that the RQs are interlinked and to some extent overlapping. Responding the RQ1 “How coherently has Finland’s development policy on digital development evolved over time vis-à-vis Agenda2030, in particular, the SDGs related to economic growth and decent employment?” the review built on the policy anal- ysis, recognising that MFA commissioned studies, peer country case studies and the stakeholder consultations assisted in the identification of gaps and missed opportunities. The review addressed the RQ2 “Based on the policy analysis, how relevant has Finland’s de- velopment cooperation on digital development been in advancing Agenda2030 through various instruments, partnerships, and policy influencing - at global, regional and country levels, during 2018 to 2024?” by conducting a desk analysis of global digital governance and development needs and outcomes. Drawing on the policy analysis, the relevance of Finland’s contributions through influencing and cooperation was assessed against the needs and gaps of the 2030 Agenda iden- tified by the analysis. To answer the RQ3 “What have been the most notable achievements in digitalisation through Finland’s support?”, the review harvested outcomes at policy and portfolio level to understand where Finland’s support was most effective, and how significant the results and the changes they contributed to were. Responses to both RQ4 “How has Finnish expertise and experience on digi- talisation been used to advance digital development in developing countries, including both private and public sector actors?” and RQ5 “What have been the particular strengths and challenges of the Finnish support to digitalisation?” are derived from the analyses of RQs 2 and 3. RQ4 assessed in which sectors and areas Finland was able to leverage its digital expertise and solutions, how effective the aid modalities were in the mobilisation of Finnish expertise and solu- tions, and how this contributed to digital transformation in developing countries. RQ5 investigated strengths and challenges of Finland’s digital support to understand the value added in relation to key priorities of Finnish development cooperation. This included assessment of results and a SWOT analysis covering these areas, and the identification of opportunities, gaps and lessons learned. Under RQ6 “Based on the policy analysis and portfolio review, how should MFA approach digital development to advance external economic and development cooperation objectives, taking into account the broader foreign and security policy priorities?” the review designed policy options that enable Finland to improve its support for digital development in accordance with the new develop- ment strategy. This drew on the synthesis of RQs 1-5, the peer case country snapshots, and the participatory foresight consultation regarding future policy options. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION 5 2.5 Limitations, risk management and Quality Assurance Key limitations, risks and risk management issues of this review pertained to: Data: There were limitations in availability of data, especially on results and outcomes and many interventions are ongoing and part of broader processes. This limitation was managed by access- ing global-level data and benchmarks; harvesting outcomes; and engaging with a sufficiently large number and diversity of interviewees. Time: The work plan proposed a duration of approximately three months for the review main phase (for data collection, analysis, validation, and foresight). However, the stakeholder mapping identi- fied several external stakeholders to be consulted. The progress in making interview appointments was carefully managed by the RT members. Rights-holders/Beneficiaries: The scope of the review and a portfolio of interventions in progress, limited the space for engaging with partners/beneficiaries in developing countries and most inter- viewees were from the MFA and its partners. To avoid a bias in perceived gaps and needs, and how Finland’s support has worked so far, the review drew on external evaluations, reports, bench- marks, citizens/leadership report cards, and reached out to stakeholders in developing countries as opportunities presented themselves. The review’s Quality Assurance was conducted following the guidelines provided by the commis- sioner, MFA’s Development Evaluation Unit (EVA-11) in the Quality Assessment Memo for Cen- tralised Development Evaluations and Reviews (February 25, 2025). REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION6 3 Context Analysis 3.1 Global and EU context Digital technologies are driving unprecedented inno- vation, providing essential tools for achieving develop- ment policy objectives. Open-source platforms, data analytics, and artificial intelligence (AI) facilitate the creation of novel, context-specific products, services, and business models that directly address critical de- velopment challenges. Mobile banking and fintech solutions, tailored to local needs, can enhance finan- cial inclusion for underserved populations, empower entrepreneurs, and promote economic resilience. Similarly, digitalization supports the advancement of climate-smart agriculture, improved monitor- ing of environmental degradation, and the optimization of resource management, all of which are crucial for economic growth and environmental sustainability. To ensure equitable progress, it is also imperative to proactively address risks associated with digitalization, such as exclusion due to affordability or accessibility constraints and the potential for data misuse, both of which can exac- erbate existing inequalities and undermine development objectives. As digitalization advances, it is important that development policy safeguards against challenges such as cybersecurity threats and disinformation campaigns as malicious actors pose a threat to critical infrastructure, essential services, and democratic processes. Simultaneously, development policy must directly address inherent ethical and human rights problems of digital technologies. As much as digital innovation can provide positive transformation, it must also be developed with standards that protect against the risks to populations in developing countries. This includes mass surveillance and censorship, alongside the imperative to protect the right to data privacy. Bridging the digital divide is vital to ensuring that the benefits of digitalization are distributed equally and contribute to inclusive development. Development strategies must therefore prioritize afforda- ble internet access, targeted digital literacy programs that empower individuals to critically engage with digital technologies, and the development of locally relevant content that serves diverse com- munities. Specific interventions are necessary to overcome the barriers encountered by women, individuals with disabilities, rural communities, and other populations in vulnerable situations, en- suring that digitalization genuinely supports their empowerment and well-being. Digital technologies present opportunities for transformative advancements in lifelong learning and access to educational resources. Consequently, development policies should prioritize the establishment of online learning platforms and related services to support these objectives. Tele- medicine has the potential to enhance healthcare delivery and accessibility, particularly in devel- oping countries. However, to ensure that these new tools effectively contribute to these goals, they must be integrated with existing global health practices. Thus, digitalization and development must progress concurrently to achieve optimal outcomes. Reliable and affordable internet connec- tivity is fundamental to the digital economy and society. Investments in broadband infrastructure, Fast-moving digitalisation presents great opportunities and serious risks for equitable and sustainable global development. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION 7 particularly in rural and underserved regions, are cru- cial for facilitating access to digital services and foster- ing equitable economic growth. Innovative connectiv- ity solutions, such as satellite internet and community networks, can significantly extend internet access to remote areas. Within an innovation policy context, digitalization of- fers unprecedented opportunities to accelerate devel- opment impact. Governments can foster a supportive ecosystem by investing in digital infrastructure, promoting digital literacy and skills development, and creating regulatory sandboxes for testing innovative digital solutions. Public-private partner- ships can leverage the expertise and resources of both sectors to drive digital innovation, while open data initiatives and open-source platforms can promote collaboration and knowledge sharing. Furthermore, innovation policy should prioritize the development of digital solutions that address specific development challenges, such as climate change, poverty reduction, and access to health- care and education. By strategically leveraging digitalization within a well-designed innovation pol- icy framework, developing countries can unlock new pathways to sustainable and inclusive growth. Figure 1. The main impact areas of digitalisation for development. Digitalization can boost innovation, education, inclusion, and sustainable transformation, and mitigate challenges like corruption, discrimination, poverty, and conflict. REVIEW OF EFFORTS OF FINLAND’S DEVELOPMENT POLICY AND COOPERATION IN ACCELERATING INCLUSIVE DIGITALISATION8 Digitalisation’s impact on development can be conceptualized as a dual-faceted force, simulta- neously boosting desirable outcomes while also offering pathways to mitigate existing risks and threats. As Figure 1. illustrates, digitalization has the power to boost areas such as innovation, education, inclusion, and sustainable transformation, driving economic growth and social progress. However, it is equally crucial to recognize digitalization’s potential to mitigate challenges like cor- ruption, discrimination, poverty, and conflict. By strategically harnessing digital tools and policies, development strategies can amplify positive impacts while actively addressing and minimizing potential negative consequences, ultimately leading to more resilient and equitable societies. This is key as authoritarian regimes can weaponize digitalisation and undermine civil rights and dem- ocratic principles as well as national security. This danger can come from national governments, or from international actors as part of hybrid war efforts. Beyond these direct, linear impacts, digitalization acts as a catalyst for complex systemic trans- formations within societies. It may improve certain policy domains, but can also trigger cascading effects across interconnected systems, reshaping social structures, economic processes, busi- ness logics, and political institutions. This systemic transformation arises from the interaction of various digital elements, such as increased information flows, enhanced connectivity, new forms of collaboration, and data-driven decision-making. Consequently, digitalization profoundly alters the fundamental fabric of societies, requiring a holistic and adaptive approach to policy-making that recognizes and manages these interconnected and emergent effects. While presenting unprecedented opportunities for developing countries, global digitalization is also a significant driver of inequality, security, and sustainability risks. A lack of regulatory frameworks and taxation policies underpinned by geopolitical competition between the USA, China and Eu- rope, has allowed an unseen concentration of financial and digital capital. Where middle-income countries have witnessed accelerated digital adoption, low-income countr